Filmarkivforskning

Programblad Central-Biografen, Stockholm, 1910

• Biograf Centralbiografen
• Ort Stockholm
• Årtal 1910
• Textinnehåll

  CENTRAL-BIOGRÅFEN 3 Bryggaregatan 3 Föreställningar: Hvardagar från kl. 6 till 10,30 e. m. Lördagar från kl. 5 till 11Y e. rn. Sön- och helgdagar från kl. 1,30 till 6 samt 7 till 11 e. m. Första afdelningen. Storslagen. Intressant. Lärorik. En resa till Yosemite dalen. En av de mest praktfulla naturbilder från Nord Amerika. Yosemite dalen ligger i Sierra Nevada fjällen i Californieu, ungefär 150 mil från San Fanzisko. Dalen blev sedd första gängen av en vit man om vintern 1849-50, mannen var Dr. Bunnel, men han besökta den först i mars 1851. Den har en oregelbunden form. I ena enden är den tillspetsat och namnet Yosemite härleder sig just från dess Y liknande form. Vad storleken beträffar, så är dess längd ungefär 7 mil och dess bredd mellan 11., och 11]4 mil. Floden Merced flyter genom dalen och förenar sig i daleiis övre del med Tenayaviken. I i Till Yosemite kan man nu resa med huvudliiiieii sv Southern Pacific järnvägen till Merced, Yosemite dal vägen gär längs Merced floden ungefär 15 mil till dalens centrum. Från maj till september är dalen mest förtjusande, men vattenfallen äro vackrareien tidigare ärstid. Järnvägen gör Yosemite tillgänlig nu under-alla årstider. Av vattenfallen i dalen kan nämnas: Bridal Veil (Brudslöjaii). Det största av de fallen strax vid ingången. Yosemite Fall. Består av tre delar med en totalhöjd av 2600 fot och flera andra. O l I n n Av bergstoppar-na kunna nämnas: El Capitan, 3300 fot hög. Eifel tornet i Paris ar endast 984 fot hög. Three Brothers med en höjd av 3800 fot. Cathedral Rock, skall likna domen i Florence i Italien. Cathedral Spires med en höjd av 2678 fot strax vid wBrudsöIjanv. Ännu kunna nämnas Mirror Lake (Spegelsjön), Liberty Cap (Frihetenskap) och Washington Column (Washingtons Pelare.) .- — .- Damernas gunstling. Skratt-succe. Andra afdelningen. å) Konstlilms. =X= Konstfilmsuå; f Den okända. Av Alexander Bisson. Den okända gafs våren 1910 på Svenska Teatern i Stockholm. och gjorde succe. Vår bild är inspelad af framstående Danska artister och àtergifver troget dramats innehåll. Handling-en är l korthet följande: jzictjiiline Ifleiiriot glad och lefnadslysten, iir icke lycklig i sitt äkten- skap, med den mycket äldre och allvarsamme juristen l-ileiiriot. Den till- bedjan och ömhet, den eld och glöd, som hon icke finner i sitt äktenskap söker Iioii dä utanför och iipptäckcs. Fleurios rättkänsla, hans ägenderätt, hans heligastc känslor äro kränkta och briitaltjngar han den otrogna hustrun, bort frän hemmet, bort frän deras lilla son, som hon älskar överallt. I 2 iir har gått. Den lillzi Raymond Fleuriot har varit farligt sjuk, men är uu utom :ill fara. Läkaren möter en dag jatjuline och talar dä om att hennes gosse varit sä sjuk. All den gamla längtan och käleken till barnet flzimmar im upp, hon mäste se honom, hon mäste sköta honom mi när han är sjuk. lleimcs älskare är im Iängensedan död. Dä Fleuriot stilr ansikte mot ansikte med henne och ser hennes djuppa sorg och uppriktiga ängcr, vacklar han ett ögonblick, men nej, han är kräiit, han är sårad, bort med dig, ut. Du har inte mer här att göra. Allt ramlar im sammans för jaqu- line, här i staden, där hon dagligen är utsatt för att möta sin gosse, sonl nu skall vara främmande för henne, är det omjligt att stanna kvar. Hon reser därför till Amerika. l ett vildt liv söker hon här att glömma sin sorg och längtan efter sin son, och sjunker allt djupare. Ffter 20 ärsr förlopp träffa vi henne som ett vrak afsig själv, Iieiiiies l vväiiw lnroque en otrevlig förbrytartyp, har räkat i konflikt med polisen och I mäste fly till I-Inropa, till hälften af medlidande och till hälften af spekula- tion tager han henne med sig. l Bordeaux ser hon icntidning, att hennes sou som är nybliven advokat, skall gifta sig med Riittspresidentens dotter. Omtöcknad som hon är pä grund af begaguande af eter, samt som man lätt kan förtä modersstolthet omtalar hon att det är heinies son och liveni hon är. Laroqne märker genast att här mäste (let vara en affär att tjäna pä och vill försöka en peniiingutpressning. Dä vaknar i jacqulines slöa hjärna den fasansfulla tanken pä vad hon gjort det mäste förhindras, hcn- nes gosse skall aldrig fä veta Iivikeii eländig mor han har och dä Laroque icke vill :ifslä frän sitt förehafvande, skjuter hon ned honom. Hon nrresteras. men nekar envist att tala, ingen mä fä veta vem hon är. Odet vill att hennes son just im skall få sitt första mfil att sköta om, och att det just iir hennes försvzii-sadvokat han skall blifva. lIon erfar icke detta förrän i rättsaleu, nu mera än nagonsin skall hon