Entré 35P öre.- (Kuponger gälla.) am, skolungdom och manskap 25 öre. OBSJ Även för mycket små barnvmåste entré betalas! cPRo;c;i-;Rm.smvl lltllllllltl: llllllll Blllltlll lllll lllll l. tilll-Killis. OBSJ sons-frn Avnarnnvs-EN. Napole-on hade nått sin ärelystnads mål. Den forne artillerrilöjtnanten Bonaparte hade genom sitt snille och sina segrar blivit fransmännens- kej- sare, och för att giva ökad glans åt .sin kröning hade han anmodat påven själv .att förrät-ta densamma. Lydan- de den mäktiges vink, måste Pius VII infinna sig i Paris. Den 2 december 1l804 ägde den hög- tidliga akten rum ilNotreleame inför en lysande samling, bland vilka märk- tes Napoleons anhöriga, rikets stor- dignitärer och marskalkarna, vil-kas tappra svärd bidragit att lyfta honom till hans lstorhets- höjd. Påven förrät- tade smörjelsen, men .Napoleon satte själf kronan på. sin och sin g-emåls hjässa. – – – Den 12- december 10015 é- årsdagen .av Napoleons stod det ryktbara trekejsarslaget vid Austerlitz. Kvällen förut hade Na- poleon inspekterat si-na trupper, som hälsade honom med stormande jubel, och följande morgon i daggryningen red han i sina marskalk-ars sällskap ut för .att iakttaga de förbundna ryssar- nas och österrikarn-as ställningar samt vidtaga sina sista dispositioner för slaget. yEn .stund därefter tog slaget sin början, i det ryssarna med överlägs- na krafter angrepo fransmännens Åhögra flygel. Därigenom försvaga- de de allierade sin center, somy stod uppställd .på kullarna vid Pratzen, en ytterst viktig position, som behärs- kade slagfältet. lMed snillets skarp- blick insåg iNapoleon genast fienden-s missgrepp och lät storma ställningar- na vid Pr-atzen, som också efter .ett hjältemodigt försvar erövrades. Hlär- med var i själva verket dagens öde av- gjort. Från de erövrade höjderna riktade nu [Napoleon ett förkrossande anfall mot fienden, som blev i grund slagen, de förbundna förlorade 30,000 man, en mängd kanoner och hela sin tross. Mfed denna avgörande drabbning var tredje koalitionen .mot Napoleon sprängd. Efter segern red .Napoleon genom sina krigares led, berömde de- ras tapperhet och utdelade belönin- gar. – – År ha förgått. under ständi- ”l ga krig och med lysande segrar för Napoleon, och vi återfinna. honom 1r811l2 i .sitt arbetsk-abinett i Tuillerier- na, där han studerar kartan över Ryssland. Han står nu på (höjden av sin makt och storhet, endast England trotsar honom. Mlen nu skulle lyc– kans sol så småningom dala. Vänsk-apen med Ryssland hade bör- jat kall-na och Napoleon börja-de dröm- ma om att .störta det ryska jätteväldet, och ldet var dessa planer som nu sys- Från kröningen till Szt Helena 1804-4821. ”Historiska tidsbilder i 3 avdelningar. kroning -1 Denna film, ny för säsongen, är ett bland de största historiska krigsskådespel, som hittills uppförts. i satte honom, där han satt lutad över den ryska kartan på sitt arbetsbord. Då hände något oerhört: Iman vå- gade störa den mäktige i hans arbete. Men det var ett avbrott av angenämt slag; man bar in till lNapole-on hans son, den lille konungen av Rom. För- tjust omfamnade och kysste han bar- net, men det var ej många minuter han ägnade åt denna familj-eidyll. -Med en. vänlig, Imen häftig åtbörd sköt han modern o. barnet ifrån sig, ledsagade dem til-l dörren och återvände däref- ter till sin karta, till sina. storhets- drömmar, till sina planer på världs- herraväldet. ANDRA AVDlEllJNlIlNlGiElN . 