Musik av solistorkestern. Endast lördag kl. 6, 7, 8Vo. 9 (till 10] em. Entré 35 öre. Manskap och skolungdom 25 öre. M” Icke för barn. OBS.! Söndag kl. 4-10 em spelas detta program å GAMLA KVARN vid Skolgatan. fil till! Illlllllillllllllill Asta Nielsen-skådespel i 3 akter 0. 28 tablåer av Urban Gad. PERSONERNA: Professor HARLOW, målare ……………………………. .. Hr Seldeneck FANNY, hans dotter …………………………………… .. Frkn Stoike MARTIN, ung målare vid akademien …………………. .. Hr Wiedemann HANS BRAUN ……………………………………………. .. Hr Worgitsch Den gamla MEYER ………………………………………. .. Hr Albés HANNA ……………………………………………………. .. w – – -f) f) Den olyckliga Hannas roll uppbäres av ASTA NIELSEN. Handlingen passerar i en världsstad i våra dagar. ASTA NIELSIEN är iclke endast den frejrlade konstnärinnan, hon är lika mycket psykolog, hittills ouppnådd i konsten att med gripande realism ska- pa ur levande livet hämtade gestalter. Denna hennes sista uppgift, att tolka den olyckliga Hannas roll — kvinnan, som, knappast mera än ett barn, har att kämpa en nästan hopplös kamp mot nedärvda laster – är av över- väldigande styrka. Säkerligen har Asta INielsens begåvning och glänsan- de gestaltningsförmåga icke firat en större triumf än i Urban Gads sista skådespel ”Fädernas missglärlningarttl FÖRSTA AiKiTlElN. GIFTET. Vår tids kultursamhällen har icke i sin makt att förhindra eller bestraffa ett sådant brott, som .Martin gör sig skyldig till. Dess skrivna lagar äro o- tillräckliga! Man behöver icke så särdeles långt utom hemmets hank och stör för att påträffa liknande bilder, som Urban Gad skildrar i sitt skåde- spel ”Fädernas missgärningarii; den gudskelov ekonomiskt och ”moraliskt” starkare rätt att draga fördel av sin svagare utrustade medmänniskas pre- dispositioner, bygga sig ett stort pa- lats på spillrorna av en svagare bro- ders undergång! Gads drama är på samma gång en kraftig predikan som en ljungande protest mot det mänsk- liga livets krassa egoismen; hans hu- vudgestalter Martin-Weidemann och Hanna – Asta (Nielsen äro Visst inga ytterlighetsindivider i någondera rikt- ningen, blott helt Vanliga människor. men ändock lhar han förmått omge dem med en sällsynt frappant nimbus, som är av överväldigande styrka. För fattaren har velat säga oss Värkliga sanningen, hemsk i sin nakenhet; Asta Nielsen och Weidemann taga steget fullt ut: de Våga den! Och där- med är ett av de mest allvarsfyllda och märkliga skådespel skapat. De dystra orden ”Fädernas missgärning inpå barnen, allt intill tredje -och fjär- de lled”, lyser med eldskrift framför oss, Var-nande och hämnande! Hanna, gamle Meyers dotter, har än- da från tidigaste barnaåldern tvingats att ekonomiskt bidraga till det lilla hemmets underhåll. Dagligen har hon fått bevittna sin fars okuvliga begär efter alkohol och vad Värre är, han har givit henne detta i arv. .Hon skulle givetvis gått under, om icke den rättframme och ridderlige Hans Braun, professor Harlovvs träd- gårdsmästare, stått vid hennes sida. Med sorg ser han nog, att hans vänin- nas karaktär är ytterst svag, att den minsta lilla motighet kan driva .henne att berusa sig, men han uppger dock icke hoppet. Med alla till buds ståen- de medel skall Hanna räddas undan dryckenskapslastens förbannelser. I Och en dag föreslår han henne att uppsöka professor Harlow på konst- akademien. Denne skulle möjligen kunna erbjuda henne plats som modell i hvarje fall måste hon bort från sin fars fördärvliga närhet. Hanna blir antagen som modell: hennes slanka men Välformade byst gör sig utmärkt för studier, men fram- förallt hennes ansikte med dess ut- 088.! 4 römde tryck av smärta och tärande lidelser. Det är särskilt en av de unga konst- adepterna, som fattar inträsse för pro- letärbarnet. Hans namn är Martin. Begåvad och spirituell och därtill bä- rare av ett klingande syäktnamn har han förskaffat sig professor-ns odelade sympati. 