” Lördag och Söndag kl. 5,7 och 9 em. n- 2-timmars sensationsfilmen m Icke för barn. m P ERISOlN A : Pierre de Valen . . . . . . . . . . . . . . . . .. Herr Keppens. Den puckelryggige . . . . . . . . . . . . . . .. Herr Lagrenée. Skomakaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Herr Mare Gerard. Jaques de Valen . . . . . . . . . . . . . . . . .. .Herr Duval. Marie de Valen Guvernanten . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Fru Dorly. DO-erTTE . . . . . . . AiViDlElDNlUNlGAR : Akt. 1. 1. Kapten de Valen kallas till kri- get. 2. Avresan. 3. 1 striden. 4. En hemsk underrättelse. ö. 1Moder-ns död. (5. Stackars Lolotte. Akt. 2. 7. T. pensionen. 8. Stackars liten. t), ”Far och mer. jag är så ensam, jag vill hem”. 10. Rymningen. 11. Lolotte föres till skomakare Ti- rons hus. 1.2. Den puckelryggige. Akt. 3. 1 3. Dockan. 14. Vännerna. 15. Polisens efterforskningar äro förgäves. 16. l Paris. En oväntad underrät- telse. 17. Hjältens hemkomst. 1.8. Ett försök att få reda på. dottern. 19. Men den puckelryggige vakade över Lolotte. iAkt. 4. 20. Mötet vid Quai lerleans. 21. l apachekvarteret. . 22. Belöningen W och Ni åter-får Eder dotter. 23. Lolette hämtas. 24. Eörräderiet. 25. Polisen. 26. Edmund flyr med Lolotte. Akt. 5. 27 Den puckelryggige som detek- tiv. 28. iSpåret. n En viktig upptäckt. 30. Till Nizza. 3-31. Han förlorar spåret. Akt. 6. 32. Det ljusnar. 33. Han telegraferar till de Valen. Upplysningarne. 35. Spåret åter-funnet. Akt. 7. 36. l natten. 37. Flykten. 38. Räddad. 39. Hos banditen – gentlemaunen. 40. Arresteringen. 41. Antligen. ElPHJOkl . 42. Av tacksamhet lät de Valen a- doptera den stackars puckel- – ryggige. llNN EHWÄJDL: l. närheten av Paris i sin eleganta villa lever kapten Pierre de Valen nöjd och lycklig tillsammans med sin familj och denna .sommar har hans broder även tillbringat s-ina fe- rier hos honom. Lilla Lolotte, dottern i. huset, är al- las älskling ochÄ från morgon till kväll genljuder huset av barnets gla- da skratt, och alla bidragafatt på alla vis skämma bort den lilla. m iElinlré 50 öre. . . . . . . . . . . . . . . . . .. Fru Jane Marie-Laurent. . . . . . . . . . . . .. ÅLilla Susanne Privat . . (ossi Uppseendeväckandeskådespel i 7V akter med epilog. k BIARNET FRÅN :PARIS är ett av de allra finaste kinematografiska verk som någonsin visats och firman Gaumont har genom- denna film än mer grundlagt sitt rykte som en av de bästa filmsfirmor i världen. Och denna film bjuder ej blott storslagen fotografering utan även ett innehåll och ett spel som är väl värt beundran. I .synnerhet visar i hu- vudrollen en liten flicka prov på sto- ra konstnärliga anlag. Handlingen i filmen spänner sig dels i Paris, bland de ruskigaste a- pachekvarteren, dit barnet bortförts. dels i den stora världens eleganta sa- longer ochk slutligen långt nere i Af- rika där fransmän och araber utkäm- pa blodiga strider. Det är med spänning och intresse man följer de båda huvudpersonernas öde i. dramat. Den lilla flickan bort- rövad från hemmet. sedan modern dött av sorg över makensI försvinnan- de, finner i en stackars puckelryggig en vän, som troget står vid hennes sida och till slut blir den som återför henne till fadern och till lyckan. X Men länge får ej denna lyckliga i- dyll vara. Krig har utbrutit i de er- övrade provinserna och kapten de Valen kallas bort för att nere i Af- rika kämpa med sitt regemente. Efter ett gripande farväl av hustru och barn som han anförtror i sin brors vård reser han bort. Kanske de aldrig mera skulle få återse var- andra. Tiden går, underrättelser ankom- ma då och då från kaptenen och i ett av breven sänder han sitt