Fr. o. ni. ÄL åndag den Zl . Entré mot åre.. (Kuponger 3lkr.) Barn-p, fskolungdom o. mainskaip BO Öre. 2-timmars-skådespelet lllillllllll: llllll illliiilli lll lill i. Elli-lililiil. lill lljilllll:1 lill llllllll iiili-iillllll. Nii har det-W-.såIImycket,efterfrågade .dramat”kommit.:i1 i i världens dyraste Film I Mästerligt historiskt drama i 5 akter. iscensättning Cines Theater-Aktien-Ges, Rom samma firma som på sin tid utgav den stora Succes-filmen Kleopatra, Egyptens drottning . . . . . . . . . . Octavia, Antonius g-emål klagar, slavinna Octa-vius, triumvir . . . . . . . . . . . . . . . .i . . . . . . . . Marcus Antonius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l Ensamt Falats-Teatret i Köpenhamn betala;I 18,000 kronor g ooo va ors. PERSONER; V Lenard I. 1LPuDi. Fullständig beskrivning finnes att tillgå i kassan. YHittills största success större än ”QUO VADES” Uppföranderättenfför Sverige är inköpt av A.-B. SVENSKA lBIOGRfAF-TEATERN, STOCKHOLM för Lden enormt höga summan W . små i kronor. Ä i hyra för filmen. A. Niovierl-li. l. Terribilli-Conzales lM. di Nlarcio Uppföranderätten för London är betald med 265,000 kr. föreställningar med denna film äro besökta i Stockholm Odöon av över 52,000 personer- men i Berlin av cirka 500,000 personer. Aku if Marcus Antonius f Egypten. :Det är i Egypten, Marcus Antonius, segraren vid. Filippi, den berömde fälther-ren -och trium-1 viren, emottager i sitt läger Kleopatras sände- ibud, som till honom över-lämnar sina skänker med bön om ifred. Men den .romer-ske krig-aren är ej nöjd med attieiidast utskickade bringa Rom sin hyllning. Drottningen själv skall böja sig inför Roms stor- het och med det beskedet få sändebuden åter- vända hem. 1 Det är dock ej endast en önskan att romer-ska republiken skall få sin hyllningsom driver seg- raren till denna begäran, fälthcrren har länge hört talas om den vackra egyptiska drottnin- gen, som. skulle vara lika klok som skön, och en viss nyfikenhet driver honom att begära att drotthingen själv skäll infinna sig. l ptolomäernas palats väntar Kleopatra med otålighet sändebudens ankomst. Slutligen kom- ma de och framföra budskapet: Själv, -o drottning, skall du bringa i romerska republiken din hyllning, så är Marcus Anton-ins befallnlng. fDet är stolta ord, men drottningen låtsas ej 1förstå 1srkyrnfen, hon har nu1 funnit ett medel varigenom rollerna skulle omkastas. llon skul- le riog veta att lägga segraren .för sina fötter… lHo-s sierskan låter honförutsäga framtiden. 1 Hemska: och högtidliga ljuda :sierskans ord i de mörka valven: Du skall dö som Egyptens drott- ning… Antonius skall ligga för dina fötter… Drottningens beslut .är fattat.. . Det är en ly- sande skara som mottager henne, när hon per- sonligen till Roms representant frambär sin hyll- ning. Marcus Antonius står slagen av häpnad. in- för drottningens skön-het. Rom var jufrikt på sköna kvinnor, men dessa el-dlga ögon kunde man ej finna där. En blick som bränner in i hans hjärta når ho- nom från drottningens ögon. lKrigaren är glömd. för ett ögonblick, .hon har redan till hälft-en vun- nit sin seger. Vid ett besök :han gör hos henne, förstår hon att helt vinna spelet. Segraren :böjer knä för den besegrade. ”För din kärlek offrade jag gärna Rom”, viska-r han. Hennes seger är vun-I nen… . . 