V V , k Ä I. JO” nunn- AWAWAM LA! .lmmLLLV-.Jm o Immrrwrfmnww V L :i EE ..-… WM- . main-..-mi n M- ean-A. Q., fit-å, Inn. , IHM-m… BIUGRAF EN giver föreställningar å. – , Bjurlth llltrsalnnganiVi-mdeln e söndagen den 10 maj kl! 5 och 8,30 em. (OBSJ Varje föreställning räcker 2 oeh en halv timme). Det har nu lyckats oss att bjuda vår ärade I I publik det stora Jätte-Skådespelet Q filmummmrermg i s nun uu nobelpristagaren nanm slenmrwlcz. 5,000 personer och 30ejon Q…..,.:J..Å.,.l, .m-…MÅ-…l .: -grafen-own. .gå-Jfr, :ga-.L ”16deka ”alla väfllr”W”Inkarn- Nobelpristagaren Henryk Sienkievvicz7 historiska roman Quo Vadis är ett av världslitteraturens rs? mäst berömda arbeten. Spritt i otaliga exemplar utöver hela världen, översatt till mer änf30 språk, har det nu i denna dramatisering för filmen funnitjett levande uttryck av överväldigande kraft och verkan. Livslevande träder oss här den döende antiken och dess blodfyllda skräckvälde till mötes: kejsar Nero i sitt storhetsvansinne och i sin falska patos, grym och feg, gunstlingen Tigellinus, som kallblodigt pä tyrannens order sticker Rom i brand och till sist i vedergällningens stund trycker svär- det i sin härskares bröst, den fint bildade Petronius, som under gästabudets sång och glam later livs- andarna flykta, den blodfulle Vinicius och hans älskade, den guldlockiga furstedottern Lygia, och som . kontrast mot dem de enkla kristianerna, vilka som yvärnlösa byten för arenans vilda lejon och som brinnande facklor i Neros trädgärdar oskyldigt lida för tyrannens illgärningar och med sitt liv bevisa det segervissa i sin tro. r vilka offras inför Neros grymma ögon. – Man ryser, när ett 30-tal lejon släppas lösa mot de i bakgrunden samlade 66kristianerna”, l Man ser med spänning Ursus7 kamp med tjuren, som bär den nakna Lygia ipä sin rygg. Man får en verklig förnimmelse av faserna när jättebranden härjar staden, när folkmassorna fly i vanvett och palatsen ramla i ruiner. f . Man ser den väldiga cirkus, besatt av tusentals ”äskådare, och följer de vilda kapplöpningarna mellan fyrspannen. I En film,v vars lov sjunges över hela världen. .( I. Monopol för denna4 Biografteater. Talande ord av Stockholmspressen vid denna Quo Vadisedramatiserings urpremiär i Stockholm. ” I Socialdemokraten den 5 april. ”Que var-1159” på biograiduken. På Odéonsalen, Brunkebergsgatan V3, förevisades i gär en filmdramatisering av Sienkiewiczs mästerverk ”Quo VadisW. Man mä) vara hur stor motståndare som hälst till biografdramatiken, men inför en sådan bildserie som denna mäste man erkänna, att det är en triumf för kinematogra- fien. Framställningen var så verklighetstrogen och levande som man gärna kan begära. De starkaste och mest upp- skakande scenerna, såsom Roms brand, de kristnas martyrium 4 under lejonen ä den stora cirkusarenan och som brinnande beckfacklor vid Neros stora fest äro här medtagna. Den storslagna bildserien, som från och med i morgon kommer att dagligen förevisas i Odéonsalen, bör ses av alla. Sv. Morgonbladet den 8 april. ”Quo Yadis?”iprålbiogrlai. ” .Sedan nägra dagarl visas ä Odéonsalen, Brunkebergs- gatan 3, en filmdramatisering av Nobelpristagaren Sienkie- i Wicz, gripande roman med motiv frän kejsar Neros för- följelser mot de kristna aQue Vadis?u Den, som läst boken, går inte till en biograf i hopp om att få ett djupare intryck av handlingen och de skildrade personerna än vad läsningen kunnat giva, och om .någon hystV ett sådant hopp, går han hem troligen gäckad. Dock måste erkännas, att i detta fall framställningen på duken säkert överträffar de flestas förvän ingar. Det är utan tvivel den mäst gripande, storslagna och bäst inspelade bild som visats i Stockholm. Sienkiewicz har mästerligt skildrat denna förföljelse och de kristna martyrernas lidanden. En stor del av de mest spännande scenerna framställas nu på duken, säsom Roms brand, de kristna och de vilda djuren pä cirkus, aposteln Petrus talande till martyrerna i katakomberna m. m. In- trycket är varaktigt. i Stockholms-Tidningen den 5 april. Den kinematografiska konsten kan med skäl sägas fira en verklig triumf genom skapandet av en dramatisering av Sienkiewicz, berömda roman ”Quo Vadis?u för filmen. Fä litterära mästerverk -torde väl också mera lämpa sig för kinematografens ändlösa möjligheter än just denna roman. I Varje fall har denna filmdramatisering slagit alla hittills- varande rekord såväl i fråga om uppsättningens dyrbarhet och tidstrogenhet som proportionernas väldighet och regi- konstens storhet. Filmen har redan gjort1 sitt segertåg genom världen och nu nätt Stockholm. Den är inspelad i och utanför Rom av det italienska filmbolaget Cines. Att qintet sparats för att fådramatise- ringen sä fulländad och storartad som möjligt, förstår man dä det uppges att inspelningen kostat icke mindre än 3 millioner francs. Förtjänsten I.pä filmen torde dock bli mång- dubbelt1 detta belopp. i I Vad man främst mästeilieundra är en hart när otroligPA sakkunnig regikonst, som fullt tidstroget icke blott fått fram detaljerna, utan även förmått ingjuta liv i statisterna, vilka vid dessa tillfällen, exempelvis pä cirkus, säkert uppgåJ till ett par tre tusen. Storartade äro scenerna vid Roms brand och på cirkus. Man får en verklig förnimmelse av fasorna, när jättebranden härjade staden, när folkmassorna fly ivan- vett och palatsen ramla i ruiner. Höjdpunkten i historiskt sensationsavseende näs dock, när man!!!1 ser den väldiga cir- kus, större än värt Stadion och tidstroget uppbyggt just för inspelningen, besatt .av tusentals åskådare, följer kapplöp- ningarna mellan fyrspannen, ryser när ett 30-tal lejon släp- pas lösa mot de i bakgrunden samlade tikristianerna”, vilka offras inför Neros grymma ögon, och slutligen med spän- ning ser Ursus, kamp med tjuren, som bär den nakna Lygia på sin rygg. Oändligt vackra motivi Roms närhet, kinematograferade med konstnärlig blick, bidraga förutom en hel del andra detaljer att öka filmens värde. X. X. Trots filmens dyrbarhet och längd (2,300 meter) äro biljettpriserna endast 75 öre isalongen, 60 öreà läktaren. Barn äga ej tillträde. Vörclsamt Sjögren & Carlsson. .34 Lil EE ll EE YAY P – . Vt knLgE-.Em–mknig ilman e–my- i j .I I mimmi AIR i AA Umeå. 1914, A.-B. Umeå. Tryckerier.