io r fen Bio vid Grindstugan. Förevisningarr Söckendagar Kl. 6-10 e. m. Sön- och Helgdagar kl. 1-5, 6-10 e. m. Program fr. o. m. Fredag d. 24 Nov. t. o. m. Tisdag d. 28 Nov. 1911. j-altmanövern i Roslagen i höst. Tvenne tjufpojkar. Parisermoder. Harklädsel frän Decaux. Hattar frän Franeine Arnold. Toaletter fran Jeanne .Hallee, Morgondräkt af rosenfärgadt siden med broderad tyll. Five Oaclocktea-klädningar samt tailorrnade d:e. Soare- och middags- dräkter. Sitt segertåg genom världen gör den imponerande storslagna iilmsnyheten, det gripande krigsdramai n Borgarne från Calais. Belägringen år 1347. M Historisk konstfilm. U Kinematografisk praktbild i naturliga färger I dramat medverka 2,500 SkàdGSpelare och statister samt 500 hästar. kFrörsta afdelningen. Det var ett blodigt skådespel, som är 1347 utspelade-sepamh omkring Calais7 murar. Sedan flera. månader tilll-raka lag Englands konung Edward Ill utanför staden och bolag-rade den med sin krig-shär. Gäng pä gäng slog guver- nören Jean de Vierme, som. ledde försvaret, understödd af. sina trogna borgare, engelsmännens häftiga angrepp tillbaka, men till sist utbröt hungersnöden och fasansfulla voro de scener som utspelades. Till sist var nöden sa stor att man pä allvar började tänka pa kapitulation, men in i det sista sökte guvernören halla modet uppe hos borgarne, ty den franske kungen var på. väg till undsätt- ning och hade nu. icke manga dagsresor kvar. För att inge borgarne hopp, lyc- kas guvernören förma en modig man att söka bringa konungen underrättelser om stadens nöd, och sent en afton later sändebudet sig nedhissas frän muren och lyckas efter manga äfventyr Och oerhörda strapatser nå. sitt mal. Andra afdelningen. Konungen hörsammar sändebudets bön och. skyndar i ilmarscher till sta- dens undsättning, men blir, efter en af de blodigaste strider historien känner, slagen tillbaka af konung Edwards öfverlägsna här. Nu fanns icke längre nagot hopp för (flalais. En parlanientar utsandes för att underhandla med konung Edward, men det franska sändebudet afvisas hanfullt af konungen, som medde- lade att han nog själf skulle fastställa fredsvillkoren. Dessa voro: Stadens ögon- blickliga upplätande. Borgarnes lif skulle skonas mot det att seX af stadens förnämsta män öfverläirmades med rep oni halsen och stadens nycklar i händerna. l Oalais räd blef stor förvirring rädande vid meddelandet af dessa villkor, tills plötslig-en den gamle rädsherren Eustache de St. Pierre uppträder och säger: ”J ag vill vara den ene af de seX borgare konung Edward fordrar skola utläm- nas! Hvem vill följa mig.” Strax anmäla sig fem andra -mänb som icke hysa fruktan för döden.. – I konung Edwards läger mottagas de utskickade med spett och spe. ”Dräp dem! Kalla hit lirödelnl” lyder konungens ord och strax infinner sig bödeln, grof och stark och van vid sin dagliga handtering. Eustache de- St. Pierre är äfven nu den förste, som lägger sitt gamla hvita hufvud pa stupstocken. l andlös spänning följer hela lägret förberedelserna till det fasansfulla- skadespelet, dä plötsligt ett skrik om nad .ljuden Det var drottningen som ropade och bödeln har sänkt sin yxa utan att hugga till. l en gripande scen tigger drottning Philippa af Hanaut om nad för de dödsdömda och. hennes böner röra till sist den hardhjärtade konungen. Det blodiga skade- spelet spelas icke till slut och historien har fatt en skändlig gärning mindre att anteckna, under det borgarne frän Calais framträda som de modigaste och mest uppoffrande män hvarom historien har att berätta. Utmldt af G. L. Rätt till ändringar i programmet förbehålles. N Lokalen undergrtr rlesfmfektion två, gånger i eeckan. I Spårvagnar -afgä från Stern torget hverdngar 8 minuter efter hvarje hel kvart. Uppsala 1911. K. W. Appelbergs Boktr.