Det nygifta äkta paret.. Ett förlofvadt par mäste på grund af de till- ämnade svär-föräldrarnas motvilja för partiet bryta förlofningen. Det smärtade dem båda så djupt, att de ej längre kunde trifvas i hemorten utan begafvo i sig bort. Nu hände det sig ej bättre än att de, na- turligtvis oförutsedt, kommo med samma tåg. Under vägen till järnvägsstationen stötte deniunge mannen1 emot en, som varit i en speceribod och gjort uppköp bl. aA af risgryn, och hvaraf en hel del blefvo liggande på hans hatt. I järnvägskupén träffade han tillsam- mans med f. d. fästmön, och ett liiiigt samtal upp- stod dem emellan. Risgrynen öfvertygade medpassa- gerarna om, att det var ett nygift par7 de hade ibland sig. Med eller mot sin vilja gratulerades de från höger och vänster. Det telegraferades till stationen, där de skulle stiga af7 att vederbörliga arrangemanger borde vidtagas de nygifta till ära. Det blef så myc- ket väsen och bestyr af, att föremålen för högtidlig- heterna ej voro i stånd öfverbevisa passagerarna om sanna förhållandet. Ryktet om giftermåilet spred sig som en löpeld bland deras bekanta, hvilket å sin sida hade till följd, att bröllopspresenter tillsändes dem i massa. . Då de båda mot sin vilja firade skulle till att granska de utsökta presenterna7 kunde de ej stå emot lockelsen. Enda sättet att ikomma ät dem vore att gifta sig, och därhän afvecklade sig ocksåJ äfventyret.