Filmarkivforskning
Sista december 2016 avslutades det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet ”En filmhistorisk plattform”. 1 januari 2017 tog därmed Kungliga biblioteket (KB) över förvaltningen av filmarkivforskning.se. Därmed lades också sajten under samma organisatoriska paraply som filmarkivet.se. I och med övertagandet behövdes också allt material och hosting av filmarkivforskning.se flyttas över till KB. Arbetet med sajtflytten har tagit längre tid än beräknat men är nu nästan slutförd. Tag gärna kontakt med oss om du hittar eventuella buggar och länkningar som inte fungerar.
Även om få uppdateringar har gjorts det senaste halvåret på sajten har under tiden mycket nytt material blivit digitaliserat. Material som snart blir fritt tillgängligt på sajten. När nu flytten är avklarad kan KB också börja med att uppdatera gränssnitt och funktionaliteter i relation till filmarkivet.se.
Idag gör vi Pathé Frères svenska filmkatalog från 1911 digitalt tillgänglig.
I ett följebrev hoppas bolagets representant att:
”denna publikation, som kommer att utgifvas hvarje måndag, skall tillvinna sig Edert bifall. Tacksamma för Edra värda meddelanden rörande de bilder, som bäst passa Eder, äfvensom för uppgift om, huruvida Ni regelbundet önskar bilder från oss, hafva vi äran teckna / Högaktningfullt Pathé Frères filial, Stockholm, S. Popert”
Nordisk Filmtidning gavs ut mellan februari 1909 och maj 1910. Tidskriften utgör ett tidigt exempel på hur det nya filmmediet formeras. Förutom filmlistor och adresslistor till biografer utgörs innehållet av filmpolitik. Som redaktionen för tidskriften framhåller: ”Biograf är biograf. Biografens goda namn skadas allt för mycket genom dessa extranummer som förekomma på programmet. Gästuppträdandet, som det kallas, gifver biografteatern dess haltstämpel, ty därigenom får den sken af att vara hvad den icke är: varieté”.
Tidskriften var också ensidigt mot en filmcensur och ansåg att filmmediet skulle vara självreglerande. Så här i backspegeln kan man konstatera att detta misslyckades – ett år efter tidskriftens sista nummer infördes filmcensuren i Sverige.
Tidskriften innehöll däremot även filmlistor och blev snabbt en annonsplats för filmuthyrare. I en tid före censuren utgör därför Nordisk Filmtidning en bra källa, om långtifrån heltäckande, för vilka filmer som fanns tillgängliga. Tidskriften är också oerhört värdefull eftersom det egentligen är först i och med den som det i Sverige fanns ett forum där frågor som rörde filmmediet diskuterades på en samlad plats.
För första gången görs nu Nordisk Filmtidning tillgänglig för fri nedladdning.
Inom ramen för vårt pågående projekt har vi låtit MKC i Fränsta skanna alla så kallade ”filmgranskningskort” – det vill säga de censurkort som Statens biografbyrå iordningställde för varje film (som enligt lag) skulle granskas. Det rör sig om cirka 25 000 filmgranskningskort – framsida och baksida (med kommentarer om den aktuella filmen) – mellan perioden september 1911 till april 1921. Statens biografbyrå klassificerade filmerna på olika sätt – godkända, godkända för vuxna (icke för barn under 15 år), samt förbjudna. Som i bildexemplet ovan, kunde sådana vita kort ha anmärkningar i stil med: ”strider mot goda seder”. Även Statens biografbyrås så kallade ”filmdiarium” är inskannat – det vill säga, en förteckning på alla filmer som skickades in för granskning, med kortare kommentarer kring dem. Det inskannade filmdiariet täcker perioden från augusti 1912 till oktober 1919. Vår ambition är att framöver presentera och lägga ut allt detta material på webben – samt att koppla samman filmgranskningskorten med de äldre biografblad som också finns tillgängliga.
Med tillstånd av Gustaf Bergs efterlevande kan Kungliga biblioteket idag göra tillgängligt flera av Gustaf Bergs skrifter. Gustaf Berg (1877-1947) intar en central position i svensk films utveckling. Från 1911 var han filmcensor på det nystartade Statens biografbyrå och under åren 1914-1918 dess chef. Från 1921 var han ansvarig för Svensk filmindustris skolfilmsavdelning. Precis som Dagmar Waldner ansåg Berg att filmmediets främsta styrka låg i dess möjligheter att verka som ett bildningsmedium om än hans folkbildningspatos också färgades av censorns roll.
En kort biografi och hans skrifter finner du under fliken ”Filmbibliotek” eller i denna direktlänk – Gustaf Berg.