.1..ElmferW1-Sinlith.flvarljtkar som .en .skolpojke och atskilligt blyg också., fast man garna skul- le vilja .föreställa sigÅ att nåt-got .sådant .som blyghet inte skulle existera är 1940, da var berättelse hönan… i 1 Wl-Iattie Brovvn hette den moderna. upplaga av hennes majestiält kvinnan, som Elm-er for- galpat .sig i. Ikladd en fantastisk dräkt, som :knapfpast kan beskrivas, rnen som i alla fall- skulle kunna betecknas som en korsning mel- lan krinolin ooh mycket djarv baddräkt, dan- sade hon gtang pia gång förbi den tai-me Elmer i armarna pia mera foretagsaiminäa herrar. .Enb .av Elmers vänner fött-sökte rycka upp honom: ”Om du ar så. kar i nosen, varför bjuder du inte upp henne till en jazz-trot, din olycka? Vi har nådens år 1940 nu, och det flyger inga .stekta sparvar i munnen på en. vara sijalvsaker, Äbrutal, om man vill komma någonstans med kvinnorna!77 Evfter denna lektion i modern lktärle-kstrategi ilsknade den gode Ehrner till ordentligt ooh rusade brurduis pia Hattie samt rydkte henne brutalt 1ur armarna pia ett yngre jatzzackel. Därefter .förklarade han rakt pia sak att han älskat henne så langt han kunde minnas till- baka och att- han bestämt sig for att gifta sig med henne, ooh det ogionhlickligfen! Den sko- na thatties svar na. denna djärva Åförklaring blev ordagrant detta: ”Jag -e gifta mig :med dig? Nej! – inte om du så vore den lsiste mannen 1nå. jordenl” Dia forstod Elmer attv det var Iförskxylt for evigt, bitter till sinnes blestefg, han sitt eleganta aeroplan ocàh seglade bort… langt bort till odemarken w- det civiliserade livet av lar 1940 hade ingen lockelse för honom langre, han almnalde leva en okeneremits lugna, sunda, en- samma liv. Några ar efter det ovlanbeskrivna händel- se aigt r-ulm, inträffade nagot na var Överkrulti- verade och nä sensationer fullkomligt lolase- rade jord: en Inystisk sjukdom., som fick. nam- net miaslkluilitis utlblrot och borjade hämja vald- samt bland det kon, som for lämgre sedan uppi- hfort att glora skäl for narmnet ”det starkare”. .En efter en av mannen rycktes bort, hundra- tals, ja tusental-s. kunde linan konstatera att det icke fanns en levande karl ”över 14 år på hela jomdklotet! Nå., kvinnorna togio hand om samhallet och moblerade om det efter egen smak: livet blev for all del ganska. behagligt men pricken över i-et – mannen – Ifattades, toclh det bor- jade verkliget bli trist. , Dlå hände undret! En :medelålders uptp- taektsnesande fann på en flygfärd till Sydam- len – en man! Den mannen var Elmer Smith. Han lhade inte varit i kontakt 1med någon människa sedan han for 10 får sedan borjade sitt ddesmarksliv. och lpåJ det sattet hade han undgtatt att smittas av den hemska fansoten. Elmer var fullständigt vilde, och han var folkskygigare äln ett vilt djur. . .. Den vm-edellalders nootlatcktsresand-e damen for lhein igen, invigde ett par k-asmrlater i hemligheten saint avhiäimatade någon tid senare den siste mannen i sitt aerojolan. Elmer var vettlös av- skräok, ooh kvinnorna fingo gta synnerligen försiktigt till vlälga .med honom. Emellertid . ”snyggade man upp honom” så gtottt .sig 1gdra lät, först ooh främst med rakkniven och saxen, Man sken f Ooh en vacker data år 1950 . och1 funnoratt deras arbetev var ganska gott. ”GneenvvioheGei-tiel7 – så. hette den lyckliga som- sparat mannen – med-delade nn vannin- norna att han ”atmna sälja Elmer ipa auktion q till den hötgstbtjtndande. Gertie besökte emellertid först .statens re- presentanter och .gav dem tillfälle att delta-ga V:pa auktionen för att – om de sa iönskade – inkopa Elmer for det allmännas rakning. Och sa lgiok världshistoriens mest sensationella auktion av stapeln. För statens rakning var chefen for häfl-soviålrdsdepartleinentet närvaran- de, ocli Ibland de -ovlrigla speknlanterna mäer tes landets rikaste damer, iklädda checikhoc- ker och ivrigadottrar. Forsta budet gick lost pa millionen ooh sedan gick Wökningen i rask takt. En aldre dam var nära att svimina – hon snnddade vid Elmers håriga knän och ökad-e snabbt sina lorud. Men staten htäingde med. Da borjade de rika damerna slå sig till- sammans och btjoda fantistiska summor. Men int-et hjälpte, Elmer .Smith brortauktionerades for 12 millioner dollars kontant till staten, och chefen for I-Lalsovardsdepartementet, D:r Lily Prodwell, 1hieinförlde honom till sin privata klinik. i .Dzr Prodwell lät Mannen undergfa en om- sorgstqu renovering framförtI allt vis à vis tan- derna, samt sprutade in ett nynpofunnet .se- rulm. mot :mastkulitis na honom.. Och dämpa lästes han- Åornsorgsfullt invi avvaktan pa vad Senaten behagade besluta rörande hans dde. Senaten sammanträdde for att ovterlagzga om Siste mannens öde. Fit-inslagen vloro manga Senatorerna hade i alllnanhet .ingenting emot att ”offra” – som en av dom uttryckte det – for släktets skull. Die .goda senatorskiorna formligen firossade i stjälvtbendm – slutligen kom man emellertid-inom med ett lika origi- nellt som lyckat fömslagi till den stora fragans lösning: den skulle avgöras medelst lbioxning! Efter diverse flöitbvelredanide matcher 1Akvlarsvtodio till finalen yngsta senatorskan från Virginia och . yngst-a senatorskan från Massa.cliusettsH :bagge iormfullandade och boxningslkmnniga unga damer. ” Sa gick välrldslhistoriens största boknings- niatoh av stapeln under olidligt spänning. -El- mer var själv åskådare till matchen – han var placerad mellan presidenskan och Dzr ProdWell. De skona senatorerna slogos for brinnande livtet: de hladie ju ocksa någrot att slåss for. Efter åtskilliga ronder avgjordes matchen med en vläillyckad knock-out fran Virginiens sida.1 Da hände det. Elmer fick syn toa1 en kvin- na bland 1åusfkradarna, som plötsligt kom hans .btjarta att klafpjpa i vild takt – Hattie Brown — orsaken till att han var den siste mannen på jorden! Han hopipade over harriärren ooh rusade in :bland acktåtdarna, kramade Hattie i sina armar och skrek till församlingen: ”th eller inrggenl” Och for att gora mera eftertrka att sina ord, riktade han en revolver mot sin panna: om yhan inte fick Hattie, så skulle han .giöra slut på sitt liv! Infor detta fruktansvärda argument mäste man böja sig, och vad Hattie Brown beträffar, så var hon inte sämre än att hon, kunde tai tillbaka vad hon sagt till Elmer for tio år sedan. .- i