PASSII INI V?V?IV??VV?VV?V?VVVV Det i Frankrike pa Ludvig Xst tid. Med postvagnen från Arras kommer den unga Ma- non Lescaut en kväll till Amiens, eskorterady av tva tanter, för att följande dag inträda i ett kloster. På Värdshuset sammantraffar hon med den stormrike generalskatteförpaktaren markis de Bli, som fattar intresse för den unga flickan och vill hjälpa henne att undgå det fruktade klostret och fly till Paris. Manon ej svår att locka. Samma natt reser hon i markisens kalesch, sjalv skall hennes hjälpare komma efter så snart han avslutat skatteupp- borden i Amiens. Vad han icke vet är att Ma- non har en följeslagare i vagnen – chevalier des Grieux. Denne är en ung adelsman av yppersta börd och uppfostran, son till en marskalk av Frank- rike Och uppvuxen i ett klosterseminarium, varifrån han just uteXaminerats förl att fort- satta pa den prästerliga banan, då ödet fört Manon i hans vag. En blick har varit nog för att sla honom i bojor. Glömsk av alla plikter har- han genast samtyckt, då Manon föreslagit honom att dela den vagn som generalskatte- förpaktaren ställt till hennes förfogande. Någon tid garoch de .båda unga leva till- sammans i Paris i ogrumlad lycka. Men Ne- Inesis vakar – och generalskatteförpaktaren. Han har latt nog spårat upp Manon och bidar sin tid. Den handfull louisdorer, som paret ägt, har snart gått all världens vag, och var- ken iManon eller Grieux förstår att ratta mun- nen efter matsäcken. Snart belagras de av förgrymmade fordringsagare och galdstugan hotar att bli slutet pä idyllen. Detta är en si- tuation efter markis de Blis. sinne. Han har redan skaffat sig bundsförvanter för att kun- na nalkas Manon – hennes halvbror Maurice Lescaut och det unga parets värdinna mada- me Suzanne. Han far en tredje bundsförvant som gör spelet så mycket lättare – Manons fä- fanga, lyxhunger och nöjesbegar. General- skatteförpaktaren tror sig redan saker på se- gern, dåV lGrieuX sjalv spelar honom den helt i I 0 händerna. Sårad av Manons tillgänglighet för rivalens lockelser tror sig den unge adlingen bedragen innan han är det och överger Manon för att återuppta sina studier. Ställd ensam i Paris blir Manon generalskat- teförpaktarens alskarinna, men då. hon får ve- ta att Grieux står i begrepp att prastvigas, ilar hon till honom och förmår honom med löf- ten om evig trohet att avstå från det steg han amnar ta. De unga leva åter lyckliga tillsam- mans och trots till någon tid den misär, som hotar att skilja dem. För att skaffa medel till sitt och Manons uppehölle later Grieux av den galgfageln Maurice övertalaY sig att spela falskt. Hans motståndare ar ingen annan än markis de Bli. Grieux vinner och kommer jublande hem med fickorna fulla av louisdo- rer, men blott för att finna att Manon samma dag mottagit kläder och smycken av den unge vicomte de Bli, markisens brorson. En bryt- ning blir följden, men Grieux och Manorf för- sonas åter samt besluta att lata helga sin före- ning av kyrkan. Pa själva bröllopsdagen lyckas markis de Bli bortföra Manon och inspärra henne i ett spinnhus, en straffanstalt för fallna kvinnor. GrieuX misstolkar hennes försvinnande, tror sig åter bedragen och flyr till sitt hem, dar han inför sin far och sin trogne van Tiberge, som i alla skiften sökt leda honom på ratta vägar, svar att glömma den-ovärdiga kvinna som be- dàrat honom. Han haller sin1 ed och avvisar Manon, då hon kommer till honom efter att ha rymt från spinnhuset, där hon med sin styv- brors hjälp i stallet inspärrat markis de Blis alskarinna Micheline. Manon gripes och dömes till deportation till kolonierna. Grieux ångrar sin grymhet och söker befria henne. Det lyckas slutligen, men da han nu för-Manon till sin fars hem, är hon döende. Då kan marskalken ej förharda sitt hjärta, utan ger sitt samtycke till att hans son viges vid henne. Tiberge börjar läsa vigselfor- mularet – men medan han laser, utandas Ma- non sin sista suck i sin älskades armar.” HÅXJ-.Nv-