Program 5 öre, W w .li àstervik å Brännerigåiden, i. d. Erälsningsarméns lokal. DROG RAlVl Lördagen den 26 kl. 8.15 e. m. samt Söndagen den 27 Nov. kl. ö och 8 e. m. g 1, Järngrafrorna i. Kiruna.. Bildens innehåll: l. Totalvy af grufvorna. 2. Laddandet af ett sprängskott. 3. Varningssignaler. 4, Tändning af stubinträden – skottet gär. 5. Transportvagnarna. 6. Vagnarna lastas. En kran som lyftar 1,500 kilo. 7. Ett malmprof. 8. Ett järnmalmstycke. . lllllllllllll lllll . Denna film talar om en ung flicka från Västern och hennes kärlek till en indian. En mexikanare som försöker kyssa henne blifver bortjagad af indianen. Little Bear, indianen, sitter ensam i sin hyddal då. hans käraste kommer på. besök till honom. Hon gif- ver honom sitt fotografi och till gengäld gifver han henne en mängd gåfvor. Flickan går nu hem och vi- sar sina föräldrar hvad hon har fatt, men då hon talar om att hon gärna vill gifta sig med honom blifva. för- äldrarna vreda, och då. Little Bear i detsamma visar sig för att anhälla om flickans hand blifvervhan utvisad. Kort därefter smyger sig den unga flickan bort frän hemmet och rider in i skogen. Där träffar hon Little Bears syster, som fallit ned från ett klippstycke, hon sätter henne u p framför sig på hästen och rider hem med henne. mellertid har man upptäckt hennes flykt och hennes far rider efter för att uppfänga henne och kommer så. till det ställe där mexikanaren och hans säll- ;? Dvarför folkl gifta sig. g? I….-.———– Komislc och skratta-etande. skap hälla rast. Dä han ridit förbi kastar sig mexika- naren upp på sin häst och rider den motsatta vägen. Den unga flickan har emellertid kommit tillbaka till sitt hem, medförande indianflickan. Hon lägger henne på soffan och sköter om hennes skador sä godt hon kan. Strax efter kommer mexikanaren ridande up till huset. Alla blifva, mycket förskräckta, men indian ickan kry- per upp på. en stege och genom en lucka i taket sän- der hon med en pil ett budskap ut i luften med en bön om hjälp. Mexikanaren tager den hvita flickan till fån- ga och förer henne bort med sig. Fadern söker efter sin dotter i indianlägret, och medan han är där faller brefvet, som indianllickan skrifvit. ned för hans fötter. Efter det indianen hört hur det hänger tillsamman lof- var han att han skall hjälpa flickan hem. Det lyckas honom också, och de rida bort, förföljda af mexikanar- ne. Slutligen när flickan sitt hem i säkerhet, och hen- nes fader gifver henne till Little Bear pä det villkor att han skall kläda sig som en civiliserad människa. Korsikansk ära. På ön Korsika stär sedan uråldriga tider till den dag i dag är gästfriheten i mycket hög kurs, sä att en korsikan gifver alltid en hjäl-psökande,.=tak öfver hufvu- det och vard, det må vara van eller ovän. Den som ej aktar detta bud, är äre-lös. Den-na vackra sed 1llu- streras på. ett eklatant sätt af vår bild. Lucien, en stackars fånge, har lyckats fly från sina plågoandar och skyndar bort för att söka ett ställe, där han mä kunna dölja sig. Gendarmerna äro hack 1 häl efter honom, och i sin nöd springer han in på bon- den Beppos ärd, men träffar här på endast husets lille son, hvilken an anropar om hjälp. Stolt öfver rlet v1- sade förtroende visar den lille honom pa en hög-risbun- ke, hvilken ligger uppstaplad pä gården, då flyktingen skyndar att dölja sig. Under tiden nalkas förföljarna. Blå. frågan var flyktingen finnes svarar gossen att han icke sett någon sådan, hvarför gendarmerna genomsöka huset, naturligt- vis utan resultat. De hafva emellertid sett flyktingen springa in genom gärdsporten, och anföraren drager riktigt nog den slutsatsen att gossen måste veta något. Han försöker nu med list, han visar gossenl ett vackert ur och lofvar honom detta, om han kan visa var flyk- tingen är att söka. Gossen kan ej motstå denna svåra frestelse, han mottager uret och visar nu gendarmerna det ställe under risbunken, hvarest Lucien. ligger dold. Just nu kommer Beppe och hans hustru till platsen och mäste till sin harm höra hur Lucien förbanna dem och deras hus, då den korsikanska gästfriheten på det skam- ligaste brutits. Gendarmerna draga sin väg med den stackars fången emellan sig, och gråtande kastar sig den lille v centrerar sig vid hamnen med sitt stora tehman låter ängel-full till faderns fötter. Med hårda ord bortvisar han honom, han har ej mera någon son, och gråtande vänder sig äfven modern från sonen. Grossen är förtvifilad, han skyndar bort frän hem- met och irrar härpä omkring i skogen. Här far han ett infall. Han vet var Lucien sitter fången, han beslutar söka befria honom och således godtgöra hvad han bru- tit. På natten smyger han sig fram till fängelset för- sedd med en fil, får reda på. en stege och inom kort är med tillhjälp häraf den fängne fri. De vakthafvande gendarmerna halva dock hört ett misstänkt ljud, de skynda till, lagom för att fä se flyktingarna försvinna. Man begynner en hetslg jakt efter dem i skogen. Till slut lyckas det en gendarm att komma dem så. nära att han kan allossa ett skott, hvilket träffar denlille ibenet, sä att han fallar till mar- ken. Lucien vilie nu ej öfvergifva sin lille räddare, men den tappre gossen, vetande att i sä fall Lucien är sä godt som förlorad, tvingar denne att fortsätta flykten och visar honom den väg han bör taga, hvarpä han slä- par sig in i ett busksnär. Gendarmerna komma förbi hans gömställe, men taga. misstagande sig, en annan väg än den Lucien tagit. Gossen kan nu andas ut. Lucien är räddad. Gossen släpar sig fram mot föräldrahemmet, där han, väl framkommen, faller i vanmakt. De förskräckta föräldrarna skynda till, och sedan de af gossens mun fått del af sakernas ställning åter- upptaga de honom, omfattande honom med större kär- lek än någonsin. Han har ju på ett glänsande sätt godt- riohu vid O PlRAELJS. Som hamnstad för Athen Grekla Ä Ä I V. . nds huf J: Piraeus sin betydelse. Intet uiider därför attvaullltätfiflkgåf Iemn med ryska vaktskepp, gifver ett goåäejåpäylggeåilh En blick ut öfver bugten vid Pha- SIt-rattsuccés. gjort hvad han brutit. Piraeus betydelse för Athén. ei fånga sig. M Biljettpris: Lördag och Söndag: Äldre 25 och 35 öre. Barn 15 öre (under 12 år). väsisrvik 1910. c. o. EkbladÅ a C320. Öppet för billkelllröp en half limma före förestälmingame. Vördsamt Bintiir ROYA Nytt program hvarje Vecka.