Filmarkivforskning

Programblad Biografteatern Göta, Kalmar, 1910/12/01

• Biograf Biografteatern Göta
• Ort Kalmar
• Årtal 1910
• Textinnehåll

  ingraf em Göta 1 (stadens första och äldsta. biograf) Söd ra Vägen, Främsta. (Aktiebolaget SvenskajBiografteatern.) Förevisni-ngar af Iefvande bilder .alla dagar kl. 6,10, 7,10, 8,10 och 9,10 e.m.; söndagarjämväl kl. 4,10 em. PROGRAM från och med Torsdagen den 1 till och med Söndagen den 4 December: t ohillouksemmama i oairalaffika. Deras lif och verksamhet. Under den glödande ekvatorsolen framlefva Chilloukstammarna sitt lif. Fol- ket hör ingalunda till. världsdelens fulaste, och det är af stort intresse få inblick ide- ras dagliga lif och Verksamhet. I tidig morgontimma se Vi dem komma utkrypande ur sina bikupsformarde hyddor för att påbörja dagens arbete. Till stor del lifnära de1 sig af boskapsskötsel och det också i samband med djuren, som vi finna dem verk- samma. Vi få vidare en ide om huru det svartal folket bygger sina enkla boningar och slutligen få vi göra en titt bland hyddorna, utanför hvilka husdjur af tlerfaldigt slag springa omkring. i Siirdeles intressant. 2. Leinadstrött eller Lyckohjulet. .m Vitaglfaf Film. – Det är ett skådespel från det moderna affärslifvet som här rullas upp för vår blick x en titt in i den högspända atmosfär hvari nutidens börsspekulanter lefva sitt lif på toppen af lyckans hjul, det hjul, som med ett tag kan göra en man rik men också på bråkdelen af en timma honom såsom en ruinerad man djupt ned i dyn, hvarur mången aldrig förmår höja sig. I Mr Frank, korngrossör och börsspekulant, sitter första gången vi se honom, sorglöst i ett finare badhotell, hvarest han hvilar ut efter en lyckad kupp. En ung New-York-dam, som tillika med sin fader tillbringar sommaren i samma badhotell, blir förälskad i den unge mannen. Genom att han en dag räddar hennes fader från att drunkna, komma de ofta tillsammans och en dag upptäcker Frank att han älskar flickan. Ett telegram från Franke prokurist kallar honom till New-York. Baissisterna ha fullständigt, genom en lyckad kupp, tagit makten å marknaden. Vi se Frank, fullständigt ruinerad Och ödelagd, sittande å sitt konor. Lefnadsmodet har fullstän- digt öfvergifvet honom och han ser ingen annan räddning ur det än döden för egen hand. Krampaktigt fattar han om den på bordet liggande revolvern och för dess kalla mynning mot sin brännheta panna. Då ringer plötsligt telefonen. Det är hans ny- Vförvärfvade vån som med ett par barnsliga och kärleksfulla ord rifver honom bort från de mörka tankarna ech med sin älskliga och glada röst återkallar honom till lifvet. Han går till henne, öppet och ärligt talar han om hvad som händt och hon lofvar att stå honom bi och trots allt blifva hans. Och bakom den lilla och trofasta flickan ser man fadern, hvars bankkonto är stort nog att hjälpa Frank att på ruinerna af den gamla firman, som sjönk i grus, uppbygga en annan. – Mästerverk! – Mästerpieee! Indiandrama, inspirerat genom James Fenimore Coopers romaner. Kinematograferadt af American Biograph. PROLOG. Helt säkert ha de Hesta af oss läst någon af den berömde för- fattaren Fenimore Coopers romaner öfver de hvitas första sammanträffande med de röda. De veta då också att det icke alltid var den röda rasens skuld att den hvita I rasen blef hatad och förföljd af den röda. Icke nog med att de hvita inkränkte på .rödskinnens jaktmarker, nej de togo mången gång med våld deras kvinnor och förde- dem till sina blockhns. Till gengäld brände, sköflade och förföljde den röda rasen den hvita öfverallt hvart