Filmarkivforskning.se
En filmhistorisk plattform Beta

Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964 Noter

  1. ”Stadsfilm”, Svenska Stadsförbundets tidskrift, Häfte 4 maj 1938, sid 242.

 

  1. Bengtsson, Bengt (2007): ”Regionfilmen och konstruktionen av folkhemmet”, i Jönsson & Snickars Medier och Politik, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv.

 

  1. För en diskussion om den tidiga stumfilmserans så kallade lokala film, där det finns en tydlig korrespondens mellan de som framträder i filmen och filmernas (tilltänkta) publik se: Bottomore, Stephen (2004): ”From the Factory Gate to the ’Home talent’ Drama: An international Overview of the Local Film in the Silent Era”, i Toulmin, Popple & Russel, The Lost World of Mitchell & Kenyon – Edwardian Britain on Film, London: British Film Institute.

 

  1. Snickars, Pelle (2001): Svensk film och visuell masskultur 1900, Stockholm: Aurora förlag.

 

  1. Se Bengtsson (2007:132) och Nichols, Bill (1991): Representing reality – Issues and concepts in documentary, Bloomington: Indiana University Press.

 

  1. För en diskussion om filmen se Kindblom, Mikaela (2006): Våra drömmars stad, Stockholm: Stockholmia förlag, sid. 57-68. Sucksdorff skriver själv om filmen i Sucksdorff, Arne (1950): Gryning – Strövtåg med filmkameran, Stockholm: Nordisk rotogravyr, s. 116-163.

 

  1. För en diskussion om filmen se: Andersson, Sundholm & Söderbergh Widding (2012): ”Experimentfilmens behov & filmarkivets möjligheter” i Jönsson & Snickars (red.) ”Skosmörja eller arkivdokument”– Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, särskilt s. 74-77.

 

  1. Snickars (2012): ”Prognos – Digitala filmarkiv”, i Jönsson & Snickars, Skosmörja eller arkivdokument? – Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv 22, sid. 99-100.

 

  1. Här utgör projektet ”Mitt hjärtas Malmö” det kanske tydligaste exemplet, där totalt 11 Dvd-volymer med kortfilmer och dokumentära filmer om Malmö från både privatpersoner och offentliga arkiv släppts sedan starten 1999. Se www.mitthjartasmalmo.se. Ett liknande initiativ är projektet Dalafilm, där Dalarnas museum och Dalarnas Hembygdsförbund samarbetar för att till tillgängliggöra äldre filmmaterial från Dalarna. Se www.dalafilm.se.

 

  1. För en bred diskussion och olika ingångar till dessa frågor i relation till Filmarkivet.se se: Jönsson & Snickars (red.) ”Skosmörja eller arkivdokument”– Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv. Av särskild vikt för denna framställning är Stigsdotters kapitel om Malmö-filmer på sajten. Här pekar hon bland annat på den geografiska obalansen i de filmer som finns tillgängliga på sajten. Detta handlar både om att urvalet av filmer till stor del gjorts från arkiv belägna i eller i närheten av Stockholm, vilket gör att det finns en stor övervikt för filmer med anknytning till Stockholm, och om att kontextualiserade texter skrivs från ett Stockholms-perspektiv, vilket gör att lokal kunskap riskerar att gå förlorad.

 

  1. Som kommer att framgå producerades denna film i två olika versioner med olika namn, Sveriges port mot väster respektive Staden vid Västerhavet. Jag kommer dock för läsbarhetens skull att benämna den som Sveriges Port mot väster när jag syftar på den samlade produktionen eftersom det är denna titel som oftast används. När jag åsyftar någon av de enskilda versionerna kommer detta att anges.

 

  1. Se exempelvis Lebas, Elizabeth (2011): Forgotten Futures: British Municipal Cinema 1920-1980, London: Black Dog.

 

  1. Se Kåring Wagman (2006): Stadens melodi: Information och reklam i Stockholms kommun 1930-1980, Stockholm: Stockholmia Förlag, i synnerhet kap. 1.

