winv laT vnth HUVU DlPlEIRS ONEIR NA; Adam Willy Bondy . . . . . . . . . . .. Willy Fritsch Ossi Bondy . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ossi Oswalda Eva Frisson . . . . . . . . . . . . . . .. Agnes Esterhazy Wilhelm Erler . . . . . . . . . . . . .. Warwick Ward Fru Frissonl . . . . . . . . . . . . . . .. Lydia Potechina Bobby Kurz . . . . . . . . . . . . . . . . .. Adolphe Engers Unga herr Bondy hade kallat sig Willy i hela sitt liv, men sedan han gjort :Eva 1Frissons bekantskap föredrog han sitt första förnamn. Adam och Eva – det måste ju vara ett lyck- ligt omen, menade den förälskade unge man- nen och ändrade sin namnteckning och ini- tialmärkena på alla sina effekter. Och allu- derade på revbenen när han äntligen kom sig för att fråga om -den dyrkade ville bli hans. Men då Var det för sent. Nog för att Eva besvarade Adams förälskelse, men det fanns ifamiljen en annan person, vilkens åsikt vägde betydligt mycket tyngre – fru Frisson, Evas mor. lHos henne var Adam vid dett-a la- geti djup onåd, sedan han vid en välgören- hetsfest bjudit henne på ett gar grabbnävar tombolalotter och inte haft pengar att betala dem med. Det hade inte spelat någon roll för fru Frisson, om det inte råkat vara en vinst bland alla hennes nitar – högsta vinsten t. o. m., en resa för två personer med turistbuss frän Marseille längs Rivieran. För att få be- hålla denna vinst måste fru .Frisson av egen kassa betala alla sina lotter. lDet kunde reta gallfeber pä henne, trots att pengarna inte gjorde henne ett dyft. I Nu skulle damerna Frisson anträda resan, och vad var väl naturligare än att Adam abon- i nerade en plats i samma buss! Ett missöde med resekreditivet gjorde att han var tämli- gen-pank vid avfärden från Marseille, men han lät sig inte bekomma. Huvudsaken var att han hankade sig med. lMissödet med resekreditivet hade ägt rum under omständigheter, som ingivit Ossi 1lBon- dy, Adam Willys syster, den föreställningen att han rakat ut för någon olyckshändelse. Hon tog huvudstupa första täg till :Marseille utan att lyssna de glödande kärleksförklarin- gar som hennes gamle vän Bobby Kurz just uppvaktade henne med. Däremot blev hon så småningom tvungen att lyssna till vad en an- .nan och ännu mer enträgen beundrare hade att förmäla. Wilhelm fErler, en mode-författa- re som ständigt var på jakt efter romantiska motiv och som nu fann lämpligt att med eller mot hennes vilja eskortera Ossi utmed Rivie- ran. Bussen hade nämligen redan avgått, dä Ossi kom, och det fanns ingen annan råd än att tacksamt acceptera, då Erler erbjöd sig att skaffa en bil och hjälpa henne med förföljel- sen. .På den färden blev det nu en del äventyr, inte alldeles ofarliga ibland, ehuru de till största delen arrangerats av Erler självy för att förlänga samvaron Detta faktum blev slutligen klart för Ossi, som svarade med att expropriera bilen, smita från sin beskyddare och lämna honom att reda sig bäst han kun- de i en tämligen otillgänglig trakt. Slutligen hann hon också fatt bussen, men blott för att finna att Willy försvunnit. Han jagades bland bergen av förgrymmade publikaner, sedan han vid en gränskontroll ertappats med smugg- lingsförsök. På det sättet komme Willy och :Erler att tillryggaläggasista etappen tillsammans – till fots, vilket just inte var Ihoppgivande då det gällde att hinna upp turistbussen. Men Erler visste på råd. Han telegraferade till by- föreständaren i PetitsPompom att kvarhälla bilen och lägga passagerarna i karantän för smittkoppor, en order som mycket riktigt ut- fördes. Under tiden hade även fru Frisson och Eva kommit på villovägar i bergen, men efter yt- terligare en del besvärligheter förenades hela sällskapet och allmänt uppklarande av kon- flikter och missförstånd ägde rum. Ossi för- lät Wilhelm Erler hans svarta intriger; fru Frisson lät sin vrede fara och såg med välbe- hag på sin iblivande .svärsom och lAdam och Eva lovade varandra att hädanefter göra livet till ett paradits.