Vid flygeln: Fru Ninni JIImann-Remnes. Fr. I Ingen översittningl Entré 50 öre. Inga arab-biljetter! 4 ” Musik av solistorkestern. a Samtidens största filmsverk Irrelrerr Ilelm Drama i fem akter av NILS KROOK. Inspelat av A.-B. Svenska Biografteatern, Stockholm. ”Regi-ef.- vlcmR sJösTRöM. PERSONERNA: Sven Holm ……………… .. Hr Aron Lindgren. Ingeborg, hans hustru ……. .. – – -f) Valborg Erik . deras barn En 3-årig gosse Bodbiträdet …. . .- ……… Hr Erik Lindholm. Kommissarien vid fattighuset Hr Georg Grönrooth. Länsmannen …………… .. Hr William Larsson. f) Det mäktigt gripande titelpartiet kreeras av i Fröken anDA BoRGsTRöM. FÖRSTA Ami-Eee. Lyckan ger med ena handen och tar tillbaka med den andra. .Första gången vi göra familjen Holms bekantskap, är en eftermiddag efter nyss slutat larbete ute i kolonialträd- gården. Aldrig skulle man ha kunnat påträffat en lyckligare -familj än denna. iNIan arbetar på ömse håll med den största iver. just satt sig vid Ikvällsbordet, då den allestäde-s närvarande treåringen, mors och fars ögonsten, snokar reda på ett brev, som anlänt under eftermidda- gen. Det var det med otålighet vänta- de meddelandet från iKolonialbolaget. Icke utan en viss -oro öpnar Sven brefvet. .Det lydde: ”Kolonialbolagets styrelse har för- klarat sig gärna gå in på att bevilja yeder en kredit intill 10,000 kronor i och för uppsättandet .av en speceriaffär. .Då ni på eder lilla lön kunna spara 4,000 kronor, utgör denna omständig- het den bästa. rekommendation.” – Inge-borg, utbrister Sven triumfe- rande, nu ska, du få se att ljusare da- gar stunda för oss! I kvällens tystnad sitta sålunda de båda makarna, fördjupade i samtal om en till synes ljus och hoppfull framtid. Någon tid senare göra vi ett besök i lSven l iolms nyetablerade speseriaffär. l-lan har nästan från .första-stund till- vunnit sig kundernas förtroende, men han arbetar också dag och natt själv i Vsin butik. Då en dag inträffar det fru-ktans- värda: i den överansträngde mannen drabbas under arbetet av blodstörtning. Vid sjuklägret vakar den trofasta In- geborg. Men alla hennes ömma om- sorger uträtta här lika litet som läka- urens konst. rDe-n objudne gästen gör sitt dystra intåg i hemmet en eftermid- dag. Endast ett :kort ögonblick måst-e In- geborg lämna sjuklägret; då hon åter- kommer stå mor och barn ensamma i livet. Stilla och omärkligt har Sven skridit över gränsen till den :ort från vilken man aldrig återvänder. I ”fI-Ierren gav -och Herren tog. .” [På kyrkogården har en tyst männi- skoskara samlats för att följa mannens stoft till den eviga vilan. Den olyckli- ga Ingeborg och hennes faderlösa små stirra med förgråtna ögon ned i den öppnade griften. ”Av jord är du kom- men, till jord skall du åter varda..”, säger prästen, oclr de tre skovlarna jord falla tungt på kistan. emellertid har Ingeborg -srärv över- I tagit ledningen .av affärenV ment-hennes plikter mot sina små tvinga henne att f W-esorrroftast Vitä-rinna-bntiliren -hfeltelirhän-der- .na på -biträdet lDenne har långt ifrån klart för Vislg:islitentiliktfn-S”I .fl- ” .att han försummar kunderna utan han. i tillgripen såväl varor som kontanter. iS-ågår det en tid framåt, då en hög- dragen herre hedrar den lilla affären med sitt besök. Han presenterar några förfallna räkningar. Om dessa icke be- talas inom senast en vecka, kommer han att Vidtaga lagliga åtgärder. ” Visst ska, Ingeborg göra sitt bästa, men beloppen äro icke föraktliga. Till råga på allt dra sig hennes forna kunder ifrån henne till följe biträdets oupphör- liga försummelser. i ANDRA ”AlKlTlEN .Nöd Efter det butiken stängts samma af- ton gör Ingeborg ett överslag av affä- rens ställning. Till sin gränslösa sorg finner hon, att affären är bankrutt. ll-Iur skall hon nu göra? Oim hon skulle för- söka rådföra sig med advokaten Strö-m. Långsamt