 

  1. Ibid.

 

  1. För den internationella utvecklingen utgör David Harveys arbeten centrala referenser. Se i synnerhet: Harvey, David (1989): ”From Managerialism to Entrepreneurialism. The Transformation in Urban Governance in Late Capitalism”, i Geografisk Annaler B, vol 71, nr. 1. För svenska studier se exempelvis: Franzén, Hertting & Thörn (2016): Stad till salu, Göteborg: Daidalos; Muhktar-Landgren, Dalia (2012): Planering för framsteg och gemenskap: om den kommunala utvecklingsplaneringens idémässiga förutsättningar, Lund: Statsvetenskapliga Institutionen.

 

  1. Några undantag finns dock. Henrik Widmark har till exempel skrivit om filmer om Helsingborg från 1930- och 40-talet och lyfter specifikt fram den kommunala instansens roll i tillkomsten av dessa filmer: När det gäller de bredare begreppen stads- och regionfilm har till exempel Mats Jönsson skrivit om filmen Salabygd (1954), som producerades på uppdrag av Sala Sparbank, och Cecilia Mörner om Falun-Filmaren Sven Nilsson, framför allt verksam under åren 1940-1970. Internationellt sett har till exempel Gunnar Iversson skrivit om den långa rad så kallade ”Oslo-filmer”, som producerades i den norska huvudstaden från slutet av 1940-talet och två decennier framåt och Charlotte Wildman om Paul Rothas Manchester-film A City Speaks (1947) som var en del av en bredare rörelse att skapa lokal stolthet i den tidiga efterkrigstidens Storbritannien och visa vad skattepengar gick till. Se:Widmark, Henrik (2007): Föreställningar om den urbana världen – Identitetsaspekter i svensk stadsbild med exemplet Helsingborg 1903-1955, Uppsala: Fronton förlag. Jönsson, Mats (2006): ”Igenkännandets glädje – Regionalt kulturarv i film och på Internet” i Jönsson & Mörner, Självbilder – Filmer från Västmanland, Lund: Svenska Filminstitutet.Mörner, Cecilia (2008): ”Sven Nilsson revisited: lokalfilm i världsarvsförmedlingens tjänst, i Hedling & Jönsson, Välfärdsbilder – Svensk film utanför biografen, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv. Iversen, Gunnar (2011): ”Opplysning til folket – Informasjonsfilmen og Kinoene”, i Bakøy & Helseth (red), Den andre norske filmhistorien, Oslo: Universitetsforlaget. Wildman, Charlotte (2012): ”A City Speaks: The Projection of Civic Identity in Manchester”, i Twenthieth Century British History, vol. 23, nr 1, s. 80-99.

 

  1. ”Kommunpolitisk revy – Reklam”, Svenska Stadsförbundets tidskrift, häfte 9 november 1937, s. 498-500.

 

  1. Prelinger, Rick (2006): The Field Guide to Sponsored Films, San Francisco: National Film Preservation Foundation.

 

  1. Hediger, Vinzenz & Vonderau, Patrick (2009) Films that Work – Industrial Film and the Productivity of Media, Amsterdam: Amsterdam University Press.

 

  1. Björkin, Mats (2004): “Industrifilm som dokument och kommunikationsmedium”, i Snickars & Trenter, Det förflutna som film och vice versa – Om medierade historiebruk, Lund: Studentlitteratur.

 

  1. Accland & Wasson (2012): Useful cinema, Durham: Duke University Press.

 

  1. Elsaesser, Thomas (2009): ”Archives and Archaeologies – The Place of Non-Fiction Film in Contemporary Media”, i Hediger & Vonderau, Films that Work – Industrial Film and the Productivity of Media, Amsterdam: Amsterdam University Press.

 

  1. ”Ang. filmen ’Staden vid Göta älv’”, brev från Per G Holmgren till Styrelsen för Göteborgs och Bohusläns Turisttrafikförening, 8 april 1938.