1 Redan dagen därpå sitter Hanna som modell i Martins egen ateljé. Den un- ga kvinnan facslineras fullständigt av Martins otvungna men ändå nobla upp- trädande, hon känner snart med lsig att hon älskar lhonom med sin själs hela okuvade styrka. Martin, som in- om parentes, är hemligt förlovad med professor Harlovvs dotter Fanny, sö- ker i sin själVViskhet draga största möjliga fördel härav. Den nya kär- lekskänslan hos Hanna har undan- trängt den gamla trofasta vänskapen med Hans. Emellertid: har på professorns jför- ord, Martin tilldelats stipendium och beslutar sig omedelbart att resa till Italien för att där fortsätta studierna. Det är ett förkrossande slag för den fattiga flickan; berövad sitt hjärtas hjälte står hon även i detta ögonblick inför den ovissa existensen. Det blir så egendomligt mörkt och hopplöst i hennes själ. Med tunga steg har hon i liöstkvällen vandrat hem till den tarv- liga. om ekonomisk missär Vittnande Vindskupan. Den gnista av .hopp på li- vet, som i ett liuft ögonblick tändes i hennes själ, slocknar ohiälpligt och er- sättes med de falska irrljus, spriten för ett ögonblick tänder i hennes medve- tande. Den övergivna Hanna är druc- ken! ANDRA AiKTElN. VÄGEN UTFÖR. Så har det alltjämt gått utför, steg för steg; någon gång förmår väl Hans påvärka henne; men snart återfaller hon i sitt olyckliga begär. Driven till det yttersta uppsöker hon professorn för att bedja honom om hjälp. Dot- tern lägger sig även ut för den olyck- liga och så händer det en dag att Han- na fint anställning som professor Har- lows husjnrgfru. Ett nytt liv i åter- upprättelsc hägrar för henne. Alla äro goda mot henne. Hans uppbjuder he- la sin förmåga att bereda henne glädje och förströelse. Det gamla förtroen- det mellan de båda ungdomarna har åter väckts till liv. Då hemkommer Martin från sin Ita- lienvistelse som en berömd konstnär. Anrin er- gang skall hon svika sin barn- domsvän. Äter skall hon marteras av ohyggliga själsstrider. iLidandets kalk skall tömmas till botten. Strålande glad och seger-viss besö- ker lMartin först sin välgörare. profes- sor Har-low. Samma dags afton blir Hanna vittne till en scen, som fullstän- digt nedbryter henne. Det är när Martin sluter Fanny i sina armar. Allt- så var hans vackra ord och lätta smekningar blott bedrägeri! Han ha- de aldrig älskat den fattiga flickan. Ögonblicket är avgörandet för hennes återstående liv. Det så mödosamt till- kämpade livsmodet är nu försvunnet. Utan att uppge någon orsak lämnar Hanna professorns .hem för alltid. .Ett år därefter påträffa vi den be- konstnären på. jakt efter en lämplig modell till sitt livs storvärk: duken ”Det hopplösa lidandet”. På sina vandringar har han kommit til ett uselt värdshus i stadens utkanter. Lyckliga stund som förde honom dit! Bland de halvrusiga männen och kvinnorna, som trängas kring de ned- sölade borden har han funnit just det ansikte, som han hittills förgäves sökt. Vilket namnlöst elände och lidande står ej att läsa i de slocknade dragen, de – och de .bittert hop- pressade läpparna. Martin går mot kvinnan. Det är f Hanna. Det är icke utan att Martin känner sig obehagligt berörd av det sällsam- ma mötet, men uppgiften framför allt. Hanna går efter en stunds parla- menterande ånyo in på att stå modell för Martin mot några lumpna slantar. Vid denna tidpunkt inträffar en hän- delse, som skall få omfattande följder. Gubben Meyer har träffats av slagan- fall öppen gata: den döda kroppen föres till nåihuset. Ingen känner den tai-viigt klädde åldringen. Han inrangeras endast som nrr 375. Hans och Hanna gonomse bårhuset, tills de nåträffa nzr 375. Det är såle- des hcnnes far, död i slaganfall, föror- sakad av omåttlig alkoholnjutning. Vid sin faders stort svär Hanna att :aldrig smaka sprit mera. Det djävul- ska giftet skall aldrig mera komma ö- ver hennes läppar. Han är lycklig; kanske har. nu skall återfinna sin