Filmarkivforskning.se
En filmhistorisk plattform Beta

Om RJ-projektet

Sajten filmarkivforskning.se är ett första steg i att uppdatera filmarkivet.se i forskningshänseende. Riksbankens jubileumfond har inom ramen för stödformen Infrastruktur för forskning beviljat anslag för detta forskningsprojekt med syfte att ”att utveckla sajten filmarkivet.se, ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.”

Umeå universitet är anslagsförvaltare för projektet, som leds av professor Pelle Snickars vid Institutionen för kultur och medievetenskaper / HUMlab.

För mer bakgrund till projektet – se anslagsinformationen på rj.se.

#

 Ur projektansökan

För hundra år sedan var det få personer som ansåg att film var värdefull att bevara – än mindre att visa efter att populariteten falnat på repertoaren. Filmmediet var en kommersiell produkt i en växande upplevelseindustri med en snabb biograftillväxt som stadig marknadsgarant. Till en början var filmen lika lågkulturell som biografeländet var spritt; värderingar, smakhierarkier och kulturella synsätt förändrades långsamt. Bara den  dokumentärt, icke-fiktiva filmen ansågs ha något kulturellt och samhälleligt värde, inte minst didaktiskt för samtid – och framtid. ”För framtida forskning blir det givetvis av allra största värde att kunna följa gångna tiders liv så fullständigt som kinematografbilden möjliggör”, som filmtidskriften Biografen uttryckte det 1913.

På Svenska Filminstitutets (SFI) och Kungliga bibliotekets (KB) gemensamma sajt, filmarkivet.se är det just sådan slags film som tillgängliggjorts. Filmmaterialet där har flitigt använts av både forskare, studenter, bloggare och en intresserad allmänhet. Överlag visar användarmönster visar på ett stort publikt och forskningsmässigt intresse att på detta sätt öppna upp filmarkiven och på allvar sätta digital tillgänglighet till material (snarare än enkom metadata) i fokus för medieinstitutioners verksamhet. Ambitionen hos SFI och KB är att fördjupa detta på flera sätt lyckade institutionella samarbete där kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm speglar ett svenskt århundrade i förvandling. Det ska visserligen tillstås att det inte är sådana genrer som sedermera gjorde filmen till 1900-talets (kanske) viktigaste medieform. Dokumentär film har aldrig konkurrerat med vare sig den europeiska konstfilmen eller Hollywood. Likafullt finns det en filmhistorisk poäng att de filmer som idag visas på filmarkivet.se är de som för ett sekel sedan ansågs värda att bevara för framtiden.

1912 var filmmediets potential lika uppenbar som internets kapacitet är idag. Men resultaten då, liksom kanske nu, var bokstavligen (tämligen) bleka. Generellt är (film)arkivens gränssnitt digitalt underutvecklade och tillgängligheten eftersatt. Av de resurser som gått till digitaliseringen av kulturarvet har bara en beskedlig del gått till att presentera det. Beträffande filmarvet är denna brist på uppdaterade gränssnitt något av en paradox givet filmens särställning att audiovisuellt iscensätta suggestiva intryck. Dagens rudimentära filmsajter är alltså möjligt att likna vid grå stumfilmer, men även gamla medier var en gång nya.

Via webben är det framför allt möjligt att på allvar tillgängliggöra filmarvet för forskning. Detta är visserligen ingen nyhet; KB (och tidigare Statens ljud- och bildarkiv) har mångårig erfarenhet av att arbeta med digitaliseringsprojekt för film och rörliga bilder. För mer än ett decennium sedan stödde RJ (tillsammans med Wallenbergstiftelsen) pionjärprojektet Journal Digital där 5 500 journal- och dokumentära filmer i ett samarbete med Sveriges Television digitaliserades.

Syftet med sajten filmarkivet.se har varit snarlikt, nämligen att lyfta fram institutionernas omfattande samlingar av rörlig bild. Här öppnar sig stora möjligheter för filmforskning och andra vetenskapsdiscipliner som intresserar sig för det medialt gestaltade förflutna. Många digitaliseringsprojekt på landets kulturarvsinstitutioner drivs idag med förvånansvärt lite fokus på tillgänglighet (och så har även varit fallet på KB). Denna ansökan urskiljer sig i så motto eftersom den tar sin utgångspunkt i access – och driver denna i fler olika dimensioner och forskningsperspektiv. Givet att en fungerande plattform redan existerar kommer utveckling av filmarkivet.se också snabbt att resultera i att nytt filmmaterial och nya funktionaliteter presenteras, vilket i sin tur banar vägen för nya filmhistoriska frågeställningar och arkivdriven forskning.