Text till Trollflöjten. .[ en anspråkslös stuga bor en fattig tor-pare med sin täcka hustru. Men den rike godsherren, som lagt märke till hennes behag, låter sina knektar föra henne till slottet, medan den oförmodädt till- städeskommande äkta mannen lämnas sårad på platsen. I sin nöd och förtviflan anropar denne I-Iimmelen om hjälp. En god fe Vakar emel- lertid öfver honom och visar sig för honom samt räcker honom en trollilöjt. Han behöfver endast spela ett stycke därpå uppfyllas hans minsta önskningar. Kostligt klädd stiger han på en gäng-are, som för honom till slottet där hans arma hustru försmäktar. Tack vare flöjten är han snart hos henne, men öfverraskad af slottshern blir han kastadi slottstornet. Lyckligtvis vakar den goda féen öfver honom och tack vare hennes hjälp räddar han sig. Väktarne upptäcka honom emel-n lertid och förfölja honom. Efter fåfänga ansträngningar att rädda sig blir den stackars ilyktingen åter gripen och tillsammans med sin hustru inspärrad i en cell, hvarifrän ingen flykt mer är möjlig. Hans goda hälft har emellertid till all lycka tagit trollflöjten i förvar och då gods- herren besöker henne för att fråssa öfver sitt rof, griper hon till iiöj- ten, hvarvid hennes plågoande blir liksom förryckt och begynner att dansa. Dörrarne öppna sig själfva och det unga paret kunna obehin- dradt återvända till sin boning. Den goda féen har dock ej slutat sitt arbete ännu. Hennes trollstaf har hastigt förvandlat stugan till ett vackert palats; de grofva kläderna utbytas mot nya, praktfulla sådana och för att sätta kronan på verket skänker hon det unga paret två små rara barn, hvarefter de länge längtat.