Filmarkivforskning

Programblad Röda Kvarn, Umeå,

• Biograf Röda Kvarn
• Ort Umeå
• Årtal 1914
• Textinnehåll

  Hella!! i lll Kuponger gälla .m 9 um, ännu. , m lem. a icke., Enlré 50 öre. Filmsdramallis ering i 5 alzler Kuponger galla icke. efter Sir EDWARD BULWER TONS berömda roman med samma namn. Ett Islacidespel större och :mäktigare än”QUO VADISP”. Pompeji, denna sagans stad, som år 79 ef- ter Kristus drabbades av undergång, var en gång blomstrande och mäktig. Allt hvad lyx och konst hette under antikens tidevarv sam- lades här och Ibegravdes under de strömman- de lavamassorna. Vid företagna grävningar i våra dagar har man också. funnit konstskatter av stort värde. ElDthAlIilDlS BEIILVÄEÄRIS berömda roman PIOSMIPIEIIIlS iSIlSlrIlA DAGAR är ju en mäster- lig skildring från stadens undergång, samti- digt som den bjuder på en ypperlig inblick i de gamla romarnes bruk och sedvänjor. .Den spännande romanen är ju särskilt läm- pad för filmen, filmdramatiseringen lämnar också en trogen kopia av romanens innehåll. Medekonstnärsblick är huvudpersonernas karaktärer skildrade. Den ädle lG-laucus, den stackars blinda blomsterfliokan Nidia och hennes svärmiska kärlek till den romerska äd- lingen, den mörka och olycksbringande över- steprästen Arbace, gudinnan Isis främste tjä- nare samt slutligen den sköna IIone äro mä- sterligt framställda af sina resp. rollinehava- re. – iScenerna på cirkus med människornas- sorna, som så långt ögat kan nå, förete ett en- da böljande hav. gladiatorssriderna, de vilda djuren på arenan samt slutligen mitt under spelen Vesuvius utbrott o. stadens förstijiring genom eld och lava, allt är ett mästerligt prov på regikonst. IFilmen är också betecknad som det finaste kinematografiska verk som utkommit. -FlÖiBiSlTiA yDEIIÅEN. I Pompeji dagarna närmast föl-.e förstöringen. Det är år 719 efter Kristus. På ”Dominitam gatan i Pompeji rör sig en massa ädlingar och bland dessa märkes Glaucus, med tillnam- net den vackraste, samt Oladius, den käckaste. Bland dem som komma och gå synes även en egyptisk överstepräst, den mörke och listige .Alrbace samt dennes lärjunge proecides. De båda. förstnämda ädlingarna gå emeller- tid artigt hälsande vidare och passera på vä- gen en liten blind blomsterflicka. Det är Ni- dia, huvudpersonen i romanen. Flickan älskar i hemlighet iGlaucus och han tilltalar henne vänligt samt köper några af hennes blommor. Men även prästen och hans lärjunge hava fortsatt sin väg samt nått Isis tämpel, där mä- staren inviger den .andre i. gudinnans myste- rier. Efter ett långt samtal mellan de båda skiljas de och översteprästen begiver sig ut på tämpelterrassen. IDär får han se en syn, som stämmer honom än mer mörk i håg. Ione, Pompejis vackraste kvinna, (mh vilken han älskar, befinner sig tillsammans med Glaucus i en gondol, som sakta glider fram. I översteprästens hjärta börjar genast tankarne virvlaf, hur skulle han kunna skilja. dessa båda åt. Men dagens slut nalkas och när månen bör- jar kasta sina strålar .över vattenytan begiver sig Ione åtföljd af Glaucus och Olaudius till Isitt hem. Där tager hon farväl av de båda äd- lingarna och dessa avlägsia. sig. :Och vid nattens inbrott har även lilla Nidia lbegivit sig till sitt hem. lHon arbetar som slavinna i Borbos och lStraticonas värdshus, och dessa förtjäna goda slantar på henne, ty hon har alltid lyckats sälja många blommor. I dag är det emellertid dåligt med förtjän- -sten och hon mottages med hugg och slag av Straticona. Förgäves tigger den stackars flic- i kan cm för-lfar-liiande. I detsamma går Olau- dius och Glaucus förbi och den senafy fattar medlidande med flickan samt köper hdnne för att skydda henne för Straticonos brutailätet. Och nu är Nidia lycklig. l”Ni är god, Glaucus”, viskar hon, ”och jag :Eder lilla slavinna”. – Glaucus för den arna; sitt hus, där hon får skydd. . . . ANDRA Dnrrnf. Isis tämpel. Men uppe i tämplet har Arbace :itarbetat sin plan. Han måste vinna Ione och skri- ver ett brev, som när henne då hon béfinner sig i badet. Brevet har följande lydelse: qAr- bace till den gudomliga Ione. Var v.hälsa-d. Eder skönhet fördunklar dag-ens ljus. lmen E- dra ögon se icke. Isis är