Filmarkivforskning

Programblad Olofströmsbiografen, Olofström, 1910/02/20

• Biograf Olofströmsbiografen
• Ort Olofström
• Årtal 1910
• Textinnehåll

  Olofströmsalåiogrofen. i Föreningslokalen. Program för Söndagen den 20 Februari 1910. 1. :Den stora luftseglzngsvecéan z” geåeims, jvarvzid världens förnämsta luftsegltngséonstràiétörer såsom Camille c21127:th åratman, fatåam, äålérzotj (den szstnämde flög som dekant öfver ågelséa Åanalen) m. fl. deltaga. Den internationella flygtäflingen i Rheims har väckt det största uppseende öfver hela världen, och de rekord som satts hafva, icke minst i betraktande af de ogynnsamma vind- och väderleksförhållandena, öfverträffat de högsta förväntningar. Afven om flygproblemet ännu ej nått sin slutliga lösning, är det tydligt, att flygmaskinen är framtidens fortskaffnings- medel. Rheimsveckans första pris, 150,000 francs, för längsta distansen, eröfrades af engels- mannen Henry Farman, som flög 190 km. på 3 tim., 6 min. Andra priset, 25,000 francs, vanns af Latham, hvilken, som bekant, före Blériot sökte flyga öfver engelska kanalen, men misslyckades. Priset i hastighetsflygning på längre distans, Gordon Bennets internationella pokal, tillföll amerikanaren Glenn H. Curtiss, som tillryggalade 20 km. – den föreskrifna sträckan M på 15 min. Vi, sek. l hastighetstäflan på kort distans segrade fransmannen Blériot. Det 10 km. långa täflingsområdet med sina väldiga, af tusentals åskådare fyllda läktare före- tedde en lika ovanlig som imponerande anblick. Uppe i luften kretsade flygmaskinerna, som sökte hinna förbi hvarandra, flyga öfver eller under hvarandra, och åskådarna uppe på läktarna kunde iakttaga det spännande skådespelet lika bra som vid en kapplöpning. Kolossala sum- mor hade nedlagts på banan, läktarna och andra arrangemanger, och de penningpris som ut- delades uppgingo till en summa af 200,000 francs. Men utgifterna torde mer än väl betäckas af inträdesafgifterna, ty redan första dagen hade, utom Rheimsbor, 80,000 personer infunnit sig på täflingsområdet. 2- löllfogncl. Genomrolig. 3. Soldaten och zigenerskan. Storartad dramatisk framställning. Soldaterna hafva slagit läger och fördrifva sin fritid med att dricka och leka samt åse, huru en ung zigenerska, som de fått tag i, dansar för dem. I En af dem reser sig och hviskar några ord i den vackra danserskans öra. Hon hör på med ett småleende, och så aflägsna sig de unga människorna arm i arm. Emellertid hafva två sluskiga individer fått syn på det unga paret, de följa efter och lagga sig i bakhåll. Men soldaten försvarar sig modigt och den ene af angriparna måste bita i gräset, under det att den andre tar till flykten och begifver sig till lägret, där han an- klagar soldaten för mord på sin kamrat. . Den olycklige blir ställd inför rätta och genom en summarisk dom dömd till döden. Zigenerskan,I som ser det dystra dödståget passera förbi, gripes af hemska aningar ochI rusar med hjärtat i halsgropen bort till krigsrätten, för hvilken hon förklarar det hemska drama, till hvilket hon varit den indirekta orsaken och med en contraorder i handen lyckas hon i sista ögonblicket, halft vanmäktig, förhindra dödsdomens verkställande. Spännande episoder. Storslagna naturscenerier. 4. Den underbara ön jersxe y. Endast få turister känna till Aermelkanalens öar, som ligga endast några få mil från normandiska kusten och Bretagne. För besökare äro depå grund af sin underbara naturskönhet och feodala inre beskaffenhet af ofantligt behag och af stort intresse för studium. Den uppblomstrande ön, som isynnerhet genom Victor Hugos uppehåll där- städes erhållit talrika minnen, och som af diktaren på grund af sin skönhet på ett synnerligen träffande sätt blifvit skildrad är ett af de första mål för resande i Aer- melhafvet. En person på hamnarmen göra oss uppmärksamma pä postängaren, som långsamt och majestätiskt närmar sig; vi äro ombord midt ibland passagerarne, ån- garen glider in i hamnen, landgangen lägges ut och alla stiga i land. Ett af de första föremål, vi besöka, är Saint-Brelade-kyrkan, som, uppbyggd 1110, är en af de största märkvärdigheter, man väl kan få se. Fiskarnas kapell som är tillbyggd kyrka-n, är ett konststycke för sig, och en beskrifning öfver detta skulle fylla flera sidor. På grund af utrymmeskäl vilja vi endast påpeka, att det väcker alla besökares förundran. Nästa sevärdhet är Plemontgrottan. — Klippan vid Plemont, från hvilken man har en hänförande utsikt, störtar från en höjd af 100 meter lodrätt ned i hafvet. Vatt- net har här gjort en djup inskärning i klippan och därvid bildat grottan, som man, då ebb råder, kan uppnå på en klippstig. Man kommer först in i en med mossa öf- vervuxen hall, ett cza 50 cm. bredt hål för till ett ännu mörkare rum, i hvilket en upp- friskande ren luft strömmar oss till mötes. Denna senare grotta har upptill en stor öppning-.genom hvilken vattnet i en fin kaskad regnar ned. Ons invånare äro till hälften sjömän och till hälften landtbrukare. Boskaps- skötseln är mycket högt uppdrifven. Vi se ett antal premierade nötkreatur, bland hvilka märkes en tjur, hvars värde uppskattas till 50.000 frc. jersey, som lyder under England, styres ej efter engelska lagar utan har egen författning. lngen ö-bo är skyldig att göra militärtjänst utom ön, som äger en egen liten krigsarmé. I Engelske konungen företrädes af en guvernör, hvars residens den massiva borgen Saint Quen, omgifves af en urgammal ekskog. Vi vända oss nu äter till hafvet, hvars aldrig stillastående vågor erbjuda en förtjusande tafla för hvarje amatör. De af stormen piskade böljorna göra denna bild gripande och kanske är det den vackraste, som någonsin illustrerat hafvet omkring ersey. 5. Burnels Tilltalande dramatisk bild. 6. Den som inte kommer i rätt tid. Komisk. 7. l hOS kaObGlel”. Sior skrattsuccàs. Bongs Kristianstad lmR

• Relaterade filmerAlltför lättrogna
  Barnets skyddsängel
  Den som inte kommer i rätt tid
  Den stora luftseglingsveckan i Rheims
  Den underbara ön Jersey
  I tjänst hos akrobater
  Soldaten och zigenerskan