Filmarkivforskning

Programblad Alhambra_2, ,

• Textinnehåll

  q Bilder från Ludvig ms v (Wang 801,) fldehvarf Ludvig XIV lefde 1638-1715. År 1643 blef han Vid fem års ålder konung. Intill är 1661 eller till sin död skötte Ludvigs minister, kardinal Mazarin, landets styrelse, men sedan skötte Ludvig sjelf med kraft densamma. Han egde många goda regentegenskaper och hans lärare i statskonsten, Mazarin, lär om honom ha yttrat: Hdet fins ihonom fämne till fyra konungar”. Men han egde ock stora fel: han var fåfäng, själf- Visk och lättsinnig. Enväldig som han var gjorde han hofvet till rikets medel- punkt, där allt stort och lysande Frankrike egde täflade om ett vedermäle af den kungliga nåden, men han lade ock grun- den till de missförhållanden, som ledde till den stora revolu- tionen. Under hans tid blef Frankrike den modellstat, efter hvil- 1 ken andra riken sökte att dana sig.P Frankrikes inrättningar, hoflif och litteratur efterbildades i hela Europa. Franska språ- ket blef öfverallt de bildade klassernaslspråk. Bland de bilder från Ludvig den fjortondes tid, som här visas, märkas följande: 1) Musketörernas strid. Musketörer kallades i Frankrike det med musköter väp- nade samt beridna adliga lifgarde af ett kompanis storlek, som 1622 uppsattes af Ludvig XIII. Det upplöstes ett par gånger mot slutet af 1700-talet och försvann för alltid 181 . I Dessa krigare äro, som bekant, förhärligade i Alexandre Dumas7 berömda roman HDe tre musketörerna”, ur hvilken denna scen är tagen. – 2) Kriget i Flandern. Flandern, som nu är deladt mellan Holland och Belgien, tillhörde Vid denna tid det sistnämnda landet, som var lydland under Spanien. När därför Ludvig år 1667 började krig mot Spanien, lät han sina trupper rycka in i Flandern. Här fram- ställes nu några scener ur detta krig. 3) La Vallieres bortförande. 1 (Ett klosterrof, utfördt ai Ludvig XIV själf.) La Valliere var en af konung Ludvigs många älskarinnor. Hennes ursprungliga namn var Louise Francoise de la Baume le Blanc. Född 1644 blef hon att 1 börja med hoffröken hos konungens svägerska hertiginnan af Orleans och det var där Ludvig lärde känna henne. Konungens älskarinna blef hon 1661. Hon hade med honom fyra barn, af hvilka två nådde mogen ålder. 1667 gaf Ludvig henne titeln hertiginna de la Valliere och erkände lagligen hennes barn såsom sina. Den öffentlighet, som härigenom gafs åt hennes felsteg, skall hafva höljt henne med blygsel, och två gånger under åren 1670 och 1671 sökte hon genom flykt inom klostermurarne göra ett slut på förbindelsen, men återfördes- af sin älskare till hofvet. Det är ett af dessa klosterrof som här framställes. Från och med 1674 tillbragte hon återstoden af sitt lif i ett kloster och dog 1710. v 4) Ludvig XIV och ”Mannen med järnmasken”. ”Mannen med järnmaskenu Var en märklig fransk stats- fånge, hvars namn och samhällsställning gifvit anledning till en mängd gissningar och som erhöll sin benämning däraf, att han alltid bar en svart, med stålfjädrar försedd sammetsmask. Hvad man med säkerhet vet om denne fånge är ytterst litet. Då den nyutnämnde guvernören vid Bastiljen iParis Saint-Mars i september 1698 anlände från Szte Marguérite till Bastiljen, förde han med sig en äldre fånge, hvars verkliga namn aldrig uppgafs och hvars ansikte alltid var betäckt af en svart sammetsmask. Denne fånge hade ställts under Saint- Mars, bevakning redan på den tid, då Saint-Mars var kommen- dant i statsfängelset Pignerol, och därifrån hade han med sin väktare i oktober 1681 flyttats till Fort Exiles och i april 1687 till Szte Marguérite. På Bastiljen hölls han strängt bevakad, men behandlades med stor aktning af guvernören. Det var honom förbjudet att tala med någon annan än Saint-Mars eller i någon annans närvaro aftaga masken. Sina måltider intog

• Relaterade filmerBilder från Ludvig XIV:s (”Kung Sol”) tidevarf