PÅNDREN I HUVUDBOLLERNJA: Pelle Frisk . . . . . . . . . . . . .. ANDERS DE WAHL Georg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Torsten Hillberg Sven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Werner Fuetterer Beatrice . . . . . . . . . . . . . . . . .. Margareta Wendel Professor Svenson . . . . . . . . . . .. Sture Baude Mor Tine . . . . . . . . . . . . ,. KARIN SWANSTRÖM Karin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. EDITI-I ROLF Farmor . . . . . . . . . . . . . . .i . . . . . . . . . . . Emy Albihn John . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Arvid Adolphsson Johns kompanjon . . . . . . . . Arvid Enström Miarkfisen . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . .. Nils Ahrén Pell-e Frisk, sekonden på. S. S. Hispania, var en oförbätterlig slarver i sina egna ögon, och nog kunde det brända, att det bllev lulft i luckan, när han visade sig i hamnarna, där han var känd och ökänd av kristna och hed- ningar jorden runt under namnet 7Flygande holländaren”. Men ingen sekondhytt pä nii- gon av Siviea rikes långfilairarei knnde upljiivisia en .sådan ordning som Pellle Frisks. Bedaren hade också. utan tvekan .anförtrott sin son Sven ät ”Flygande ib-olliänldare-ns” faderiliga omvårdnad, då. han nu låtit ynglingen följa med Hispania för att göra. :sina första läro- spå.rl it sjömansyrket. Sven var en läiraktig yngling och särskilt passade han på. att halla ögonen öppna, när Pelle Frisk kom attt nämna. nagot om sina seglaster på. erotikens oceaner. Tyvärr var Pelle Frisk dock alldeles obeveklig, när Sven hönföll honom att ffä följa med på. Pelles ralider, när Hispania läg1 i hamnen. .Emellertid hade Pelle glömt att räkna med en farligvliet, som fanns ombord: hans erotiska loortsysteim, och det kortsystemet råkade Sven en dag gora en olycksdiger titt i. Ordnings- mälnniska som Pelle Frisk var i alla herrans väder, hade han här alla sina hittillsvarande summa i? v säger och skriver fyrtiosju – flammor bokförda pä var sitt kort med foto- grafier och nödvändiga kännetecken, sä att de inte skulle sammanblandas i minnesbilderna. Det var en rik erfarenhetens brunn att ur för Sven, sä :mycket mera., som .han också bland korten påträffade Pellle Frisk-s pä mäng- éiiiga enfairenlhleteir i branschen byggda Piro- inemoria för framgångsrik flirt. Den prome- morian [passade Sven nä att lägga ombargo pä – nästa gäng :man gick i .land skulle han egenhändigt omsätta dess lärdomar i prakti- ken, det kunde man vara övertygad om! Det blev också. ett mycket livligt strand- hugg, som lfiöljde.Å ”Flyga-nde holländaren” hade knappt hunnit sätta foten i land, förrän han blev k-är över öronen. Den utvalda var denna gäng andre styrmannen Georgs kötts- liga syster, Beatrice, som väntade sin bror kajen. i Presentera mig! dunkade han Georg i ryggen.. Presentera mig! Det är ju min :nya fästmö! Sällskapet begav sigI till restaurang ”Stora Paradisets” vinterträdgärd i sedan Pelle 1gett unge Sven ett :sista förmaningens ord, innan han släppte honom lös för att 7″titta på. staln”. Sven gick till direkt aktion i enlighet med föreskrifterna i Pelle Frisks promemoria. Han hade också fiått syn nä en flicka nere pia ka- jen.. oclh eftersom han tyckte, atlt lhon glaiv ho- nom ett kärvänligzt ögonkast, var han inte sen att följa efter henne. Det befanns att hon ”styrde kosan till en sjömansknog ”Sk-epplet”, där rulljansen sedan många är tillbaka skötts av hennes kära mor, som .alla sjömän kände under namnet mor Tine. Sven steg morsle pil., slog sig ner Vid ett bord och fann att ipiro- inemonrians föreskrift-ter hade gold effekt. Ty- värr var det dock inte bar-a flickan – Karin hette hon förresten Ä som visade sig. int-res- .senaoL utan också en sjöman bland gästerna, vilken avslöjade sig som den skönas ”kusin John”. Han hade kommit underfund med, att Sven hade gott om pengar pä sit i, och att gos- sen var en ömfoting, som alltsa .borde plockas. Emellertid fanns det ocksåJ en lpassus i Pelle Frisks promemoria, som rekommendera- de ”fräck frim-odiglhet mot manliga personer”, och när Sven varat det lutade var han inte sen att ltöllja promemorian ävenpå den punkten. Det hjälpt-e för tillfället. Men när det lidit l-ite längre .fram på. alftonen, lockade de tva gentllem-ännen Sven i en lflälla, .togo hand om plånboken och :slängde ynglingen i sjön, där han fick ligga och skvalpa nedanför en hög kaj, som det inte var det lättaste att ta sig upp pzä. Under tiden hade Pellle Frisk fort-satt sin attack mot Beatrices hjärta i ”Stora Paradiset”1 och nyss tvingat fästningen att ge sig, Dä kom plötsligt en gammal dam, som Pelle kolliderade med, att ge hans samvete beträf- fande Sven en stöt, när hon började tala om, att hon hade en son, som var ute pä sjön. Det mätte väl inte ha. hänt pojken något! undrade Pelle Frisk. Nu :maste han .först och tramst ha reda pä Sven. Beatrice blev inte litet per plex över det hastiga avskedat. Helt :naturligt förde Pelles väg honom till ”Skeppet”. Och där dröjde det -inte ill-ang stund, förrän situationen började ljusna för honom, när hans plånbok råkade fa-lfla nlr kusin Jolhns ficka, dä Pelle pd goda grunder fann .sig tör- anläten att .skaka om kusinen ett .tag-l. Där blev en väldig 1batalj, som .Skeppet .knappast sett maken till förut, fast det nogl inte var för- sta gängen, .man slogs pd. den lokalen. Det var ett rent under att mor Tine mitt i all vill-er- vallan lyckades höra Svens nödrop nerifrån hamnen, där han klängde pä kajlpàlarna…. Ögonblicket därpå. var hon dlälrute och Sven blev alltsa i sista stund lyckligt bärgad i land av mor Tine, .medan kusin John fick sin. ordentliga bastonad inne ”Skeppet”. Hur det sedan gick med kärleken förtäljer inte historien. Vi veta l.1a.ra,att Hispania lät- tade tankar morgonen därplä, och att Pelle Frisk dä. hade ett nytt nummer i kortregistret .A- fast det var inte Beatrice. Vem i sä falli7 Ja, det fär kanske filmen själv avslöja