entré 35 öre. (Kuponger gälla.) PROE Manskap, skolungdom och barn 25 öre. (Ti . av sulislnrleslerl. lllUllIllSllllI llllllEll llllllfllll [till llllll l. lllll llyllllll: till llllllll BEEIl-lltllllltl. ITALIENSK KONSTFILM. llflll-lltlllllfl. KXLV Programö ”då i; X Drama i 3 akter. EnZo Rembaldi, sekreterare hos den rike fabriksidkaren Pedrocchi, satt vid sitt med papper överlastade skrivbord. Han öppnade en av skriv-bordslådorna och drog fram ett fotografi av en ung, vacker flicka, vilket han länge med be- undrande blickar betraktade. Plötsligt hördes hastiga steg närma sig och dörren öppnades; Enzo hann nätt och4 jämnt dölja fotografi-et bland paipperen på bordet förrän originalet själv inträdde i rummet. Det var hans principals dotter Rosa, vilken- Enzo länge i hemlighet älskat, men utan att väga i ord uttrycka sina känslor. Rio-sas ärende var att bedja sin fars sekreterare skriva ut inbjudningskorten till den stora fäst, som skulle givas om några dagar till firande av hen-nes fö- delsedag. Då hon lade listan å de in- bjudna på bordet, märkte hon bland papperen sitt fotografi. Hon llåtsade dock om ingenting och avlägsnade sig med en kall och stolt blick på den för- mätne, som vågade höja sin blick mot henne. Enzo levde emellertid i sin kärleks och sina förhoppningars värld. Han såg därför icke, att ett par andra ögon med kärlek och tillgivenhet vilade på honom. Dessa ögon tillhörde hans värdinnas dotter Lucia, en älsklig och .intagande flicka. Men lEnzo, som blott tänkte på sin principals do-tter, hade in- gen tank-e över för den stackars Lucia. I sin ovetenhet om hennes känslor drev han till och med sin omedvetna grym- het ända därhän, att han invigde henne i sin 1kärlek till Rosa. Det skedde, då han en ”dag frå-n sin kärleks föremål er- höll 1följande brev: 7Herr EnZo! Man har berättat för mig, att lNi har en präktig tenorröst. Vill Ni sjunga med mig en duett ur Car- men vid den fäst, som min far ger med anledning av min födelsedag? Rosa Pedrocchi.” Han visade detta brev för Lucia .utan att märka den stackars flickans blekhet och tårfyllda ögon. IDagen för Rosas födelsedag var inne. Efter ett ståtligt dansnummer, ”La Tur- lana”, kom aftonens glansnummer: du- etten ur Carmen, av husets dotter och lEnzo. Enzos röst klingade förträffligt, ooh bifallet, som Ikom båda till del, var stormande. lDå Rosa gick in i sitt rum för att kläda om sig, följde den av sin sto-rmande passion alldeles betagne En- zo efter, förklarade sin .kärlek och föll på knä för den stolta sköna, som dock hånfullt avvisade honom i de mest så- rande ordalag. Utom sig av förtvivlan reste sig den stackars Enzo från sin knäböjande ställning och störta-de ut ur rummet. Hemkommen till sin bostad insjuk- nade han i en häftig hjärnfeber, som en läng tid band honom vid sjuksängen. Efter en månad hade EnZo tillfrisk- nat. Men hans hjärta hade erhållit ett obotligt sår och han lämnade Rom efter ett hjärtligt avsked från sin ömma vår- I M” öre. Tillålel för barn. darinna utan att ha märkt hennes kär- lek. Två år ha gått och EnZo har idkat trägna sångstudier för de bästa lärare och är nu färdig att göra si-n fullt utbildade, härliga röst gällande. Men under tiden har den milda Lucia tärts av sorg. fH-ennes tanke följer :ständigt den älskade, då hon i en tidning läste, I att den berömd-e tenor-en Enz-o Rem.- baldi skulle för första gången uppträda på operan i Rom. lDen stora dagen var inne. åhörarna befann sig även Lucia. Sin- nesrörelsen vid återseendet var för mycket för den sjuka flickan, och hon måste mitt :under föreställningen avlägs- Bland , na sig och av sin mor :föras hem. Följande dag satt Enao i sitt rum på hotellet och läste tidningarnas entu- siastiska lovord, då en vaktmästare in- kom med en praktfull bukett av de v-eckraste blommor samt ett brev av följande lydelse: ”Rosa Pedrocchi sänder den berömde sångaren EnZo Rembaldi sina hjärt-li- gaste lyckönskningar och hoppas snart få äran av hans besök.,7 iMled ett bittert leende lade han bu- ketten och brevet på ett bord ooh för- sjönk i dystra tankar. Då anmäldes ett besök. Det Var hans gamla värdinna, Lucias mor, som nu 1inträ-dde och från Lucia överlämnade en enkel bukett av violer samt ett brev av följande innehåll: . 7iDessa enkla blommor kunna bättre än jag omtala för Er min lycka och till- givenhet.” EnZo mottog med innerlig glädje sin gamla värdinna, samt åhörde med stort deltagande berättelsen om, Lucias sjuk- dom. Hans deltagande förbyttes till rörelse och sorg, då han av den grå- tande modern erfor att det var kärleken till och saknaden efter ho-nom som var orsaken till Lucias sjukdom. Han satte sig ner och skrev till henne: ”Kära lilla vännen! Tack för blom- morna! Jag sänder iE-der en orkeste- plats i afton. Ingenting skulle glädja mig mer än att få återse iEder. EnZo.” Men till Rosa skrev han: 7″Fröken Rosa! Jag glömmer aldrig en skymf och jag har för gott hjärta för att vilja komma til-l lEder. :Elnzo Rembaldi.” Lucias glädje blev stor då hon läste sin älska-des hjärtliga rader och då ett bud anlände med en dyrbar kläd-ning och en kappa samt ett etui innehållande ett kostbart halsband, vilket EnZo sänt henne. Lyckan och glädjen blev dock för mycket för henne. Då hon skulle taga på sig klädningen- och kappan dig- nade .hon ned. Hon hade dock nog kraf- ter .att skriva följande: ”Jag älskar Er och dör! lLucia”. iDå Enzo erhöll dessa rader skyndade han till Lucia och då hon såg honom komma reste hon sig upp och föll i .hans armar. En kyss – och hon u-tan- dades sin sista suck. m Umeå 1914. A.-B. Västerbottens Nyheter. I:- ”W 1 I I .I så L