glider en skälvande penna över ett litet papper: ”Advokaten G. Ström. Jag finner, att jag tyvärr icke kan betala -mina fordringsägare. Hur jag kommit på obestånd är mig oförklarligt, då jag arbetat och släpat utan rast och ro.” i Förtvivlad kastar hon sig .ned över sängen. i –1- Himmelske rFa-der, du som är de värnlösas allsmäktige .beskyddare hjälp migoch mina kära små – – Juristen kunde intet uträtta. lHela hennes bohag gå nu jämte butiksinven- tarierna under klubban. rFrån detta smärtfyllda ögonblick står Ingeborg med sina tre barn på bar backe. [Hon har flyttat till en trång vindskupa i sta- dens utkant. Nöden har redan gjort sig hemmastadd. Den olyckliga mo- dern har insjuknat mycket svårt. .De båda älsta barnen få nästan dagligen vandra över till lpantbanken. Under ett dylikt besök, bdå Ibarnen medfört några kläder, vägrar ”pantlånaren att belåna dem: – . – Sådant skräp,skränar han, det är ju bara lump alltsammans. 1 – Käre herre, mor är sjuk och.. snyftar flickan. – Gå ut, och det genast! Hem-komna ffåiiIträdgåidänffhéfädéiii? i i ge gossen ett fast fast beslut. V – Gå du hem till mor, så skall jag gå och söka mig en plats, säger han. iVi finna honom på- ett -kontor, där han .förgäves bönfaller k-ontorsphefen om att bli antagen. lI-Ian ville göra allt vad man önskade, endast grosshandla- ren ville.. -Det står med fasansfull tydlighet alltk mer klart för den lidande kvinnan attx sista utvägen är – att anlita fattigvår- den. IDet är för den lilla förnäma Inge- borg en tung vandring, då hon stiger upp för trapporna.1A till fattigvårdssty- relsens sessionsrum. Hon ryggar tillbaka av .fasa inför de eländets och skammens typer som vänta i förrum-met.q l Då hon äntligen vinner företräde, ställes hon inför ett kotteri herrar, som nu .skola avgöra hennes vidare öde. Ef- ter en stunds överläggning dekreterar styrelsens verkställande direktör: – Ni får 20 kronor i månaden; är ni ej nöjd härmed får ni flytta in på fattighuset och barnen. . ja, dem får vi ackordera ut på landet. iDet var ett förkrossande slag för den plågade kvinnan. – Nej, hällre än att hennes barn skola tvingas till tiggarstaven så.. Men di- rektören utalar hennes outtalade me-1 ning: -Det är bäst att ni stannar här ge- nast.b Hånleendet flyr för en gångs skull från styrelsemedlemmarnas läppar, då Ingeborg sjunker avsvimmad .mot bordet Här är man tyvärr endast van att se samhällets ”drägg”; det nykonr- na fattighjonet Ingeborg Holm gör dock ett visst intryck på de hårda sinnena. TREDJE AIKTEN. Fattighuset. .Den unga modern föredrog alltså att I stanna kvar, fast på bekostnad av o- hyggliga själskval. lUnder väntan på mamma ha .Erik och hans syster plockat några vild- blommor, som säkert ska, glädja mor, då hon kommer hem. qLlVIen mor kom aldrig. I hennes stäl- V 771ler-:inträderfetter lång-.väntan :två män, . som helt myndigt befallde barnen att följa med. IErik ställer sig trotsigt till mctYäI-Ilfdå. den ene av männen vill taga lillebror.P -f I -r Seså, byting, låt bli det där! Bru- talt .fortsätter han: ” i -.1K-om med: ni skay till er mor på .fattighuset – – Fattighusetl eOh,.Jesus i himlen! – Så, gå med bara! Barnen föras ut; de hjälpsamma männenr sörja också för att det än-kla bohaget får följa med. Emellertid :har Ingeborg blivit anvi- sad plats i den gemensamma sovsalen; Hon har väntat en timme eller därom- kring då även barnen anlända. IOch samtidigt även fattigvårdens kommissa- rie, som förklarar, att minsta barnet :genast skall utackorderas till en främ- mande i stadens grannskap. [Hur det kännes för en redan till- räckligt marterad mor att behöva skil- jas från sitt sistfödda värnlösa barn, känner blott den allsmäktige. Endast några minuter till får h-on trycka den lille mot sitt hjärta. [På kommissari- ens order måste den för Ingeborg o- kända kvinnan