fotografi, som lilla Lolotte betraktar med för- tjusning. ”Ännu har man ej”, står det i brevet, ”sett ett spår av fien- den” och då tidningar-ne dessutom en dag publicera ett meddelande att trupperna Askulle drafgafs tillbaka, då lugnade man sig. Snart skulle man åter ha fadern hemma och allt ”skul- le vara som förr. Då kommer olycksbudeit. Kapten Valen nar försvunnit vid träff- ”Underrätta hans familj, mottag mitt varma del- de ningen vid Zeymour. tagande”, lyder budskapet. (Så skonsamt som möjligt framför kapten de Valons broder till hustrun den dystra underrättelsen. lOch den griper henne hårt. (Snart ligger hon angripen av en häftig feber i sin säng och inom kort sänkes hon i gra- ven. Hon kunde ej överleva sin ma- ke. .Stackars Lolotte! Den :förr så gla- da lilla flickan gårnu tyst och mod- stulen i hemmet, ingen har hon mer att leka med, hennes enda tröst är nu hennes lilla docka och den snälle farbrodern. Men även han kallas bort, en order bjuder honom att av- resa till Indien och nu är lilla Lo- lotte alldeles ensam. Dock innan han reser, låter han sätta flickan 1 en pension i närheten av Nizza, där skulle hon åtminstone få skydd och vård… Akt. 2. Stackars Lolotte. Nu är hon all- deles ensam och främling i pensio- nen. Kamraterna hava ej heller myc- ket medlidande med den stackars ny- komlingen och på allt sätt de göraf livet surt .för henne. i De ana ej vad den lilla kamraten lider vid de- ras elakhet. 1Men när hon ligger i sin lilla säng om natten, då gråter hon bittert, då längtar hon efter mor och far, men ingen har hon som. hon kan meddela sig med, alla här äro ju så främman- de och kalla mot henne. Så mognar då så småningom tan- ken inom henne att fly. Och en natt sätter hon sin plan i verket, tyst smyger hon sig bort från pensionen. Men vart skulle hon taga vägen? Hon är ju alldeles främling, ingen känner hon, men modigt skyndar hon framåt, endast gripen av tanken att för alltid komma bort från det ställe,- där man varit elak mot henne. Slutligen orkar hon ej mer, gråtande sjunker hon ned påy trottoaren. Men hon är sömnig och snart sover hon lugnt på gatan utan en aning om vad som försiggår omkring henne. finnes hon av en man, som ha- stigt skyndar emot henne. Han lyf- ter upp henne, ser på hennes finhylta ansikte att det är ett barn ur den fina världen. 1Han tar henne på sina ar- mar och skyndar bort med henne. Han för henne till .skomakare Ti- rons hus. Denne är Yen man hemfal- len under dryckenskapsbegär och last och under rus-ets inflytande är han hård mot alla som komma i hans väg. lsynnerhet blir hans stackars puckel- ryggige gesäll utsatt för hans bruta- litet. Det är hit den stackars Lolotte fö- res och snart är den man som fört flit henne och Tiron överens ”klär har du pängar, vårda henne, snart skall jag komma tillbaka och hämta. henne”, lyder främlingens ord, då han Ingen anar vem främlingen är ingen vet att det är den beryktade banditen Edmond Talmin. Akt. 3. För den stackars Lolotte blir det samma hårda dagar som i pensionen. Nu är det Tiron som är den elake och mer än en gång låter han sitt då- liga lynne gå ut över den lilla flic- kan. Det finnes dock en som gör allt för att göra livet så ljust som möj- ligt för henne och det är den stackars puckelryggige. Redan från första stund hava de båda blivit mycket go- da vänner, och han gör allt för att trösta henne. Och i hemlighet har den puckel- .ryggige gjort i ordning en liten ful docka åt Lolotte och den lilla flickan är lika glad över denna som hon var förr, då hon hade den fina docka hon fått av sina födäldrar. Emellertid har polisen. varit ivrigt sysselsatt med att finna hennes spår men