1 Ett är har förflutiilt. Roms triumvir har ej kom-mit tillbaka till sitt land och Octavius, med- lommen i triumviratet, uppmanar :sin syster Oc- tavia, Antonius gemål, att begiva sig till Egyp- ten” och förmå den pli-k-tförgätne att vända hem. Meny-i Egypten lever 1lvlarcus Antonius ett nytt liv :i lyx och -. glans. i Allt det förflutna är glömt — för sin kärlek har :han offrat sin! plikt gent emot sitt lan-di. Då får han en dag påminnelse om 1Rom. Hans gemål kommer för att förmå honom vända hem, men han är så fängslad av lK-leopatras skönhet att han visa-r :sin maka från: sig. i v Och då Octavia .anropar Kleopatra att låta henne återfå sin :make mötes hon av ett hån- skratt. ”Roms hat över dig”, höres den kränk- ta r-omarinna-ns ord, då hon går. MenP Marcus Antonius fylles med dystra tan- kar, .han förstår .att han nu brutit med sitt fos- terland och att detta skulle hämnas den lidna skyimfen.v .AlKlT lI. Slavinnans kärlek. i Bland Kleopatras älsklingsslavinno-r befinner sig den unga och vackra klagar. lHon älskar sin drottning över allt annat, .men -i hennes hjär- ta blandar sig också en annan känsla. Den stackars slavinnan älskar den ståtlige romanen.. som alltid är nådig mot henne. Gärna skulle hon offra sitt -liv för honom. Men Marcus Antonius ”har-gjort sig hatad av folket som ogärna ser att det styres yav en främ- ling, allra min-st en från det hatade Rom. En sammans-värjning bildas och i Isis tempel beslu- tar man romarens död. I klagar är vittne till det hela, men då hon skyndar sig för .att varna drottningen octhar- cus Antonius, blir hon gripen och kastad ner f valven. ”Tig slavinna eller dö”, ljuda de sam- : mansvuruas ord, innan de lämna henne för: att uppfylla sitt verk. lOch i tempelvalvdn blir den stackars slavin- nan liggande ensam, förgäves sökande en utväg att rädda den hon älska-r. Men timrnan för hämnd-en nalkas mer och mer, en vförrädisk dryck har redan sänkt Marcus Antonius i en tung sömn. Egypten skall ysnart vara .hämnalt = I Under tiden har iHaga-r i fängelset :fått besök av Hagadir, en–av henne försmådd krigare. ”Marcus Antonius skall dö genom1 svärd… dig hotar hunger-döden i fängelset”, förklarar han hiånskrattandfe och vill lämna henne. Då :med i skar hon. ens rinner en planI upp i .henne-s hjärna, hastigt som tanken kastar hon sig bak-ifrån över k-ri- garen loch stryper honom. Förgäves söker han försvara sig, .förtvivlan skänker hen-ne krafter och snart :ligger han död på ternpelgolvet. Så skyndar Hager bort och kommer i rätt tid för att varna drottningen och rädda Marcus An- tonius. i Men då solen åter strålar över A-lexandrias murar, äro nattens farsor glömda. lMarcus Ain- tonius framför själv till slavinnan sitt tack. Då viskar hon: ”Herr-e, i mitt hjärta bor en högre känsla än blott och bart slavisk tillgive-nliet”. och han böjer .sig ned mot henne samt kysser henne.. . Men utanför står drottningen och lyssnar. Hon hör Islavinnans ord, och i hennes hjärta sti- ger en våldsam vrede upp. 3 Hastigt träder h-o-n in och den :blick hon skän- ker slavinnan förklarar genast för denna, att -hon är förlorad. jOch en svartsjuk kvinna är den värsta. fyran- nen. Hagar straffas med tortyr, men drottnin- gen är ej tillfredsställd. Krokodilerna ligga där- nere i krokodildaimmlen och vän-ta på byte. För dem kastas slavinnan och odjuren utföra snart sitt verk. 4Den stackars Islavinnan har med livet fått bö- ta för sin kärlek.. . AKT lll. Å Senaten. förklarar Marcus Antonius krig. Återkommen- till Rom berättar Octavia den skymf som vederfarits henne. 