Nybro Blogvafteatw [Vya Järnvägsgatan gifver föreställningar lördagen Åden 18 april kl.17, 8 och 9 e. m. samt söndagen den 14 april kl. 7, s och 9 e. m. Östy Ändrade tider på söndagen kl. 7, 8 oell Q e. m. Program: vacker namram. . ., Hennes 61föPmynclare. I Kärlekshistoria nm en flicka och två män. Doris Lett är i pension, men börjar nu blifva så pass gammal, att hennes förmyndare anser lämpligt att låta. henne komma därifrån. Han skrifver alltså efter henne och hon är snart hemma för att börja lifvet som ”stora damen”. Men det faller henne ej så lätt. Redan första långa klädningen vällar henne en del bekymmer och att uppföra sig som ”stor dam” är ej så. lätt för Doris. Hos sin förmyndare blir Doris bekant med en ung man, som finner. henne eftersträfvansvärd och egnar henne sin hyllning. Men äfven förmyndaren är kär i Doris. Slutligen kommer det som komma skall. Den unge mannen ber om Doris hand. Samtidigt vfinner Doris ett bref till sig, som förmyndaren skrifvit. Han har nämligen ej haft mod att bekänna sin kärlek. Nu står Doris i valet och kvalet. Men det skall ej räcka länge. Genom en djärf handling som förmyndaren utför, genom att rädda en liten flicka undan en säker död under expresstäget, kommer Doris underfund med att denna modiga och präk- tiga man och ingen annan är värd hennes kärlek och hon förenar sitt öde med hans. Regementshästen. Borgmästare Schulz öfverraskas en dag af medborgarna i staden, med att de skänka honom en vacker häst. Borgarna menade med sin skänk, att borgmästaren skall begagna hästen, då. han reser in till hufvudstaden. Vid äsynen af den charmanta, på sina ben lätt dansande och krämande hästen, fär så väl borgmästaren som hans kära hälft för sig, .att det skulle taga sig bra ut, om han kom ridande till staden. Sagt och gjort, borgmästaren sitter snart till häst, men vo ve, ordspråket, en sjöman till häst, är en styggelse för Gud, besannas. Trots alla malörer som händer den stackars borgmästaren, häller han dock stadigt pä sin ide att rida till staden. Här far dock borg- mästarens häst Omkring, som om han vore jagad af onda andar. Värst blir det dåI han får höra en trumpetsignal från regementet, som just är ute på. öfning.V Då. gifves inga hinder omöjliga för hästen mera, och den stackars – borgmästaren mäste med eller mot sin vilja medfölja Slutet på det hela blir, att borgmästaren önskar både hästen och folket, som skänkt honom den w- dit pepparen växer. Stol-mande skrattsalfvor. Vacker naturbild. l Amerikansk konstiilm. Amerikansk kon-sthlm. öfonfiacs (förräåeri.t Storslagen historisk indianbdd från riden för Kanadas kolonisering. Pontiac, en ung indianska, har fattat kärlek till en engelsk officer, och äfven denne inner behag i den täcka liickan, men dä öfverstens dotter anländer från England för att dela fältlifvets faror med sin fader, förälskar han sig i henne, friar och erhåller hennes ja. I De kringboende indianstammarnas höfdingar äro församlade för att rädslå om ett gemensamt uppträdande mot de främmande inkräktarna. Den förnämsta af höfdingarna, Pontiacs fader., uppmanar höfdingarna att strax börja utrotningskriget mot blekansiktena och framlägger en plan att öfverrumpla dem. Under sken af att vilja för- handla skolahöfdingarna begifva sig till lägret, döljande sina vapen under klädernav På ett af honom gifvet tecken skola de nedskjuta officerarna och samtidigt skola de utanför lägret i bakhåll liggande indianerna störta sig öfver lägret och tillintetgöra besättningen, som utananförare blefve ett lätt byte. X Pontiac, som tillfälligtvis ähör öfver-läggningen, gripes af ängslan för sin älskade. Hon vet att denne ”förlof- vat sig med den förnäma hvita damen, men trots detta segrar hennes kärlek och hon beslutar, riskerande sitt eget lif, varna honom. Hon smyger sig till fortet och utanför detta träffar hon ofiiceren, hvilken i sällskap med sin fästmö företager en ridtur. Pontiac yilar fram och beder om ett samtal med honom. I få ord meddelar hon honom anslaget, under löfte att hennes fars lif skonas. Officerens fästmö, som ej förstår indianernas språk, gripes på. grund af Hickans uppträdande och sinnesrörelse af svartsjuka, och då hennes fästman, som ej vill ängsla henne genom att omtala hvilken fara de äro utsatta för, lämnar undvikande svar på hennes frågor, bryter hon i vredesmod förlofningen. Framkommen till fortet meddelar officeren det erfarna till sin chef ooh denne träffar alla åtgärder för att omintetgöra anslaget. Dä indianhöfdingarna infinna sig, emottages de i lägret af öfversten och officerarna. Råd- plägningen börjar och indianerna synas besjälade af de fredligaste afsikter. Plötsligt reser sig deras höfding och gör det aftalade tecknet för. öfverrumplingen, men innan indianerna hinna gripa sina dolda vapen, se de sig till sin stora skräck själfva öfverrumplade. De engelska soldaterna bilda plötsligt en-lefvande mur om dem och hundratals bössmynningar äro riktade mot rödskinnen. Ofversten förklarar i fä ord att han genomskådat dem. Deras vapen blifva dem Åfräntagna och sedan en Idel blifvit kval-hållna som gisslan, fä de öfriga aftäga med befallning till deras stammar att fredligt underkasta sig. Ofverstens dotter, som nu erfar att de alla kunna tacka den unga indiani-lickan för deras räddning, beder ofiiceren om förlåtelse, men denne. Som gripits af Pontiacs uppoffrande kärlek, förklarar att han älskar den ädelmodiga indianiiickan och hon skall blifva hans brud. Han lämnar lägret och uppsöker sin räddarinna, beder henne tillgifva honom hans otrohet och skänka honom sin hand, och glädjesträlande samtycker Pontiac att blifva hans hustru. . . Kattens kusiner.V – I Den aibrutna sabeln. – – Intressant. – I I – Komiskt. – äfven för barn. första klass pianomusik. Biljettpriser. Äldre 1:sta plats 50 öre. 2:dra plats 35 öre. 3zdje plats 25 öre.- I ,, Barnb ,, , 25 . ,, Öfriga platser 15 öre. i k Nytt program lördagen den 20 april 1912. i Sture Ljungdahl, Nybro 1912