STRMSVALAN f HUVuDPnRsoNERNA: Jonathan Swift . . . . . . . . . . . . . . .. Frank Keenan Emily Swift . . . . . . . . . . . . . . .. Barbara Bedinrd Billy Swift . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Edw. Phillips Joe Cradlebow . . . . . . . . . . . . . . .. Robert Frazer Fyrmästaren Keeler . . . . . . . . .. Joseph Bowling Mor Keeler . . . . . . . . . . . . . .. Margaret Seddon Mary Keeler . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. René Adorée Ezra Keeler . . . . . . . . . . . . . . . . .. William Eugene ”Lyckliga Jim” . . . . . . . . . . . . . . . . .. Victor Potel yArbete är arbetey och bröd bröd. Och män mä drunkna och kvinnor gråta, men alltjämt kallar havet till ny kamp, I . . . .en lbister kamp för andras bröd; den enes bröd, den andres död, de sörjande skänk tröst, o Gud! I Kedarvilles lilla fiskeläge representera- de Jonathan Swift rikedomen. Han hade va- rit fiskare som alla de andra männen i Kedar- ville, men pä äldre dar lyckats tjäna en för- mögenhet som uppköfpare av de andras fäng- ster. Nu: levde han i sin moderna villa i fölr- näm avskildhet. Sina barn – sonen Billy och – dottern Emily — hade han gett en .värdad uppfostran, fjärran frän XKedarville. Nu voro de vuxna och bodde hemma hos sin far. Swifts gamle kamrat och vän, kapten Keeler, tjänstgjorde som fyrmästare. iDennes söner hade alla varit fiskare. Tlvlå. atv dem ha- de havet tagit. I makarna Keelers hem -flunnos nu hlott yngste sonen Exra, dottern Mary och dessutom den u-nge kapten Cradlebow, som in- te hade nägot eget hem. 7Blodet är tjockare än vattnet. Visserli- gen hade Swift upplfostrat sina barn till annat än fiskare, lmen släktarvet fan-ns där – den . hemliga dragningen till sjön och sjöfolket. Billy fattade tycke för fyrmlästaredottern. Emily lSWift höll mera på pensionskulturen. Hon säg ned på fiskarna, föraktade dem, eller låtsades förakta dem. Men inte heller hon undgick sitt öde. Genom en serie händelser kom h-o-n .i Iberöring med Joe Cradlebow, och . de bäda lärde älska varann. lDen rike, strange Jonathan Swift iakt- tog allt detta med mörkt sinne. Keeler var ju hans gamle vän, han hade ju själv varit fiska-V re – inte kunde han i själ och hjärta förakta Mary Keeler och den duktige kapten Cradle- .i how. Men han önskade verkligen sina .barn w ett bättre öde än att äter bli salmmankopplade med det fruktansvärda havet och det torftiga livet i Kedarville. Hans närmase omsorg gäll- de sonen Billy. För att sklija honom frän Mary lät han shanghaia honom pä en av sko- narna, Stormsvalan. Därmed hoppades han ge honom avsniak for .sfjiöli-vàet. När fi-skarflottiljen återvände, utbröt en storm, den värsta i mannaminne. De andra skonarna lyckades med yttersta nöd komma in I i hamnen. M-en Stormsvalan sökte förgäves ta sig förbi Klippud-den. Stormen tilltog allt- mer, blev till orkan, svepte vinande kring fyr- tornet. Natten var svart och den gamle fyr- mästaren märkte till sin fasa, att ljuset ej kunde hällas vid makt – fyrljuset stryptes av blåsten. I hamnen hade WKedarvilles hela befolk- ning samlat sig och stirrade ut mot det väld- samt vräkande havet, där skonaren nästan redlös närmade sig klipporna. Varför brann q int-e fyren? AVa-d skulle detta betyda? Plötsligt fick Jonathan Swift en förfärlig tanke: XKeeler hade släckt fyren med avsikt. Keeler ville Ihämnas pä honom, Swift för att han skilt lBilly frän Mary! Han rusade upp i fyren. 1″zDu tänker mörda min :Billy!” Keeler hade inte vetat, att iBilly var om- bord. Men nu visste han det. Och förstod att inga offer voro stora nog att avvisa den miss- anke som fallit pä honom, och att rädda den Uman, hans dottr älskade. Fyren lbrann inte – där behövdes en värdkase, en jättekase. Keeler störtade bort och satte eld pä sin egen stuga. Värdkasen räddade skonarens ombord- varande. Cradlebow och nägra andra djärva män kunde gå. ut med räddningsbätar och, tack vare skenet frän det brinnande huset, närma sig Stormsvalan ögonblicket .innan den krossades mot lKlippudden. Å Därmed räddades också fyra unga män- niskors lycka. lEfter den storsinthet, fyrmästa- ren visat, kunde Swift ej .annat än samtycke till de :bäda parens förening. Och han gjorde det nog, när allt kommer omkring, med varmt hjärta.