Filmarkivforskning.se
En filmhistorisk plattform Beta

Gustaf Berg

Gustaf Berg

Gustaf Berg (1877-1947) intar en central position i svensk films utveckling. Från 1911 var han filmcensor på det nystartade Statens biografbyrå och under åren 1914-1918 dess chef. Från 1921 var han chef för Svensk filmindustris skolfilmsavdelning.

Som filmcensor var Berg ofta i hetluften och fick klä skott från filmbyråer som ansåg sig förfördelade. Redan ett år efter censurens införande, 1911, författade Berg skriften ”Några ord från Biografcensuren”. Skriften kom till som ett svar på att AB Svenska Biografteaterns filmbyrå överklagat visningsförbuden för flera filmer, däribland ”Trädgårdsmästaren/Världens grymhet” (1912) i regi av Victor Sjöström (hans debutfilm). Förutom Bergs reflektioner kring censur innehåller skriften även granskningskommentarerna och biografbyråns genmäle. Trädgårdsmästaren fick aldrig visningstillstånd trots att Svenska Biografteatern dessutom arrangerade en specialvisning på Röda Kvarn i Sveasalen i Stockholm inför statsminister Karl Staaff och andra ministrar.

Berg hade en stark tro på censurens betydelse för svensk films utveckling. I inledningsanförandet, ”Svensk biografutveckling och lagstiftning”, vid den första Skandinaviska filmmannakongressen i Stockholm 26 september 1919 tar Berg fasta på två huvudlinjer, dvs ”näringsfrihet i ekonomiskt hänseende och de tämligen skarpa restriktionerna ifråga om censur”. Dessa två linjer anser han har främjat den svenska filmen. Tio år senare återkopplar däremot en något uppgiven Berg i ”Filmen och statsmakterna” till detta föredrag. Om svensk film alltjämnt är framstående kunde mer ha gjorts för att stärka bildningsfilmens utveckling med stöd av statsmakterna. Berg konstaterar att ”[u]nder den förlupna 10-årsperioden ha inga mera omstörtande eller principiellt ingripande förändringar timat på det området /…/ [a]tt nu upprepa inledningsföredraget från anno dazumal /…/ är naturligtvis inte meningen /…/ [j]ag vill blott anknyta till dess grundtanke.”

Precis som Dagmar Waldner ansåg Berg att filmmediets främsta styrka låg i dess möjligheter att verka som ett bildningsmedium. En sammanfattande redogörelse för hur han ser på begreppet ”bildningsfilm” återfinns i ett föredrag hållet den 26 maj 1926 vid andra Nordiska Filmkongressen i Köpenhamn. I föredraget ”Filmen i kulturens tjänst” definierar Berg bildningsfilm och hur statsmakterna bör utnyttja filmmediet.

Bergs folkbildningspatos färgades däremot av censorns roll och 1916 under brinnande krig skrev han ett utlåtande till Kungl. Maj:t med anledning av censurförordningen och de åldersgränser som då fanns. Andemeningen i skriften var att ”Barnets rätt går före biografens”, dvs barnen har rätt att få sitt behov av förströelse tillgodosett men också rätt att skyddas mot skadliga filmer. I samma anda diskuterar Berg i ”Barngränsfrågan” från 1918 en pågående utredning om en eventuell höjning av åldersgränsen. Efter att ha blivit ansvarig för SF:s skolfilmsavdelning samlar han 1922 sina första intryck i två skrifter, ”Filmen och folkundervisningen” och ”Från hembygds- till världsbild”. Den sistnämnda skriften innehåller även en katalog över SF:s skolfilmer.

Om Berg var högst delaktig i debatten fram t.o.m. 1920-talet blir hans 1930-tal mer tillbakablickande. 1936 ges hans historik ”Genom slyngelår och storhetstider” ut och två år senare kommer ”Skolfilmens historia och förutsättningar”. Den förstnämnda är ett särtryck av en artikelserie i Svensk skolfilm och bildningsfilm där Berg ger sin syn på filmmediets utveckling 1910-1935 med anledning av filmens 40 års jubileum. Berg lyfter fram filmpersonligheter och diskuterar filmer som har vistats på den svenska repertoaren. I breda penseldrag tecknar Berg filmmediets utveckling i Sverige sedd från en person som var högst delaktig i densamma. Förutom de texter som återfinns som särtryck skrev han även regelbundet i tidskriften Biografen (1913-1915). Berg kom däremot att hamna i konflikt med dess redaktör Erik Brogren i och med grundandet av Filmbladet 1915. Berg beskylldes för att i egenskap av censor ha lockat över annonsörer till den nystartade tidskriften och därmed brustit i sin opartiskhet.

Tack till Gustaf Bergs efterlevande som givit tillstånd att göra hans rikliga utgivning tillgängligt.

Verk och skrifter du finner här på filmarkivforskning.se: