Filmarkivforskning

Programblad , ,

• Textinnehåll

  THE RON HORSE (JARNHASTEN) I HUVUIDRiOlLllEIRlNlA: Davy Brandon . . . . . . . . . . .. GEORGE OlBlRIEN Ahraham Lincoln . . . . .. Charles Edward Bull, Miriam Marsh . . . . . . . . . . . . MlADiGE-BiEihLAMY Peter Jesson . . . . . . . . . . . . .. Gyril Chaidwiek Thomas Marsh . . . . . . . . . . . . . . . . .. Will Walling Korpral Casey J.. PARREL MAGDONALVD Sergeant Slattery . . . . . . . . . . .. Francis Powers Översta Cody (Bluxflfalo Bill) .. George Wagner Denonx . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Fred Kohler i Domaren Heller . . . . . . . . . . . . .. James Mareus Ruibiy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Gladys Hulette Polka Dot .; . . . . . . . . . . . . . . . . .. Frances Tleague Wild Bill Hickookv . . . . . . . John Paidian Cheyenne-lhiövdinglen . . . . . . . . .. Ghia! Big, Tree General G. M. Dodge . . . . . . . . . . .. Tex Driseoll Collis P. Huntington . . . . . . .. (filial-lies1 Newton 1 Charles Crocker . . . . . . . . .. Daniel Mussellman Glov. Leland .Stanfond . . . . . . . . . . . . . .. Phil Ford I första akte-n spela dessutom: . v Davy .Brando-n, 10 är . . . . . . .. Winston Miller Miriam Marsh, 8 ar . . . . . . . . . . Peggy Garlwighi Dave Brandon senior . . . . . . . . .. James Gordon I övrigt medverka i filmen: Ett reglemente amerikanskt kavalleri. Ett regemente amerikanskt intanteri. 3,000 iäimviägsarbleftare. 1,000 kineser. 800 indianer (1PaWnee, Sioux oclf Cayenne). 2,800 hästar. 1,300 hut-Har. 10,000 tiurar från Texas. De gamla -lokoymo-tiven, som Voro med vid järn- Vägarnes byggande, ”Jupiter” CEJNTlRAL PA- CIVFiIC ooh ”119” Vid UNIOlN PACIFIC Visas i lfilmen. 390 Nar vi tänka nä Amerika är det tVä olika slags bilder, som träda fram. Dels den gamm- la 1gioda tidens Aimelrrifka, sådant vi minnas det från skolål-derns -ivndianlbiölcken Andlölsa prä- rier med 1bluiflfelfhljondar ooh. torrt gräs, som ofta tändes på alv okynniga rodsloinn. Otillgiängi- liga kliqopiga Iheng” med grå lijfölrnar i iklyiftor- na.. Ett fätal vita människor, jagande blälvier. Otaliga indianer, jagande iVita :inlännislmn Diet andra Amerika, Vi känna, är ivana da- gars stolta U. JS. A., dälr de [flesta av oss ha slaktin ar. Slkiysklraipornas, trusternas, film- stjärnornas land med de 120 :million-erna in- vånare. Men – hluir såigi Amerika .ut under lmellan- tiden? Hur 11blev indianlandet till ett sky- skransland? Nan, hur skedde förändringen? i Filmen 7lJäirnllfästen” .skildrar Wjnst byggan- det av den Ljattelbro, som band samman- :indian- biöckernas gamla glo-da tid med det moderna yankelandet, som beskrivas i ”Vivis resa”, tu- sen andra böcker, i millioner brew ifran vara emigrerade släktingar. ”Järnhästen” skildrar byggandet av den :flörrslta ifönblindande jämnvläglsf linjen mellan Atlanten och Stilla. havet. I hörjan av 1800-talet lirade Amerika ännu bara 5 mill. 1vita invånare, de .flesta lblosaitzta i östean mellan Alleghanylbengen ooh Atlanten. Det var nu den storartade amerikanska uzt- Vedkl-intgsdriiten tog vid. En plötslig lidelse att endvira nytt land, att enovra hela världen. Oemotstiänctligt silade 4InlänniskloströlmmaiI öst- erlfrän nt over amerikanska fastlandet. 1808 kösptes Louisiana – kiontinentens -niittparti — fnån Frankrike, 18119 tojgls Florida från Spani- en., 11845 Texas 11846 erldv-rade de ifönslta: ut- vandra-rna österiifnän landet Oneglon Vid Stilla havet. 1848 togs sluitliglen sydostlhiölrnet med jesuiternas Caliiffornien, Arizona, Nevada. ooh Utah. frän Mexioo. I 1blötrrjan av 1060-talet Vero Förenta. Stater- na1 sålunda färdiga. Allt landet befann sig i amerikansk ägo. Ja – :pa nanpenet. I själv-a verket Valr emellertid saimlbandet mellan öst och Väst ytterst löst. Man .levde lvar sitt liv. lntet hande-lsntlblyte. Diet tog tva-månader att bege sig från Atlanten till Stilla llaivet. Ooh hela det väldiga omirräidlet mellan kustremsor- na utgjorde fortfarande indianland – premier, buiiflair, gråt ybjörnar. Knappast en halv mill. Vita nybyggare bodde ntstrodda [över -Vfididerna Om den spanskt färgade västern nagjonsin sinulle bli ett med östern, om den öde konti- nenten någonsin skulle -hli tiäitthefolkaid ooh – upiplblrukad av vita män, om Flölrlenzta Staterna någonsin skulle lbli en enhet, [lll-i ett stort oohv malktigit rike – sä .flondrades en jiäirznväigi mitt genom landet. .Det ilöirstod man nä sina häll llältt snart. Men majoriteten siklratitada att ett sä vanvettigt företag. Flölnsrt Abraham Lincoln gljorde slag i saken. Vilket länder honom till sä mycket större ära, som jattefflöretlaiget sattes igång; under brinnande krig – krig-et mellan Nord- och Sydstaterna. , I Ett jättefiöiretag! Som dock slutföndles nä sex år, Under oenhlöfnda strapaitser. Dagliga strider med indianerna, ooh .med arbetarbo- -parna kineser, italienare 4 som varken fingo aivlöning i tid eller tillnäokligt med mat. Plå den tiden fanns ej dynamit ooh Jborrar ooh andra bekvämligheter. Ute på, -pirälrierna .fanns varken trä eller siten. Allt mäste slämas länge vägar och gloras för ihaznd. Men yman lyckades. Två1 linjer byggdes – en lösterifrån och en västerifrån. 10 maj 11809 m-otties sä linjerna, och verket Var fullllliordat. vEn knllturibnagd, som amerikanarna själva -tillmälta samma bie- tydlelse som Kolumblus ankomst till östern ooh de spanska missionärer-nas till västern, samt byggandet av Panamakanalen.

• Relaterade filmerThe Iron Horse