den träffade den på sin väg. Men att Vänskap och tillgif- venhet mången gång rådde mellan de röda och hvita berättar oss Cooper i Hera af sina romaner, och en tjänst, gjord mot en indian, som aldrig glömdes af denne, är just ett sådant fall, hämtat och inspirerat af Cgopers romaner. i KORT ÖFVERSIKT AF INNEHALLET: Dzr Van Brum är en individ, som saknar allt hvad rättskänsla är, despotisk och grym till ytterlighet. En större stam af indianer på vandring, Mohavvks, har slagit sig ner i hans närhet, Höfdingens enda dotter är svårt sjuk. Medicinmannen kan ej bota henne. Höfdingens squaw (hustru) beder då. sin man tillkalla de hvites medicinman. Tillfrågad af höfdingen om han vill se på. barnet, visar denne honom hånfullt bort. Van Brums hustru ropar på indianen och då hon får veta barnets sjukdom, tager hon en passande medicin samt medföljer indianen till det sjuka barnet, hvilket snart, tack vare den lilla iiaskans inne- håll, blir friskt. Flaskan blir af den tacksamma squavven buren och bevarad som en stor fetish. I . En dag, då dzr Van Brum får se den vackra indianskan, höfdingens squaw, Åblir han häftigt betagen i henne. Endast med yttersta nöd och uppbjudande af alla sina krafter lyckas den vackra indianskan att värja sig för den våldsamme mannen. Hon skyndar till lägret och då hon berättat hvad som passerat, gå rödskinnen genast wpå- krigsstigem. Då underrättelsen om det passerade samt att rödskinnen äro spå krigsstigeni) når nybyggarnas läger, rådes Van Brum, som afskys af alla de bättre nybyggarna, att fly med sin hustru och tjänare. Genom sina spejare få indianerna underrättelse om flykten, och vid en hålväg genskjutas de. Den tappre MohaWk-höf- dingen utmanar Van Brurn på envig, och sedan han en stund lekt med honom, skän- ker han honom ädelmodigt lifvet. Den fege Brum försöker då att bakifrån nedgöra Mohawken, men faller för en på afstånd stående indians kula död till marken. Brums hustru har såsom fånge blifvit förd till Mohawkernas läger, där hon helt säkert gått en kvalfull död till mötes för så vitt hon ej en gång i sitt lif genom att rädda det sjuka barnet, förvärfvat sig den vackra indianskans tacksamhet. Fe- tishen som räddade barnet åt lifvet, räddar nu hennes eget. Ofvanstående är endast ett kort utdrag af bildens innehåll, hvilken för öfrigt är rik på spännande episoder. 1 I4. bebsleiglttäiliilgar i Meskna Arrangerade af Kalkonik-klnbben. Vintern har redan kommit till Moskwa, där man kan fröjda sig åt härliga snö- och isbanor. Att vinter-idrotten står högt i Rysslands forna hufvudstad, visar på ett eklatant sätt dessa bilder, hvilka böra ses af alla sportintesserade. f :5. ltttunnbandskjol”. Också. enI bild för dagen. Det mest ultramoderna i damtoilettväg är som bekant stunnbandskjolenvjack vare hvilken modeoffrens brörelsefriheta i hög grad inskränkes. Vår iilm ger en lika dråplig som verklighetstrogen bild af den hjälplöshet en tunnbandsförsedd dam be- ” finner sig i så ute som inne och som slutligen tvingar hennes olycklige kavaljer att – köra hem henne i handkärra! – Ngtt program Måndagen den 5 Secembet. Biljettprist-erna äro- 3-3 öre :i första plats, 25 öre ä öfriga platser. – Barn 25 öre första plats, lå öre andra plats, 10 öre tredje plats. Var icke i tvifvel om hvilken biograf Ni skall besöka: – Göta är och föl-blifver bäst! I. Barn äga icke tillträde. ”- Kalmar 1910. Tidningen Kalmars A.-B:s Boktryckeri

• Relaterade filmerChilloukstammarna i Centralafrika
  I tunnbandskjol
  Kälk- och bobsleigh-tävlingar i Moskva
  Levnadstrött eller Lyckohjulet
  Mohawkhövdingen