mönsterås-Biogrofen. Lokal: Idrottslokalen. Förstklassiga iörevisningar af lelvande bilder Hvar-je vecka nytt program. W PROGRAM Lördagen den 18 och Söndagen den 19 Februari. Säsongens största nyhet! l. Ett framtida luftkrig. En högst originell bild efter en idé af den genialiske julius Verne utförd med den mest rafinerade teknik, och framställande hur ett luftkrig kommer att se ut om 50 år. Enastående sevärd het! l fientliga lägret utrustas ett luftskepp för att fara mot fienden. Obevekligt falla bomberna ned från luften och dödar allt lefvande som kommer i dess väg. Flygmaskinema som blifvit utsända till försvar bjifva förstörda och blomstrande städer blifva en enda ruinhög. En ung mekaniker älskar dottern till en upphöjd man men blir af den unga flickans fader tvärt tillbakavisad. Förtviflad vänder han tillbaka till sin verkstad, där hans nyaste upp- finning, en lufttorped, befinner sig. Medan han grubblar öfver sin olyckliga kärlek, störtar en af hans arbetare fram och förkunnar fiendens närmande. Raskt besluten låter han föra ut sin nyuppfunna torped för att söka med denne tillintetgöra fienden. Torpeden blir utrustad; un- der arbetet får vår vän se att hans älskades hem också blifvit förstört af en bomb. Han skyn- dar dit för att försöka rädda, om räddning är möjlig, och det lyckas honom att bära den un- ga flickan ut ur ruinerna; fadern däremot har vid explosionen blifvit dödad. Hon följer med sin älskade till torpeden, som nu aflossas. Experimentet lyckas, det fientliga luftskeppet stör- tar ner i en sjö och den unga flickan får nu följa fådersnelandets räddare till altaret stolt att tillhöra en sådan man. 2. Skämt i flera roliga omgångar. 3. En titt in i lägret. Det är af stort intresse att få en inblick i det vandrande zigenarfolkets lif och lefver- ne. Vår bild sätter oss i tillfälle härtill. Vi se det dagliga lägerlifvet sådant det är, när ett zigenarband slagit upp sina bopålar på en plats. Ungdomarne slåss, kittelbotarne laga köks- attiralj, flickorna spå o. s. v. Ett zigenarebröllop bjudes vi att närvara på och till sist pre- senteras vi för stammens alla skönheter. Bilden för dagen 4. Tolstoys begrafning. m… Storartade bedersbebfgelser. – Väldiga folkmassor i rörelse. Tisdagen den 22 nov. ägde den store författaren-och tänkaren Leo Tolstoys begrafning rum under oerhörd tillslutning från befolkningens sida. Sedan liket förts från Astapavo, där han dog H filmen visar dödshuset samt Tolstoy på lit de parade – till stationen Asjeha, bars kistan af T:s barn och bönder de tre versten från statio- nen till Tzs egendom jasnaja Poljana. Framför sorgprocessionen gingo bönder, som buro hvita dukar med inskription: ((Leo Nikolajeviich, minnet af din godhet skall al- drig utplånas bland oss-bönder, som förlorat sin faders. Därpå följde en skara stu- denter och efter dem fyra vagnar med kransar. Efter ankomsten till jasnaja Poljana bars kistan in i ett rum, hvarifrån alla möbler utburits med undantag af ett bokskåp, en byst af Buddha ochV ett porträtt af Tolstoys bror. En läng rad af människor passerade förbi bären. Därefter utbars kistan ånyo och fördes till grafven, hvilken enligt den dödes önskan gräfts i djupa skogen och omgafs af 9 ekar. i spetsen för processionen gingo deputationer och sångare. Framför kistan buros kransar. Efter kistan kommo Tolstoys maka och öfriga efter-lefvande. Under det liktåget färdades till gratven lågo folkmassorna på knä under afsjungande af psalmer. En bild som lrör ses alla. 5. En storslagen bild. Öfver helal Rom råder nattens tystnad. Men i den rika patricerskan Marcellas hus kämpar ett ungt människobarn med döden. Det är dottern till den rika änkan, hvilken