1Marcus Anto- 1nius är. för alltid förlorad för1 Rom, Kleopatra har honom fullständigt i sitt våld. Senaten sammanträder för .att rådgöra vad som vore att göra. . Rom har ju fått en personlig skymf. Och Octavius eldar sinnena: ”Jag talar ej om triumviren utan förrädaren Marcus Antonius. Är han värdig att bära en ryktbar formar-es nam-n? För en kvinnas skull glömmer han sina högsta plikter. Han är ej någon romare, då han ej uiideukastar sig republikens lagar?y ” 9 Talet har äsyftad verkan-.och senatorn Pla- tius, en gammal ädling, fore-laser det edikt, var- igenom Marcus Antonlu-s förklaras för fäderncs- lande-ts fiende. yfiärnndetziget mot” Alexandria beslutas och som qbefälhavart: över trupperna utses Octavius. 1 Men än en gång utsände-ry man sänd-child för att om möjligt förmå .avfällingen- till underka- s-telse. Förgäves vädja, sändebuden vid minnet av alla hans foran 1bragder, att Marcus Antonius skal-låtervända till Rom. ”Kan du, en av vara främsta :medborgare en Igång-bära, namnet fä-N. derneslandets fiende?” i , i Men Marcus Antonius ändrar ej beslut: ”Jag skrattar Roms hotelser. Vändom och säg det barn, som kallar sig Octavius, .att jag ej dödat Eder, oaktat Ni öppet -skymfat mig.” Så lyder sändebudens hälsning, (nä-1- de åter- komma till Rom, och där bes-lutar .man genast öppna bämndetåget. I Vid Ostia löper .flottan ut. Skepp efter skepp stävar med trupper ombord ut mot Alexandria – men under det hämnd-en allt mer nalkas den till undergång dömda staden – :le-ker man inom dess murar: Marcus Antonius fortsätter, glömsk av att han varit romare, med sitt liv i nöje och vällev-nad, utan tanke på morgondagen. AKT IV, Kriget i Egypten. Allt närmare och närmare kommer man fien- dens kust .och en natt landar Octavius helt ovän- tat och börjar omedelbart landsättningen av trupperna. . 4 .M-ånljuset glittrar över de romerska legifo- nerna, där de mörka. och hotfulla, som det häm-. nande öd-et, vada. i land i närheten: av Alexan- dria. Från en höde åskådar lOctavius trupper- y nas landstigning, under befäl av Valerius, kon- ! suln. i i Men inne i ptolomäernas palats befinner sig Kleopatra och Antonius. ”Rom hatar dig”, vi- ”Men jag älskar dig, om så hela världen reste sig mot mig”, lyder hans svar. lOchI under tiden nalkas hä-mriden mer och mer. Under en nattlig marsch nalkas man Alexandriasl murar. Tagbna 4lång-mf tjänstgöra 1 som vägvisare. lBtt par dygny har gått. Rykten om romarnes 1landstigning hava visserligen .hittat vägen till staden, men ingen- har fäst ysig därvid. lEn fäst skall gå” av stapel-n. .Till kärlekens ära har Kleopatra låtit anordna en fäst som skulle slå allt annat, Det råder liv i palatset, överallt höres skratt och glam, danserskor uppträda, alla leka utan en aning om fara, då stör-ta plötsligt bud in: iir-:133iiiiir.i…HBTwviiàiåliiäiéiiå”infinna;4 itouius .med en skara män. lett försvaret, men då han ser att allt är forbi, ” (i l Romarine stå framför murar-ine. Det blir en fruktansvärd uppståndelse. Men hastigt samlar Marcus Antonius trupperna och försvaret ordnas. lDook de .romerska legionerna gå redan till .storms iMiot .t-renne håll: Murarne – hamnen — pto- lomäern-a-s palats ryck-a de an. ÄOemoliständligt är deras ainlopp, det synes snart klart, att för- svaret ej kan up-pehållas. Tum för turn- tränga angriparne fram och. snart befinna de sig innan- för .murar-ne. ) Staden s-tickes i bran-d och bland kol-nade turi- ner utkämpas häftiga