1 juni 181-2 ryckte Napoleon med 600,000 man .in i Ryssland, den 7 sep- tember levererade han med H130.001] man – så fruktansvärt had-e jättehä- ren sammansmält – den blodiga slaktningen vid Borodino och dagen därpå ryckte franska armén, in i Moskvva, där den hoppades få vila ut efter sin-a mödor. Men invånarna, uppeggade av gu- vernören greve Rostoptschin, före- drogo .att uppoffra sin stad, hällre än att lämna den i fiendens händer, .och stucko den i brand. I sex dagar vara- de branden, och efter dessas förlopp var största delen .av sta-den en rykan- de brand. ”fNiu beslöt sig Napoleon för återtåg med vad som återstod av 7lstora alr- mén”, och nu lbörjade ett sorgespel utan like. Köld, hunger och -strapat- serna genom det ödelagda landet i förening med k-os-ackerna-s lansar de- simerade armén så fruktansvärt, att den .stridbara återstoden vid ankom– sten till Beresina blott utgjorde 13,000 man. Under mar-schen lät Na- poleon bränna sina örnar för Iatt des- sa är-etecken ej skulle fall-a i fiendens Å händer. — — – Slag-en återkom Napoleon till Frankrike. Men titanenI var ej krossad; han stampade fram nya ar- méer ur marken och fortsatte- kam- pen mot hela det förenade Europa. Men efter ett hjältemodigt försvar måste han uppgiva striden mot över- makten och i Fontaineblau avsäga sig kronan, och där tog han även lavsked av kvarlevorna av det gamla gardet, som stod uppställt på slottsgården. lDet var en gripande stund, då Na- poleon, sedan han tackat sina gamla vapenbröder för deras tapperhet och trohet och bjudit dem sitt farväl, kyss-te en flik av den fana, som så se- ger-stolt svajat över så mån-ga slagfält och omfamnade gardet-s befälhavare. Allas ögon voro tål-ade. Umeå 1914. A.-B. Västerbottens Nyheter. krossat. lll lllllllll: llll Illllll lllll–lllllllll l huvudrollen: Hr CHARLIER vid Antoineteatern i Paris. TREDJlE AMDEELINING Örnen satt fången på Elba, men hu- ren blev honom för trång. .Den 2,6 februari 10115 lämnade han ön med sin livvakt av 800 man, landstegi Frankrike och efter tjugu dagar-.var Frankrike hans. lOch .nu började de märkliga 7lhundra dagarna”, vars epi- log blir slaget vid Waterloo. Här mö- tas århundradets största fältherrar, Napoleon och Wellington, och här kämpar Napoleon sin sista strid. lStriden bölja-de länge fram och till- baka. Ulnder anförande av Napole- ons bror, Jerome, -stormade fransmän- nen .slottet Hlougemont, som hölls be- satt av engelsmännen, och om besitt- ni-ngen här-av uppstod en rasande strid. Marskalk Ney, ”den tappras-te bland de tappre”, .gjorde med lysande hjältemodl i spetsen för fran-ska ka- valleriet kraftiga ansträngningar att bortd-riva engelsmännen från höjder- na från Mont lS :t Jean. Wellington ger order om motan-L grepp, och den engelska linje-n ryc- ker framåt. Prinsen av lOranien fal- ler i .spetsen för sitt regemente och det franska kavalleriet bortsopas från Mont lS :t Jeans höjder. I stället för den Iav lNapoleon så iv- rigt efterlängtade förstärkningen av 36,000 man under mar-skalk lGrroschy, ser han i ställe-t preussarna under Bliich-er anlända och .genast ingripa i striden. ÅiMlot det dubbla anfall, som nu följ- de, höllo fransmännen ej stånd, utan flydde i vild flykt. ”Endast lNapple- ons gar-de vek ej; det bildade fyrkant och höll hjältemodigt stånd, trots ku- lorna, som mäjade dess- led.. Welling- ton och Bliicher uppmanade de tapp- re att giva sig, men deras befälhavare general Combonne, .ropade stolt: ”Gärdet dör, men ger sig ejl” Napoleons välde var för alltid Men på det blodiga slagfäl- tet möttes Wellington och :Blliicher och hälsade varandra som segrare. – — – På :Szt Helena, den lilla ensliga klippan mitt i lAtlanten, tynar den forne vänldshärskaren bort. I timmar .står han vid stranden och lå- ter .sin blick ila över den gränslösa rymden mot han-s älska-de Frankrike. Som i en dröm ser han Marengos, Austerlitzl, J enas och Eylans slagfält e- dessa minnen av oförvansklig ära – ser det gamla gardet s-kyldra, men så löses d-e vackra synerna upp i -dim- ma fö-r hans ögon, och han vandrar lyster till sin änkla kammare i Long- Wood, där äntligen den 5 maj 1.821 hans rastlösa ande fick ro och en av värl-d-shi-storiens väldiga-ste gestalter gick bort.