yHUVUDPEBSONER: Bomola . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .i Lillian Gish Tessa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Dorothy Gish Carlo Buccelini . . . . . . . . . . . . ,. Ronald Golman Tito Malema . . . . . . . . . . . . .. William H. Powell Bardo Bardi . . . . . . . . . . .. Bonaventura Ibanez Baldasserre Calvo . . . . . . . . . . . . .. Charles Lane Savonarola . . . . . . . . . . . . .. Herbert iGrimWood Adolfo Spini . . . . . . . . . . . . . . . . .. Frank Puglia Piero de Medici . . . . . . . . . . . . .. Alfredo Bertone Det var i Florens på 1490-talet. Quattro- centos glansfulla tidevarv led mot sitt slut. Den sköna staden vid Arno hade under fur- starna av huset Medici upplevt en lysande glanstid av konstens och de vittra vetenska- pernas blomstring, av slösande prakt, av yran- de låttsinne, av rusig livsglädje. Men nu hade bakruset infunnit sig. Savonarola, botpredi- kanten, den lille munken med det bleka ansik- tet och de glödande ögonen, predikade iljun- gande ordalag mot det moraliska fördärvet, mot de måktiges slöseri och låttfardighet. Nar Karl VIII av Frankrike segrande drog in i Flo- rens, slog den oro, Savonarolas brandtal väckt i folkets sinnen, ut i full upprorslåga. Hertig Piero de Medici fördrevs .- och florentinarna voro åter ett fritt folk, styrt av självvalda re- presentanter. Många åventyrare hade den politiska om- vålvningen lockat till Florens. En av dem var Tito Malema. I-lan hade fått god uppfostran ock uppträdde som en förmögen ädling. Men för det politiska rånkspelet fordras inflytande Och pengar. Bästa sättet att skaffa sig detta var att gifta in sig i någon av Florens gamla rika patricierfamiljer. f V Malema fann snart ett lämpligt operations- fält. Ett av Florens rikaste palats ägdes av en gammal blind filosof och boklärd, Bardo Bardi av den ansedda Bardiska bankirsläkten. Gam- le Bardi, som ägnat hela sitt liv åt vetenska- pen, hade en vacker dotter, Bomola. Tito Ma- lema fann-sig våg till Bardis hem, och den blinde forskaren blev betagen av hans tal och uppträdande. Gamle Bardis högsta önskan var att finna någon, som skulle kunna vårdigt uppta hans mantel och fullfölja hans lårda verk. Malema lade sina ord väl, icke endast hos den gamle utan också hos den unga oer- farna Bomola, som skankte honom sitt hjärta, vilket kanske rätteligen tillhörde den unge målaren PCarlo Buccelini. Måhända antog bon också Titos frieri, därför att hon visste, att den gamle älskade fadern önskade förbindelsen. Att Tito endast fikade efter hemgiften, kunde varken hon eller gamle Bardi ana – ej heller att han nyss inlett en förbindelse meden vac- ker bondflicka Tessa, som han installerat som sin ålskarinna i ett litet hus strax utanför Florens. Samma kvåll som trolovningen mellan Tito och Bomola ingåtts, dog gamle Bardi. Tito gjorde allt-för att påskynda giftermålet, och så snart sorgetiden var slut, drog han in i det Bardiska palatset som dess herre. Så hade han äntligen fått de medel han be- hövde för sitt politiska spel. Genom sin vån Adolfo Spini, det maktägande partiets främ- ste man, fick han säte i De åttas råd, Florens lagstiftande församling, och snart nådde han den högsta vardigheten i rådet. i Men högre strävade han. Bakom ryggen på Spini bedrev Malema intriger i avsikt att störta sin vån och i stället själv tillvälla sig makten. Men dubbelspelet kostade pengar, mycket pengar. Gamle Bardis arv smälte ihop, och en dag tog Tito och sålde Bardis dyrbara bib- liotek, som han dyrt och heligt lovat den gam- le att troget vårda, För Romola blev denna sista skändlighet droppen som rågade hennes lidandes och be- svikelsens kalk. Nu förstod hon, att de rykten som nått henne, att Tito var en bedragare, som bestulit sin egen far, voro sanna. Nu för- stod hon, att han aldrig älskat henne, aldrig åmnat hålla sina löften till hennes far. För- tvivlad låmnade hon det gamla hemmet och drog ensam ut i den värld som hon kände så föga. – V Under tiden hade Florens blivit skådeplat- sen för nya oroligheter. ISavonarola, på vars ord mediceerna störtats, hade nu vänt sig mot de nya herrarna, vilkas envåldssträvanden han ansåg hota folkets frihet. Även påvens, Alexander Vlzs hat hade Savonarola ådragit sig, och med tillhjålp av den. påvliga bannbul- lan lyckades Spinis parti uppagitera folket mot botpredikanten. Som folkuppviglare och kåttare drogs Savonarola inför domstol och dömdes att hängas och brännas på bål. Under oroligheterna hade Malemas dubbelspel kom- mit i dagen. På grundval av en av de lagar han sjålv stiftat dömdes aven han som stats- förrädare till döden. Han lyckades fly till Tes- sas hem, dit Romola räddats undan från ett olycksfall bland de upprörda folkmassorna. Malema hör förföljarna komma och störtar sig ut genom ett fönster ned iArno, som flyter fram nedanför. Tessa kastar sig efter honom,- och båda omkomma. Bomola tary sig an Titos och Tessas barn och finner så småningom lugn och lycka tillsammans med Carlo, den unge konstnären, som alltid älskat henne.