tiga. En oförklarlig sympati lägger sonen de rätta orden pä tungan. Han anar att det är en man, som är rätta orsaken till det skedda. Hon frikän- ues, Under sonens tal har den äldre Fleuriot, i den anklagade, igenkänt sin hustru. Han anklagar sig mi själf för att vara vållande till hennes olycka. Men hur kunna godtgöra detta? Han omtalar för sonen vem denne försvarat men för sent. Jacqulines sjuka hjärta brister, hon dör lycklig, hennes son hennes allt kallar henne vid modersuamnct. Ekot af detta heliga ord följer henne i grafven och förskönar döden. I Tredje iafdelnlngen Illustrerad sång. Q D i c Min gamla moder. Hvem är min bästa vän så kär? jo. min moder. Hvem ber för mig, varhelst jag är? jo, min moder. Hon gammal är och gränad nu, En ängel dock ej finner du I himlen, god och öm som hon, Liksom min moder. se em sämsta se Våg-.hiss semi- gå För henne är jag som en kung För min moder. Ej börda fins, som är för tung För min moder. I Sak samma hvad jag företar Hon endast kärlek för mig har I livet jag ej gälda kan Min gamla moder. Kör: Kör: O, min moder, ej på jord O, min moder, ej pä jord Bland miniskor alla jag ej din likefiima kan. Bland mänskor alla jag ej din like finna kan. Ej offer fins nog stort för dig Ej offer fins nog stort för dig Ej möda som du spar. Ej möda som du spar. O, för dig mitt Iif jag offra kan, O, för dig mitt lif jag offra kan, Min Moder. Min Moder. Sången utföres af m känd sångerska, och dlustrems med fint utförda och konstnärlligffäqlagda Skloptlleonbzlder. [Nå [5 Wu Venetianskt blod. Venedigs överlämnande föranledde uppror af borgarne. Ledaren för de upproriska an- sättes hårt af soldaterna nedgjorda af dessa tager folkmassan till fiykten. Ledaren tager sin tillflykt till sitt hem men upptäckes av förföljarna samt tages till nfanga. I I Den fångnes hustru söker att hos en gammal Iärd söka nagot sätt attI befria ”sin make. Den lärde blandar ett gift hvilketför tillfället bedöfvar. De lägga giftet i ett brod hvilket genom en fängelsevakt öfverlämnas till den fågne. Denne tager giftet samt finnes av fäng- knektarne utsträkt på cellgolvet. I tro att fången tagit sig av daga, begrafves han. i Hustrun hvilken afvaktat begrafningen skyndar nu att uppgräfva mannen samt gifva honom motgift. .. L… . -. -.. .. – …. . . Vi se nu honom återförenad med sin hustru och sin son. Fjärde afdelningen. Skämtafdelning. Lyckan kommer medan man sofver. En afton under öfversvämningarna insomnar en stackars ung man med tom börs och tom mage, det är åtminstone skönt att ha råd att sofva. Under tiden stiger vattnet långsamt och när vår sofvares rum samt lyfter sakta upp hans säng och för den mot obekanta öden. Slutligen seglar den genom fönstret-.in i enn ung arftagerskas rum, och småningom sjunker vattnet åter. Om morgonen, när var hjalte slar upp ögonen, märker han med häpnad, hvilken förvandling hans rum undergätt medan han sof, hans blickar stanna vid ett större kassaskåp och efter någon tvekan öppnar han detsamma. Nerhukad på bottnen reser sig plötsligt en img kvinna, det är arvtagerskan, som i den tro att det ar främlingen som räddat hennes lif, skänker honom sitt hjärta och sin förmögenhet. Lehman som chaufför. Denna bild är af den kända Lehman -serien överträffar alla förutvarande. Lehman har blivit chaufför. Vi träffa honom midt pä en stor, Iifligt trafikerad gata när han med sin principals stora automobil räkat ut för ett inissöde. Han är fult upptagen med att förklara hur det gätt till. – u Först måste vatten anskaffas, för att afkyla motorn. Med en trasig hink, som han fatt tag i, skyndar han ästad, men nästan hälften af innehållet har runnit ut, när han med den vänder till olycksplatsen. Nu är det Petrcl som fattas. Irasande hast ger han sig i väg att köpa den. Tvä poliser kastas omkull, och det är svårt att fä komma igenom den församlade folksamliiigen. Med Petrolen händer det mi samma historia som med vattnet, den gär också förlorad., När han im vänder om för att skaffa nytt, vräker han hos köpinannen nästan hela uppställningen i boden omkull, tills hans ändtigen fär det önskade. Pä ätervägen möter han en gammal vän, en sockerbagare. Dennehäller honom för driickcn men Lehman berättar för honom nägot riktigt tokigt och skyndar skrattaiide sin väg” När han im anländar till aiitoinobilen, finner han den i ljusan lågor, och efter en stund är det endast en hög rykande hqu och bräte. I största förtviflan stär vår vän Lehman im där betraktande förödelsen. Rätt att ändra programmet förbehålles. Hvarje fredag nytt program. Program 10 öre. Sthlm. 1910 j. Belirens Boktryckeri.

• Relaterade filmerDamernas gunstling
  Den okända
  En resa i Yosemitedalen
  Lehman som chaufför
  Lyckan kommer medan man sover
  Venetianskt blod