 

  1. Sign ”L”, ”Spegelns middagsprogram”, i Stockholms-Tidningen, 15 februari 1938.

 

  1. Sign. Grip, ”Biopremiärer”, Göteborgs-Posten, 8 mars 1938.

 

  1. Under 1937 bidrog Göteborgs stad med 4000 kronor till föreningen (Drygt 110 000 i 2015 års penningvärde). Under de kommande decennierna höjde stadens bidrag succesivt och under 1960-talet låg bidraget på mellan 100 000 och 180 000 kronor (i runda tal mellan en och två miljoner kronor i 2015 års penningvärde), där motsvarande belopp förväntades inkomma från föreningens medlemsavgifter och bidrag från näringslivet. Se Göteborgs stads statistiska kontor (1963): Göteborgs kommunalkalender 1963, Göteborg: Wezäta.

 

  1. Brev från Carl Gustaf Johnson till Nils Elander/Göteborgs och Bohusläns Turisttrafikförening, 11 maj 1937.

 

  1. Citerat i Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar nr. 280 1937.

 

  1. Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar nr. 280 1937.

 

  1. Brev från G. Parment till Göteborgs och Bohusläns turisttrafikförening, 6 juli 1937.

 

  1. Bengtsson (2007:134).

 

  1. Citerat i Göteborgs stadsfullmäktige handlingar 1945 Nr. 243.

 

  1. Om Arbetarrörelsen och filmen se: Vesterlund, Per (2007): ”Den svenska modellen – arbetarrörelsen, staten och filmen”, i Snickars & Jönsson, Medier och Politik – Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet, Stockholm: Mediehistoriskt arkiv.

 

  1. Det nya Göteborg (1938), Din Stad – En film om Göteborg (1942) och HSB i ord och bild (1939), de två senare finns tillgängliga på filmarkivet.se.

 

  1. Göteborgs stadsfullmäktige handlingar 1945 Nr. 243.

 

  1. ”Kommunala Propagandafilm”, Svenska Stadsförbundets tidskrift 1945, s.391ff.

 

  1. Sign. ”Bly”, ”Biopremiärerna”, Göteborgs-Posten, 4 februari 1947.

 

  1. Verksamhetsberättelse för 1948, Folkrörelsernas Filmorganisation, Filmo, Arbetarrörelsens arkiv

 

  1. ”Två nya stadsfilmer”, i Filmfönstret, nr. 1 1947, Stockholm: Filmo

 

  1. Göteborgs stadsfullmäktige handlingar 1945 Nr. 243

 

  1. Nichols (1991:34-35).

 

  1. Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar, nr. 517 1946. Det bevarade materialet från denna kommitté är dock väldigt begränsat och i den arkivpost för ”Stadens film och reklamverksamhet” som finns bland Göteborgs Kommunfullmäktiges handlingar på Regionarkivet i Göteborg, innehåller i huvudsak några utdrag från Drätselkammarens och Stadsfullmäktiges protokoll där filmfrågor diskuterades samt några få brev Turisttrafikföreningen.

 

  1. Här är det bevarade materialet mer omfattande, med bland annat löpande daterade protokoll och det går att se att frågan om filmproduktion vid några tillfällen behandlades.

 

  1. Brev från Göteborgs och Bohusläns Turisttrafikförening till Stadskollegiet, odaterat.

 

  1. Protokoll Göteborgs stadskollegium, 23 maj 1956 § 438.

 

  1. Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar nr. 35 1957.

 

  1. Årsberättelse, Göteborgs och Bohusläns Turisttrafikförening 1958.

 

  1. Nichols, Bill (2001): Introduction to documentary, Bloomington: Indiana University press.

 

  1. Brev från Alf Hermansson och Åke Norling till Göteborgs stadskollegium, 21 november 1962.

 

  1. Ibid.

 

  1. Citerad i Göteborgs stadsfullmäktige handlingar 1963 No. 247

 

  1. Årsberättelse, Göteborgs och Bohusläns Turisttrafikförening 1964.

 

  1. Årsberättelse, Göteborgs och Bohusläns Turisttrafikförening, 1965.

 

  1. Se kap. 4 ”Göteborg som paradox – en expansiv stad under stagnationsfasen 1920-1945” i Andersson, Fritz & Olsson (1996): Göteborgs ekonomiska historia – Näringsliv och samhällsutveckling. Band 3: Från industristad till tjänstestad 1920-1995, Stockholm: Nerenius & Santérus förlag.
  2. Kåring Wagman (2006) s.160