ung- lorns älskade. håliga kinderna TiRIEiDJlE AlKTlEN MÄSTERVÄRIKIET. Hanna har en andra gång trätt i tjänst hos professor Harlow. Det vill synas, som om ännu ej allt hopp Vore ute. Långsamt gror en ny dag; de mörka, hotfulla orosmolnen sjunka småningom nedom horisonten. Hans är strålande glad och hans lycka av- speglar sig även snart i Hannas ansik- te. XMålningen av mästervärket skrider långsamt framåt men i samma mån försvinner det smärtfyllda draget nr modellens ansikte; det återgiver ej längre den hopplösa förtvivlan. Skall hans storvärk gå omintet härför? In- galunda. Till varje pris skall hans tri- umf firas! Då tillgriper han en sista utväg. Han frestar henne att dricka glas efter glas och efter en stund har den samvetslö- se uslingen nått resultatet: framför ho- ansikte bär prägeln av den hopplö- nom sitter en drucken kvinna, hennes saste kamp och förtvivlan. lOch här- med är Hannas öde beseglat, samti- digt som konstnären skapat sin största framgång. .Då Hans instörtar på ateliéren, fin- ner han Hanna rusig. Gripen av obe- härskad sorg lämnar han henne för all- tid. Tavlan är emellertid färdig. ”Det hopplösa lidandet” slår fullständigt igenom. lKonstnärens Världsrykte är tryggat. Professorn är överförtjust över sin unge skyddslings lyckade de- but. Glädjens Vågor gå s-om högst, då Hanna inträder. blek och darrande. Med ögonen, vilda av raseri, vilande på Martin utbrister hon: ”Se här den man, som för att bliva berömd, kasta- de mig åter i smutsenl” En sekund senare och Hanna har med några skar- pa snitt sönderskurit den ofantligt dyr- bara målningen. GAMLA KVARN hålles t. v. öppen lördagar och söndagar då alltid ett mycket intressant skådespelsprogram visas. f gifta om sig. Violinister: fröken BARESCH och herr J. Vid flygeln: fru NINNI BECK-REMNES. Endast söndag kl. M Entré 35 öre. Barn, skolungdom och manskap 25 öre. BECH-REMNES. 4, 5, 6, 7, 8 0. 9 em. ”M Söndag kl. 3 em. Familje- och barnföreställning med samma program. Entré 25 öre. Barn 15 öre. a ill illllll Jilllll a Scener ur Holländskt liv. FÖRSTA AVDELNINGlEN. Dries Schoonejans, en förmögen lantbrukare, är änkeman och lever på sin gård tillsammans med sin svärmor och sin son Peter. Svärmodern skö- ter Visserligen det stora hushållet på ett utmärkt sätt, men hon är stundom något härsklysten och hennes lynne är ej alltid det bästa. Den enda hon i Verkligheten håller av är dottersonen, den .unge Peter, medan däremot hon och Dries ej alltid stå på god fot med Varandra. .Den hederlige Dries, en man ännu i sina bästa år, känner för varje dag en allt starkare längtan ef- ter en mildare och yngre representant för det kvinnliga släktet som härskar- inna i sitt förmögrna och Väl ordnade hus, och han funderar starkt på att Den holländska flegman P”och minnet av den döda hustrun göra dook, att han länge tvekar. Men då han en dag gjort bekant- skap med Minna, en ung änka, en Vac- ker och allvarlig kvinna, sorn äger en liten förtjusande dotter Vid namn Dina, mognar hans beslut. Han söker alla tillfällen att närma sig den unga änkan, och då han så småningom lär känna henne som en aktningsvärd och duglig kvinna, är hans beslut fattat. Vid deras nästa sammanträde fram- ställer han på sitt .lugna allvarliga sätt sitt frieri, och hon, som lärt sig vär- -dera den hederlige, redbare mannen, skänker honom sitt ja. Överlycklig återvänder .Dries till sitt hem, där han meddelar sin svärmor och sin son Pe- ter det beslut han fattat. att införa Minna som hustru i sitt hus. Detta meddelande kom som ett åskslag över den gamla (irietje. 