strider, under det befolk- ningen flyr i vanvettiglyra ur staden. Men i ptolomäernas palats utkämpas den si- sta. heta striden. Där befinnner sig Marcus An- Han har med kraft samlar han de sista kämpa-rue .för att än en gång bjuda nugriparn-e stången. Striden blir häftig men kolit, och då Antonius; ser att allt är förbi, uppmanar han sin centurion att stöta svärdet i hans bröst. i Men denne vi- sar hon-om hur en romare dör och kas-tar sig själv på sitt svärd. Och då inser Antonius att han måste handla .raskt och med orden: ”Lev väl Rom, mä min död bliva försonin-gsoffret”, kastar han sig på sitt svärd. I Och blodröd höjer sig 1mo-rgonsolen… Men inne i palatset -firma romarne sin gamle triumvir och med :hans -död är allt hat borta. ”li-lan kämpade en gång för Rio-ms ära. Han var en hjälte. l Roms namn hälsar jag dig och bri-n- gar dig Roms förlåtelse”, år den hälsning Octa- vius bringar Isin fallne vapenbroder från for- dom.. . x A-KT v. Vae victis. Ve de besegrade. i sitt gemak sitter Kleopatra och minnes den tid hon haft gemensam med Antonius. Hon trycker hans svärd intill sig. lD-et .är det enda rninne hon har .av honom. I [Men samtidigt blandar sig i hennes sinne tan- kar på framtiden.. L Hon måste söka bringa Oc- tavius, den nye segraren, för sina fötter. Varom inte skulle Alexander den Sto-res ätt utslookna med henne. , Men Octavius är hård, han är ej samma eldi- ga natur- som Marcus Antonius, kall och stälsatt- i för all kvinnlig skönhet möter ha-nr” Kleopatras eldblick. I . Du, den siste av din ätt, Du, segrar-ens dröm. Du skall som slavinna smycke Roms kapite- :leum. Det ärtdolmen. .Romarrensihemska ord bryta fullständigt ned-drottningen blirvlämnad . ensam. För Octavius ord ringa i hennes öron:y ”Du skall som slavi-nna srnycka Roms kapitoleum”. Hon ser sig gå yframför segrafrens triumfvagn, ett fö- remål” för folk-e-tsihånfulla tillmälen. 1 Nej, det skulle aldrig få ske. – Liksom i sin. makts dagar går Kleopatra till sierskan. i i Där råder en hemsk stämning, viskande ord nå drottningens öra: ”Se här, o drottning, äro olika giftblandninga-r, välj.” ” Och hemkommen låter drottningen anställa prov. -IH-on måste dö, det visste hon, :men hon. vil-le ej dö, hemsk och förvridcn, nej, en :skön död måste skänkas henne. .Några slavar bliva offren, men gifterna förvrida deras gestalter. ”Äro huggormarne här?” I ”J.a1, min drottning.” LEnL slav blir den som döimes att dö. Ormen stinger honom, men inte ett drag av smärta för- vrider hans anlet-e, fastän dödskampen tydligen nedan börjat. ”Du-dör slav,.frågar drottningen häpen, ”och du lider icke?” .Han endast fuskar leende på huvudet, dåf sjunker han plötsligt samman, några korta ryck. ningar och allt är slut. Fält-benen och segraren skriver: Ditt :rike är krossat. — I kedjor skall du van- dra framför min4 vagn .1 vid mitt triumftåg genomt Rom. Drottningens beslut är fattat. Aldrig skjul-le hon som slavinna pryda Roms- kapite- leum. Nej, kvinnan finge dö, men obetvingad skulle drottning-en lyfta sitt huvud. Hennes rike är historien och döden.. . v iOch hon Vlåter ormen .stinga sin hamn.. . ”Rona endast mitt lik skall du äga.. .” Så slutar Egyptens sagoomspunna drottning sitt Iliv och Octav-ius skönaste tr-ofé vid triumf- tåget genom Rom finnes ej mer. i I Rom ljuda bifallsropen mot segraren, där han lagerkrönt gör sitt triumftåg.. . AVIE ROJMIA lMMlORTAILIS. i I 1 I . hennes öga rullas iframti-dssoenier upp.