stor och mäktig. Kom, gudomliga, till tämplet. Oraklet skail låta E- der skåda in i framtiden för att förstå San- ningen om den man Ni skänkt Eder trfbhet. .. Förvånad emottager och läser Ioi:e brevet, men hennes misstankar äro väckta och hon går dröjande till översteprästen. Där emottages hon av Arbace och denne lå- ter henne genom en magisk besvärjcis-(gåÅ skåda Giaucus omfamnande danskerskor och gläd- jeflickor. För-skräckt ser Ione utan att ana svek den älskade i denna situation och Arbaceä som tror stunden vara gynnsam för honom vatt vin- na seger, förklarar sin kärlek för 1henrie. Hon avvisar honom, men då vill han tvinga henne. Han -skall just trycka henne till sig, en man griper honom bakifrån och ho- nom till golvet. Det är Apoecides, lilrhngen, som nu äntligen fått upp ögonen fökmästa- rens lärdomar. Fåfängt rasar rArbaee, Ione är räddad Och tar Sin :insyn nu ormens hus. Där förstår hon den listige prästens Q Men den stackars blinda FNidia fi., Glaucus älskar den andra och i sin fintvivlan begiver hon sig till tämplet för att söka frid för sin. hjärta. i TlRIEHJE Vesuvius häxa. -Vid altaret finnes lNidia av .Ai-lirade och hon biktar för honom sin sorg. Då han får höra att det är Glaucus, har han ge-nåastl sin plan klar. ”lKom tillbaka i natt – jag skall giva dig en kärleksdryck, som för alàtigd skall göra honom trogen dig”. 5: Under tiden befinner sig Glaucus oeh Ione ute på en liten promenad på Vesuviuis slutt- ningar. .Det lider mot slutet av dagenwiTunga. mörka moln hänga på himlavalvet och snart bryter ovädret löst. fBlixtarna ljurga och rägnet forsar ned. Genomvåta lyckas [one och Glaucus uppnå en håla och till sin förvåning se de att de befinna sig hos den beryktade Vesuvius häxa. .Buttert och ovänligt emotta- gas de av denne. .De sätta sig vid elden, då i detsamma kommer ett märkvärdigt djur kry- pande fram och full av fasa skriker Ione högt. För att skydda häxans heliga djur. Utom siguav raseri utöser hävan sina förbannelser över dem och de läm- na hastigt hålan dystra till mods. Och på återvägen sesl de av .Arbace, som även han är på väg till häxan för att erhålla den giftdryck han tänkt för Glaucus. Och då häxan får höra för vemV drycken är avsedd, tillreder hon den. I ratt-en kommer Nidia och hämtar drycken, genom vilken hon skall vinn-a sin herres kärlek. Ione dödar Glaucus Glaucus har emellertid kommit hem och vill gå till sängs, men innan han lägger sig till vila dricker han sin sedvanliga dryck. U- tan att ana det har han druckit giftet och dess verkningar äro ögonblickligen skönjbara. Haans drag förändras, och slutligen slår han till ett skallande skratt. Han dansar omkring som en galning, golvet tyckes gunga under hans fötter och. plötsligt störtar han ut som gripen av vansinne. fMen i tämplet har till Isis ära en gudstjänst anordnats och bakom scenen befinner sig Ar- fbace och hans lärjungar. Men Apoecides är ej längre den underdånige och undergivne. han har beslutat sig för att avslöja prästen och straffa honom för hans ogärningar. lämnar prästen men denne störtar ef- ter hoynom och utanför tämplet stöter han ned honom. Därpå vill han fly, men i detsam- ma kommer Glaucus raglande som en drucken och en djävulsk ide rinner upp i Arbaces hu- vud. Hastigt ropar han folk till Qch inför dem beskyller han Glaucus för att hava be- gått mordet. Fasa griper mängden. .Att mör- da en af Isis präster var ett helgerån och ha- stigt för-es Glaucus bort. Men Nidia, som kommer till och vill tala för .att avslöja honom föres bort och ned bland tämpelvalven. Arbace triumferar. FJÄRDE DElIJElN. Till vilddjuren. Inför senaten och folket beskyller Ar-ba- ce Glaucus för att hava mördat Apoecides och folkets dom blir: nTill vilddjuren, till v-ild- djuren med Glaucus”. lStum och oberörd står denne, under intrycket av trolldrycken vet han ej hvad som för-siggår runt om honom. Ione får del av de förskräckliga. nyheterna, vilka komma henne att halvt vanmäktigt sjunka samman. Dagen för spelen är inne. I tämpelvalven sitter Nidia bevakad av :Sosia, Arbaces för- trogna. För att avvända dennas uppmärksam- het låtsar sig Nidia vara sysselsatt med be- svärjelser och hon lyckas överlista