KÖPMANSGATAN Stadens bästa och elegantaste Biograf teater. :Wi-z: Program fr. o. m. den 30 Mars t. o. m. den 2 April. civilisationens skam- Expressnyhet. Ciuriäkmingeii i mines. 1. Direktören för arenan Souse framvisar Picaclor Ernes vapen. 2. Quadrilles Paraden, 3, lntåget på arenan. 4. Den första tjuren släppes in. 5. Picadorer. 6. Bandarillos. 7. Toreadoren håller sitt tal till folket. 8. Den första tjuren fälles. 9. De hundratusendes jubel. 10. Fjärde tjuren släppes in. .11. Tvekampen. 12. M. Er- nes master-stöt. 13. Tjuren fälles. 14. Spanjorernas ovationer. Dessa alltmer sällsynta skådespel åskådliggöraY ett av spaniorenas största-men hemskaste nationalnojein. Bilden, vilken fotograferades den 20 dec. 1910, är i och för sig utomordentligt intreSSant. På brottets tröskel. amerikanskt Skädfzspel En ung fader, i Eltt lyckligt hem. f- Sakta. barnet sover. – l Morfei armar. – lnbrottet. – En gäst från de mölka gränder-na. i Händerna upp. – Var Iaro edra penningar. f Det är icke nog7 Ni måste, hava flera. w- Dar i sängkammaren. – En rörande syn. H Barndomsminnen. – Han- den darrar. 8- För barnets, Skull. – Paragraf 10 är för barnets skull. Ä Den förvånade fadern. – :I lagens namn. é Inbrott! .A nej, han ville endast gratulera. – En battre människa skall jag hädan- efter vara. – Nej, ej penningar, men arbete. – Två, lyckliga vänner. American Biograf. En kvinnas öde. — StOrt mlmlSKt SKådeSle. — Ett drama, som ingen utan rörelse kan se. Modern Och makan .är död och vilar på. den fridfulla kyrkogården under marmor-vården. lV hemmet sörjer ankungen Siri kära bortgång-na hustru. och barnen sin dyrkade mor. De båda barnen, Yin- ce-nt Och Clara, bruka regelbundet besöka hennes sista vilorum, varvid de smycka graven med krair sar och blommor. 4 u I I I Tiden går, Vincent och Clara ha vuxit upp till vackra, förhoppningsfulla ungdomar, som allt fortfarande hålla, Sin avlidne moders minne levande och aldrig glömma att besöka och smycka hen- nes grav. i I A G V Y Men de maste skiljas Vincent .inskriven .min snuten; .vid ett gym. . – under .det .Clara stannar hemma hos sin åldrade far. Vid en av sina många vandringar i den s o slagna naturen b r hon genom en tillfällighet bekant med den ståtlige men karaktärslöse Robert. De sammantraffa ofta, och han lyckas snart vinna hennes varma och oerfarna hjärta. Han övertalar henne att fly med honom, och hon fåingslas och dåras av hans lockande ord och går sitt öde till mötes. l ett hrov till fadern omtalar hon sin flykt och ber om förlåtelse för sitt liandlingssiitt. De Halmstad ltlll.y P. Kur-.blint- .icuiilwnstrycl-zPri Sörstklassig Pianomusik. bästa bilderna visas alltid å BIORAMA. liladern brytes fullständigt ned av unclerrattelseri och Vincent finner honom sådan, då han strax efter det brevet anlänt kommer till hemmet. Och tiden rullar vidare. Clara har bittert fått lida för sitt felsteg. Hugg och slag äro nume- ra långt vanligare än ett vanligt ord, och vad mannen beträffar, så. har han sjunkit djupt genom dryckenskap och ett utsvavande liv. Clara sliter under långa dagar vid tvättbaljan för att uppehål- la sitt och sitt lilla barns liv. liln dag uppträder ltobert berusad på ett värdshus. kommer i bråk och blir slagen till golvet. Därvid skadas han så svårt, att hans minuter i detta livet äro räknade. Clara hämtas till hans sida och tröstar honom i hans sista ögonblick7 givande honom full förlåtelse för sitt skövlade liv. Vincent, som med heder avslutat sina studier, besöker allt jämt som fullvuxen man sin mors grav, och en dag, dåJ han som vanligt ställer sina steg dit, finner han med bestörtning en förtviv- lad kvinna med ett litet barn vid graven. Bror och syster mötas efter många och långa år. Ej ett ord av förebråelse går över broderns läppar, men inför minnet av modern darovan ber han Clara att vända åter till hemmet. Hon gör det med stapplande steg, och inom kort får den efter sin dotters flykt djupt föl-krossade fadern åter sluta sitt förlorade barn i sin famn. I .4. ARIFOLKET. Kinematografien gör för varje dag allt större landvinningar. Nu har en av denna konsts ex- perter trängt in i Central-Afrikas innersta delar. vadan vi aro i tillfälle att visa omväxlande scener från on av låarifolkets byar. låarifolket besitter en viss grad av bildning. samt idkar jordbruk, bo- skapsskötsel, fiske och jakt. Männen mästadels nakna, liksom de ogifta kvinnorna; de gifta kvin- norna bara ett getskinn över gördeln. Bland filmens taflor må namn-as en kuriös vagga och en lika egendomlig förvaringsbod, barnen vaktande boskapen, tillverkning af grytor, ”häliet”, en oaptitlig ratt, samt en synnerligen komisk bildY där stammens hövding och hans gemål utstyrt sig enligt europeiskt mode för att taga emot en vetenskaplig expediten. Hövdingen ar kladd i cylinder-hatt och damunderkjol samt gemålen i stor hatt med plyin och – en näsdukl Intressanta ”folkbilder”. Megan-slam i Egyptiska Sudan. Parasoll, duell och bastonadi, eller som man bäddar får man ligga. Ett högeligen muntrande äventyr. När ((sluteta är gott, är allting gott. Den gamla, men ändå. evigt unga historien om ett äktenskapligt snodsprång, som efter de mest ski-attretandc episoder får sin avslutning i en duell under verkligen dråpliga villkor. Det ”ar tragikomodi, som skulle räcka till för en fars på, tre hela akter. Or.-