1Skulle hon lämna nyckelknippan ifrån sig, tecknet till husm-oderns Värdighet, och överlämna herraväldet i det stora huset åt en rfrämling? Skulle en obekant intaga hennes plats i huset och hon degrade- ras till en tjänarinnas roll? Nej, hon skulle till det yttersta kämpa mot främ lingens inträngande i det hem hon .så länge styrt, och hon lyckades även uppreta den unge Peter, som hyste en stark kärlek för sin mor-mor, mot sin fars plan. Hon förde honom fram till hans mors porträtt och besvor honom att arbeta mot att hans mor skulle få en efter- trädare samt lyckades så uppreta yng- lingen, att denne lovade att på det kraftigaste motsätta sig faderns äkten skap med ”den främmande”. Den hederlige Dries såg med över- raskning och sorg det intryck hans meddelande gjorde på svärmor och son, men hans beslut var dock orygg- ligt, och han förklarade att han trots deras motvilja skulle införa Minna som hustru i sitt hus. Då Grietje såg, att allt deras mot- stånd strandade mot måg-ens bestäm- da vilja, beslöt hon använda en annan taktik. Hon utspred hos grannarna allehanda illVilliga rykten om den stac kars Minna och lyckades slutligen så uppreta grannarna mot denna, att hon blev utsatt för formliga lförolämpnirt- gar. Minna insåg slutligen, att hennes ställning skulle bli ohållbar mot den enhälliga opinion, som rests mot henne icke allenast av Dries närmaste, utan även av grannarna och beslöt därför att avstå från den lycka, hon skulle känt i förbindelsen med den man, som älskade henne så högt. En dag erhöll därför Dries följande brev: ”Tack, käre Dries, för det an- bud Ni gjort mig, men om jag bleve lider hustru, så .skulle detta blott för- orsaka. hat och osämja i Edert hem. Jag och min dotter Vända åter till Vår hemtrakt. Farväl! Minna.” Dries, fönbittrad över Grietjes och Peters motstånd och utom sig av sorg över detta brev, beslutar han att, trots allt, föra Minna in i sitt hem som sin hustru. Han lyckas övertala Minna att uppgiva sitt motstånd, inom kort äro de man och hustru och triumferande för Dries sin hustru in i sitt hem. Men här ägde då ett fruktansvärt uppträdc rum. Da Dries föreställde för svärrnodern och Petter sin hustru som härskarinna i huset, förklarade de. att detta Var ett intrång, som de aldrig skulle finna sig uti, och Peter utgöt sig i de hotfullaste tillmälen mot .sin fars hustru samt fattade, då bröl- lopsmiddagen skulle serveras, en tall- rik och siungadc den i golvet under förklaring, att han ej ämnade sitta till bords med sin nya styr-fmoder. DriesI vrede fiammade upp, det ena ordet gav det andra och slutet blev, att den unge Peter i Vredesmod läm- nade hemmet och tog Värvning på sex år Vid de holländska kolonialtrupper- na i Guyana och att svärmodern läm- nade sin mågs hus och begav sig till sitt gamla hem i grannskapet. ANDRA AVI lELiNIINGlEN. Den hederlige Dries hade ej miss- räknat sig; han hade funnit lyckan. I den Vackra kloka Minna hade han fått en hustru, som med skicklighet och förstånd .skötte hans hus, en älskvärd kvinna. som förliuvade hans dagar, och deras äktenskfiip blev det lyckli- gaste. Den lilla Dina. ett Vackert, älskvärt barn, var solstrålen i hemmet och Dries fäste sig allt mer Vid den lilla flickan, som i sin ordning fäste sig Vid honom och besvarade hans tillgivenhet. Det Var ett i allo lyck- ligt hem. Den gamle Grietje tillbrrkte däremot inga glada dagar. Ensam i sin stuga tänkte hon med bitter avund på de tider. då hon som hustru styrde och ställde enväldigt i sin mågs rika hus. Därtill kom sorgen och längtan efter sonsonen, den unge Peter, den enda hon älskade här i världen och som hon genom sitt hat och sina uttalan- den kommit att lämna hemmet och som nu tillbrakte ett farofyllt liv i Guyanas faberalstrande sumpmarker, tusentals mil från hemmet. Hennes sorg och samvetsförebråelser blevo ännu större då hon, vars enda tröst var att efter de sex åren få sluta den älskade sonsonen i sina armar 4 en dag mottog följande brev: ”Kära mormor! Mina tjänstgörings- år äro 1nu snart slut, men, trots att jag varit mycket sjuk i klimatfeber, stan- nar jag dock här, ty efter det skedda kan jag ej återvända hem. Peter.” Den gamla Greitje kände sig full- ständigt förkrossad: ångern och själv- förelbråelserna böjde nu helt hennes hårda och bittra sinne. Hon insåg sin självviskhet och hur illa hon handlat både mot sin sonson och sin måg och hans hustru. Hon skrev till :Minna föl- jande brev: ”Kära Minna! Förlåt Vad jag for- dom brutit mot er. Jag inser nu. att ni är värdig Dries, vilken jag ber Eder söka förmå att förlåta sin egen son. ty dennes fel består blott i att ha följt mitt råd. Grietje.” Dagen efter avsändandet av detta brev anlände Grietje sorgsen och ån- gerfull till sin mågs hus. .Den ädelmo- diga Minna var redo att förlåta allt det onda Grietje gjort henne, men Dri- es kunde ej förlåta Grietje hennes e- lakhet utan avvisade henne hårt och kallt. Den gamla kvinnan stapplade djupt bedrövad ut ur huset, men dignade snart maktlös av sorg ned på gården. Den unga Dina, som nu växt upp till en fager ungmö, anträffade henne där och intogs av medlidande med den gamlas sorg. Hennes ömma deltagan- de tröstade den gamla något, och då Dina följt den gamla till hennes en- samma bostad, Var hon helt intagen i den Vänliga, ömhjärtade och vackra flickan. I lEtt hopp vaknade inom henne latt med Dinas hjälp ställa allt till rätta och framför allt med flickans bistånd få tillbaka Peter från lGuyanas ödemar- ker. Hon berättade nu för den unga flickan allt, hur genom hennes hårdhet och fiäntlighet Peter drivits ut i främ- mande land, där han nu befann sig sjuk av feber, längtande tillbaka X-till sitt hem. Den ömhjärtade flickan kände genast deltagande för den unge man- nen, och då hon fick se hans porträtt, började snart underliga känslor Vakna i hennes sjuttonåriga hjärta. Under de samtal som hon och den gamla Grietje dagligen förde, var Peter det förnäm- sta samtalsämnet, och snart Var Pe- ters bild inristad i hennes hjärta. TIBEDJE AVlDlEkNIlNlGElN. I Guyanas vildmarker låg den unge Peter i sitt tält ännu lidande av sviter- na av den feber, som hotat honom med döden. Hans enda glädje under konvalesenssens långa .enformiga dal- Ö gar Var moi-moderns brev samt por- trättet av en ung, Vacker flicka. Det Var Dinas bil-d. .som den gamla Grietje sänt honom jämte ett brev, i Vilket hon meddelat, att en ung flicka livligt in- trässerat sig för honom. Port-rättet och de känslor detsamma ingav ho- nom gjorde honom snart frisk och han beslöt nu att så fort som möjligt åter- vända till fosterlandet, till sin mormor och till henne. som numera upptog alla hans tankar. Han skrev till sin mormor om dagen för hans hemkomst samt ut- tryckt-e sin glädje att få träffa henne och – en annan. Dagen Var inne, fartyget löpte i hamnen och snart Var Peter på Väg till mormoderns bostad. Att skildra åter- seendets glädje kan vara överflödigt; men ännu återstod en annan glädje. Från ett närgränsande rum, där hon dolt sig för att ej störa den gamlas och Peters första möte, trädde Dina efter en stund in i rummet – en strålande bild av ungdom, skönhet och oehag och Peter igenkände genast originalet till det porträtt som förljuvat hans da- gar i det avlägsna Guyana. De båda ungas hjärtan talade och utan många ord förstodo de varandra. Det Var en lycklig stund, då de två unga funno sina drömmar uppfyllda. Sturm av lycka betraktade den gamla (irietje Xde två lyckliga människorna. Men så kom Värkligheten. Hur skulle Peter, som så djupt förolämpat sin fa- der och styvrnoder, bli mottagen av dem. Peter, som ännu ej kände si-n tillbed- das namn, lät sig Viljelöst ledas av henne, och med förvåning såg han, att hon fört honom in i hans gamla hem. Nu sto-d far och son åter öga mot öga, det gamla grollet reste sig mellan dem och far och son sjönko i Varandras ar- mar. Snart var allt frid och försoning och Peter och Dina ett lyckligt par. Lehman startar en vetenskaplig expedition. – Ett äkta Lehman-skämt. : Lördag kl. 6-10 em. spelas blandat program å GAMLA KVARN vid Skolgatan. Umeå 1914. A.-B. Västerbottens Nyheter.