LINIIN BIOGRAFEN 2 BRYGGAREGATAN 2 DIREKTloN; N. P. å AXEL NILSSON edan ungefär ett år tillbaka är Ihela världens uppmärksamhet riktad på några få djärfva män, som satt sig det höga målet före att utforska sydpolen på vår jord. Ännu har icke det allmänna intresset slocknat för de djärfva nordpolsfararne (look och Peary mellan hvilka en häftig strid utspunnit sig om hvilken var den förste. Men icke allenast nordpolen har tagit intresset i anspråk utan äfven meddelandet att en engelsk officer Vid namn Shackleton med sin expedition upptäckt syd- polen. Ett stort antal forskare har förgäfves sökt nå sydpolen, då nu med ens meddelandet kom. Efter fruktansvärda ansträngningar och unibäranden, med döden ständigt för ögonen, planterade löjtnant Shackleton beledsagad af några få trogna följeslagare den 9 Januari 1909 den engelska flaggan endast 15 mil från den geografiska polen. Här måste den djärfve forskaren vända för att icke ömkligen omkoninia i den eviga vintern. Han hade dock trängt längre mot söder än någon af hans föregångare och var äfven polen så nära att han nästan med blotta ögat kunde se den plats där den geografiska polen skulle ligga. Så mycket observerades emellertid att något outforskadt, något af intresse icke kunde vara på de återstående 15 milen. Han vände därför. Genom Shackletons berättelser och icke minst genom förevarande bildserie, som så fullständigt som möjligt i lefvande bilder illustrerar färden, få vi vår vetgirighet och nyfikenhet tillfredsställd. i Vi lefva i kinematografiens glansperiod och hvarje viktig händelse blir kine- matografiskt upptagen för att stå allmänbildningen, men äfven vetenskapen till disposition. Denna bild öfverträffar allt, som hittills åstadkommits i denna väg. Hvarje i fotografi hemmastadd person förstår hvilka svårigheter, som lyckligt öfvervunnits, då denna färd icke varit en vanlig lustresa utan en färd fylld af hårda umbäranden och strapatser. Vid tre särskilda tillfällen voro expeditionsmedlemmarne utsatta för olyckor och öfverhängande faror, hvilket det dock blir oss för långt att här beskrifva, men hvilket i alla fall bevisar att det 201de århundradet icke är så prosaiskt, som man kanske är benägen att tro. 4 Af utrymmesskäl kunna vi här endast ange rubrikerna på de olika scenerierna. Serien börjar med ett utmärkt porträtt af Löjtnant Shackleton i sin arktiska kostym. 1. ”Nimrod” lämnar Lyttelton på Nya Zeland. 2. ”Nimrod” besiktiga af Amiral FAWKES, öfverbefäl- hafvare på den australiska eskadern. 3. Ankomten till den arktiska zonen. 4. Panorama öfver en vulkan. 5. Utskeppning af automobiler. 6. Utskeppning af ponnies. 7. Automobilerna bryta upp lastade med lifsmedel. 8. Träning af ponnie. 9. Pinguiner i vinterkvarter. 10. I en ishåla. 11. Pinguiner i ishafvetf 12. Ett vulkanikt utbrott. 13. Isformationer. 14. Vatten anskaffas för lägret. 15. Kennytstenar, af vulkaniskt ursprung och synnerligen sällsynta. Förekomma endast i Sverige och i Centralafrika, annars ingenstädes. 16. Sälhundar. 17. En grupp forskare före uppbrott. 18. Mawson och David i in hydda. 19. Panorama öfver vinterkvarteret. 20. Dolce far niente. 21. Mawsons kem. laboratorium. 22. Pinguinerna göra bekantkap med kokkitteln. En skämtsam scen. b 23. Efter en snöstorm. Lifsförnödenheterna räddas. 24. Slädarne uppbrott för att anlägga lifsmedelsdepöter. 25. Ned mot polen. 26. Shakleton och Mawson. 27. Man går till ängs. 28. Nyupptäckt land. 29. Marschens förlopp. 30. Engelska flaggan hissas den 9 Januari 1909. 31. Återmarschen. 32. Fullmåne i söder. 33. Vid magnetiska sydpolen. 34. ”Nimrod” återkommer till Nya Zeland. 35. Ankomsten till Dover. 36. Åter hemma. Ankomsten till Charing Crosban- m V gården i London. 37. Löjtnant hackleton och de öfriga medlemmarne studera en karta. Gästuppträdande af det Svenska duettistparet å En liten skämt- roskkuekens äfvenlyr.am WWWWW U Fredagar helt nytt program. Stockholm 1909, Stellan Stàls Boktryckeri