cfördröjligen medföra sitt fosterbarn. Följande dags morgon skall även Valborg och Erik på liknande sätt från- ryckas modern. Under det natten tyst och stilla skrider fram, plockar Ingeborg samman sina barns små tillhö- righeter. Vilka minnen frammana ej de gamla slitna persedlarna hos den olyckliga kvinnan! rOfch då morgonen inbryter, skiljas mor och barn åt, om för alltid.. det vilar i Guds hand! :Så går en tid- bortåt. Av en händel- se får Ingeborg läsa en skrivelse, som kommit kommissarien tillhanda från Valborgs foster-mor, Anna Jönsson, däri hon beklagar, att hennes .fosterdotter är svårt sjuk, och att hon, mada-m Jöns- son, behöver pän-gar till läkarhjälp. N.- 1n do er sjuk, måhända döende – Ack, gode kommissarie, låt mig få resa till Valborg, heder hon bevekande. — =Tror ni, skriker han, att vi ha råd till sådana extra absolut onödiga ut- gifter? ” Således förvägras den sörjande mo- dern att en sista gång få trycka sitt sjuka barn i sina armar. . I – Vaktmästarin, befaller kommissa- rien vidare den tillkallade, för kvin- nan härifrån! FJÄRDE AerIlBNr Den tunga vandringen- Det återstod alltså för Ingeborg in- tet annat än att obemärkt söka fly från detta eländets hemvist. liNlitt i natten smyger hon bort och lyckas osedd kom-ma undan. I hastigheten tappar hon sin sjal, då hon klättrar över -det höga staketet.v q v I dagbräckningen finner man den ochI därmed är llngeborgs flykt upp- ! täckt. Kommissarien anar genast, vart hans understödstagare ställt sina steg -ocli anmäler telefonledes rymningen för länsmannen (Sjögren, vil-ken över- vakar just det distrikt, dity Valborg förts. Ingeborg har springande rbegivit sig utåt landsvägen, men har icke hunnit många kvarts mil, då hon alldeles upp- given av trötthet slutligen söker skydd hos en ung bondhust-ru, inför vilken hon berättar ändamålet med sin flykt. r Mannen, som just hemkommit till frukost får reda på sammanhanget med deras okända gästs besök. =I sam-ma ögonblick :närmar sig länsmannen och hans fjärdingsman. Utan betänkande förhjälper den behjä-rta-de man-nen den olyckliga Ingeborg till flykt. Länsman- nens efterforskningar här är-o utan re- sultat. Men då den jagade moderns sista krafter äro uttömda och hon vanmä-k- tig stupar vid vägkanten, har Vnådig :befallningsman också infångat det .för- rymda fattighjonet. V Ingeborg har blott en önskan att få se sin dotter, och efter litet om och men ger länsmannen tillåtelse härtill. hon skall — Nå-väl, få träffa sitt barn, då. f vv1,.,erIan stise , i i kan har fallit i djup sömn och modern vågar icke störa henne :hon har ju dock fått se sitt barn. Med milt våld rycker man Ingeborg efter några korta minuter bort från barnets närhet. I 41. Violinistr Frlm I. Baresch. iF AKTEN. Hospitalet. Således har Ingeborg under bevak- ning förts tillbaka till fattigvården. Kommissarien tar genast emot hen- ne: — Fördömda slyna! Se här; menar niI att vi ska, ha råd betala en sådan räkning för er, ryter han, i det han vi- sar henne länsmannens räkning på handräckningskostn-ad, trettio ”kronor plus järnvägsbiljätter 9: 75. Ej ett ord, ej den minsta rörelse för- märkes i det lidande ansiktet. Återför- passad till sitt kvarter blir hon .före- mål för de övriga hjonens omänskliga hån och förolämpningar. Det är s. k. barnuppvisning inför fattighusets styrelse och läkare. De I genom direktionens försorg utackorde rade barnen skola samtliga företes. Bland de småttingar, som sålunda skola uppvisas finnes även Ingeborgs minsta barn. Strålande av glädje gåry hon att trycka sin älskling mot sitt bröst. Då inträffar det fasansfulla: lbarnet känner ej mer igen mor, utan sluter sig rädd intill fostermodern. Det blev för mycket för hennes -utpi- nade huvud: ett tonlöst hemskt skratt skär genom rummet. Ingeborgs för- stånd har i detta ögonblick omtöcknats.