upp- fylld af smärta, står vid sitt enda barns sjukbädd. Slafvar och tjänare träda in i hallen, där den unga flickan ligger; och vilja genom dans och sång fördrifva den sömnlösa natten. Lä- karen, som besöker henne, gifver föga hopp. kOm icke Era hjälper ditt barn, är det förlo- radt, Marcellaw. Om morgonen skyndar Marcella och tjänareskaran med den dödssjuka till gudinnan Vesta för att rådfråga oraklet. Där rådfråga de oraklet och Era, prästinnan som öf- vervakar den heliga elden, tillkännagifver att dottern icke kan räddas. Fort skyndar Marcella hem, förbannande Era, och den ledsamma profetian går i fullbordan. En tid förgår och hos Marcella uppstår lusten att hämnas på prästinnan. Bakifrån anfaller hon Era, hvilken förlorar medvetandet och släcker den eviga elden. Detta var det fruktansvärdaste brott en vestal kun- de begå. Marcella ber några af sina vänner komma med i tämplet och de se där huru den eviga elden slocknar. Folket kastar Era i tornet för att där låta henne svälta ihjäl. En vän till Era vid namn Freda bönfaller gudinnan om ett underverk, och folket bestämmer, att om elden åter börjar brinna skall Era blifva fri. Hemligen tänder Freda på densamma och Era blifver fri. Marcella har emellertid gripits af en fruktansvärd ånger och heder den i triumf återkomna Era om förlåtelse. Ö. (7 Sponfzäzslåa råd-aren. Pontinska kärren äga Stor ryktbarhet. De äro belägna uti italienska provinsen Roma och sträcka sig i en längd af 45 km. och en.bredd af 15 km. För att hålla träsken torra äro kanaler anlagda- På Området beta hjordar af nötkreatur, hästar och buffeloxar. Befolk- ningen är fåtalig och trakten osund. Vackra scenerier bjudas dock främlingen och herdelifvet på kärrområdet är af stort intresse. Konstfilm. I Konstfilm. Kinematografiska föreningens af författare och skribenter i Paris senaste uppseendeväckade nyhet: 7. UPPSTANDELSE. = Leo Tolstoys bekanta folkskådespel, mästerligt iscensatt. Katjusehn: lele Madealine Rock från Comedie Francaise i Paris. Prins Nekliudoff: Mr Damény från Theatre du Sejsnuase i Paris. Då Leo Tolstoy för några år sedan utgaf en roman vid namn Uppståndelse, tilldrog den sig genast stor uppmärksamhet. Tolstoy förkunnade här som alltid barmhärtigens evan- gelium. l en rad dramatiska och gripande scener skildrar han en ung flickas fall och han slutar icke sin roman, förrän uppståndelsen funnit fäste i denna människosjäl, hvilken gifver henne sitt värde som människa tillbaka. Tolstoys varma frisinne och stora människokärlek har aldrig visat sig så som i detta verk, där han gör oss uppmärksamma på, att icke männi- skorna själfva utan de situationer, som möta dem, skapa deras fall och att vi icke må tröttas i att hjälpa en fallen tillbaka till den rätta vägen. Den djupa tanken i detta verk gör boken till den mest öfverlägsna i sitt slag och det är därför som den franske dramatikern omarbetat den till ett skådespel, hvilket öfverallt vunnit stor succés. 8. Fr f Yokohamas 50-års-jubileum. Kinematografi i färger från Pathé Fréres. Yokohama, som år 1859 blott var en liten fattig fiskarby, räknar uu nära 500,000. innevånare. japan har nu i anledning af 50-års-dagen för stadens öppnande för handeln och västerländingarna firat en stor fest. En procession, sammansatt af historiskt märkvärdiga typer såsom armborstskytiar, fiskare, musikvagnar, tågar genom staden. Geishor i sina granna ko- stymer och i gamla dräkter bidraga att höja effekten af denna stämningsfulla österländska fest. 9. när starka fru Flnclersson kommer i farten. Komisk. ” ” ” . Reserverad plats 50 öre, 1:a plats 35 öre 2:a plats 25 öre. Barn å resp. platser 35, 25 och 15 öre., A.-B.Bongs Fabriker, Kristianstad, 1911