lSosia samt nndkomma. Hon begiver sig skyndsamt till Olaudius hus. För denne berättar hon allt. Has-tigt beslutar denne skynda till cirkus. Kanske det ännu ej är för sent. På cirkus råder emellertid ett öronbedö- vande larm.. Tusenden människor bekransa arenan, där just gladiatorerna, hälsade av handklappningar, hålla sitt intåg. Snart fylles arenan med blod, gladiatorerna äro i strid och segrar-ne hyllas med blommor och applåder. Men det praktfullaste skådespelet är ännu ej inne. Den stund, då Glaucus skulle träda in på arenan och kämpa med lejonen är ännu ej kommen. Men Glaucus är fortfarande under intrycket af trollkraften och han förstår in- genting, då vakten hämtar honom från fän- gelset för att föra honom till cirkus och till döden. i EEMJTCEI DELEN. Pompejis undergång. Den stund är inne som med sådan spän- ning -avvaktats Glaucus visar sig på arenan. Ione föres halvt medvetslös därifrån. Men hopen skränar av förtjusning, då tGrlaucus vi- sar sig. Och i sina burar ryta lejonen, väd- rand-e byte. Vaktarne samla vilddjuren och öppna. burarne. Rytande av raseri störta dju- .n ren ut, men Ibländade av solen och förvirrade över det larm som möter dem, smyga de åter in i burarne. Då i detsamma kommer en man störtande och skyndar mot Arbace. Det är Olaudius. Han pekar på prästen: ”Där står .Apoecides mördare, Glaucus är oskyldig”. IArbace ryg- gar förskräckt tillbaka utan ett ord. Ett ögon- blick är det alldeles tyst, då utbryter ett fruk- tansvärt larm. Folket är upphetsat, de vilje se den strid-som de väntat och arenan fylles med ropen: ”Till vilddjuren med Arbaces”. Denne tycks förlorad, då fhöres plötsligt en stark stämma: ”Se Vesuvius”. Alla blickar riktas mot berget. Ur detta står en pelare av rök o. eld och inom några minuter ibörjar a- renan fyllas med rök och aska. Kratern är i arbete och slagna av skräck stå massorna för några ögonblick orörliga. Och rArbace begag- nar tillfället och flyr. rMen förtrollningen brister, panik utbryter, och ur kratern strömma alltjämt lavamassor- na mot staden, för-störande allt i sin väg. .Marken dånar, himlen är svart av rök och allt tyckes förlorat. Och eld utbryter. Från alla håll slå flammorna mot skyn, husen skaka i sina fogningar, pelarkolonnerna ramla, täm-I pelmurarne rämna, allt är förintels-e Och död: Och som genom ett under återfår Glaucus under denna fruktansvärda natureruption sitt förstånd och hans första rop är: Ione. Han lyckas genom Nidia nå henne och ge- nom den brinnande -staden fly mot stranden. Där skulle de finna räddning. Och plötsligt stå de båda öga mot öga med översteprästen. Hastigt drager Glaucus sitt svärd för att. döda honom; då falla. plötsligt tämpelpelarne och i sitt fall krossa dessa .Ar- bace. Men (Glaucus, Ione och Nidia lyckas genom den brinnande staden nå stranden. I en båt fly Glaucus och Ione, men Nidia stan- nar kvar. Hon har ju ingenting att leva för nu, när han är borta från henne och hon går att söka den frid hon mist här på jorden. Men Ione och Glaucus äro räddade, vid lå- gorna från den brinannde staden och det än- nu rykande Ve-suvius segla de bort. . .. UR TIDNI NGSPlRElSSRElN : ISir Lyttons roman 7iPompeji sista dagar” är ju en mästerlig skildring av stadens under- gång och dess levnadsvanor före katastrofen. Romanen har särskilt väl lämpat sig för fil- men och dess inspelning får ovillkorligen be- traktas som det finaste kinematografien ännu har bjudit på. Man behöver endast se de mer effektfulla scenerna, såsom cirkusscenerna, med människor så långt ögat når, klädda i an- tikens dräkter, Vesuvius utbrott mitt under cirkusföreställningen, gladiatorstriden och de vilda djuren för .att inse, hur långt italienar- na kommit i filmkonst. Av de medspelande märktes den blinda blomsterflickan Nidia, vars svärmiska kärlek till den romerske äd- lingen var fint och rörande framställt. Glau- cus utförde sin roll med en kraft och stolthet en romersk ådling skall äga. Översteprästen Arbaces lömska och krypande natur var mä- sterligt skildrad. Den sköna Ione hade funnit en värdig representant såväl i spel som fäg- ring. Umeå 1914. Aktiebolaget Västerbottens Nyheter

• Relaterade filmerPompejis sista dagar