- Nästa gång vi återfinna den så grymt prövade kvinnan, är det på an- staltens sinnessjukavdelning. Dag ut och dag in går Ingeborg fram och tillbaka; mot hennes vissnade barnr vilar en liten brä-dlapp, den hon kär- leksfullt vyssjar till sömns.. Fämton långa år ha .förrunnit Alla läkarens ansträngningar att återföra den olyckliga sinnessjuka till .iörståndet ha totalt misslyckats. En dag vid denna tidpunkt återkom- mer sonen Erik från en längre siöresa. Full av glada förväntningar besöker i han anstalten. — Er mor har tyvärr varit sinnes- sju-k i .många år, är den förkrossande nyheten, som möter honom. Erik får dock tillstånd att söka upp sin mor, men hur helt olika är ej detta f möte mot vad han gått och glattÅ sig ö- ver. Ingeborg Holm igenkänner ej sin . , , , i. -imvntetvdrrgr f pmsranmgnet i” skall dock få omfattande betydelse. Moderns fotografi. som Erik troget bevarat, å- terkallar den sjukas minne så ysmånin- gom, och om några ögonblick ligga mor och son gråtande i varandras ar- mar. I Pla. För-bjuda! för barn. ”m Fr.,o. m. onsdagen den 26 augusti.Å – Endast kl. 6 e. m. Entré 25 öre. Barn r.10 öre. ”LES MARCANTONI”. Tre manliga och en kvinnlig .akrobat utföra här en massa om kolossal styrka vi-ttnande nummer. Petter har -ej kunnat närvara vid lsin bäste väns bröllop, utan inbjuder brudparet att tillbringa ett par dagar hos honom. Sitt .inbjudnings-telegram avslutar han med orden: ”Mitt hus är ditt”. De nygifta anlända och .sätta [stän- digtPetter-s tålamod pä prov, ty de kyssas ideligen och behandla Petter, .som om han vore luft för dem. På natten blir .det än värre. De ha bett Petter att avstå från sitt rum åt dem, men .som de båda rummen ligga bred- vid varandra, måste Petter gå- .ner i trädgården för att få.i någon vila. :Nästa .morgon- kommer lden unga GRIPANDIE DRLAlMiA. Ett fattigt par med .sitt lilla barn bli utkastade på gatan, emedan Ihy- Al-ldelee ut- mattad av hunger och umbäranden, dukar den stackars kvinnan snart1 un- der, sedan hon satt ut sitt lilla barn ran ej kunnatv betalas. Intressant. vid främmande människors dörr. Petter tager emot två nygifta. fruns mor för att se om sin dotter, och Petter mottager henne mycket kyligt. Unga frun kommer ut. för .att hälsa pä sin mor, men känner sig plötsligt illamående och faller i ar- marna på Petter. Modern .skyndar efter mågen, och denne tror, att Pet- ter vill bedraga honom. Oaktat Pet- ter endast är klädd i pyjamas, blir han körd på porten, ty hans vän 1an- ser .sig böra .göra bruk av Petters löf- re: ”Mitt hus är ditt”. Med tålamod väntar dembeskedlige Petter utanför sin. egen port, .att .han-s gäster skola resa, så .att han får taga sin egendom i besittning. En hund är den första, som får syn på barnet, och han tillkallar med1 lsitt skall sitt .husbondfolk CDessa, .som :gråta ett nyss förlorat barn, uppta- 5:ka- en lilla stackaren i sitt hem.- I Prinsen-remiler av Nederländerna i llrellelm. Äggkläckniviilggsilitrtämslttihe:n en.uppfödning av kycklingar. i Denna intressanta bild visar oss på ett. roande och lärorikt sätt de olika skedena i kycklingarnas liv frå-n äg- get till .dess ofta sorgliga slut. , lLärorik. Pelle jöns som detektiv. x Tummelitens mamma k-ommer en dag underfund med att hon förlorat ysina smycken. Hennes lille gosse, Tummeli-ten, om vilken ingen tar no- tis, emedan han är så liten — gör un- dersökningar å la Sherlock (Holmes, . medan polisen försöker komma tju- ven på. spåren. Tummelitene under- sökningar föra honom genom kakel- I ugnsröret upp. i jungfrukammaren, där han också lyckas överraska den. skyldiga. Mied pistolen i hand tvin- gar han henne ner i en koffert, .i vil- ken han sedan med stor möda släpar med sig sin fånge till sina föräldrar. – Vlad mlånde väl bliva av detta barn? n- wuålef för bam. u Umeå 1914. A.-B. Västerbottens Nyheter.