förgäves. Pensionens förestån- darinna kan ej förklara hur flickan kunde slippa bort och den stackars guvernanten är utom sig av sorg. :Så stodo sakerna då guvernanten en dag får en oväntad underrättelse. Det är från kapten de Valen, som underrättar om sin snara ankomst. ”Efter ett års fångenskap är jag åteil fri. Tlröstlös över förlusten av min unga maka. skyndar jag hem för att sluta min lilla (lotteri mina armar”. Guvernanten bävar vid tanken på att kaptenen även skall komma hem. Hur skulle han väl taga underrätel- sen att Lolotte är borta? Och tidningarne kungöra att kap- tenen: lever. lHjälten skulle inom kort inträffa i Paris och säkert skul- le väl alla hans gamla vänner med glädje och hedersbetygelser möta kri- garen. (Och uppropet för-klingade ej ohört. Ein oöverskådlig människomassa häl- sade hjälten vid hans, ankomst, bi- fallsropen brusade mot honom. Men hans hjärta var tungt och fyllt av sorg, han. hade mötts av ännu en jobs- post, hans lilla älskade flicka var borta. Och för att söka åtminstone på nå- got sätt finna reda på sin försvunna dotter, låter kapten de Valon i tid- uingarne införa en notis om henne, vari han lovar en stor belöning åt den som kan giva honom något spår. Nyheten om den utlovade belönin- gen sprider sig och bland dem som lasa densamma är även Edmund, den man som fann Lolotte. Han läser noga igenom artikeln och fattar snabbt sitt beslut. Han skriver ett brev under kaptenens adress… l sitt rum i skymningen sitter kap- renen ensam och förtvivlad. Varför kunde ivtan ej fått dö i fångenskapen, när nu ändå hans kära äro borta? Då fier han ett brev. liiastigt bryter han det och läser: ”Jag vet var Eder dot- ter finns. Jag önskar dock utan po- lisens inblandning förtjäna den ut- lovade belöningen. En av mina kam- rater väntar Eder därför nere vid Seine-bryggan i kväll klockan 111 Kom då och han skall föra Eder till Eder dotter”. Kaptenen tror knappast sina ögon Hastigt genomögnar han ännu en gång skrivelsen. Hans dotter lever alltså. Han Iskulle få återse henne. Han kastar på sig rock och hatt och 71:återtar nut.. ; riff Akt. 4. Det börjar redan skymma nere vid Seine-bryggan. lEfn ruskig gestalt står och stöder sig mot bror-äcket, då kaptenen kommer. De Valen ser sig omkring. Ingen syns till, då står plötsligt bredvid honom den man som nyss stod vid räcket. Kaptenen ser på honom, han börjar förstå i hvilka händer hans flicka råkat. Tillsammans lämna de bryggan och i automobilen går färden vidare. Snart befinna de sig inne 1 apache- kvarteren och den andre förklarar att de nu måste tillryggalägga återsto- den av vägen till fots. Allt ruskigare blir vägen men snart äro de framme. I ett av de mest ökända caféerna stiga de in och snart står de Valon ansikte mot ansikte med den man som har Lolotte i sitt våld. .De kom.- mo hastigt överens. Kaptenen skri- ver ut en cheek på en stor summa och lämnar den andre. Edmund går för att hämta Lolotte, under det de an- dra banditerna stanna kvar. Det knackar på dörren till Trions bostad. In träder Edmund. Han vinkar med handen att den puckel- ryggige skall gå ut, varefter han vi- skande förklarar sig skola hämta Lo- lotte. 1En stor sedel blir skomaka- rens belöning. Och när Lolotte får höra att hon skall få återse sin far då följer hon gärna med den andre. Dock först måste hon omfamua sin kamrat i olyckan, den stackars puc-P kelryggige. För denne är det ett hårt slag att behöva skiljas från den lilla. Nu skulle det således bliva samma tråki- ga enahanda som förr, ingen skulle han få som han kunde riktigt hålla av. Men gripen av en plötslig tanke att ej allt står rätt till, beslutar han föl- ja Edmund för att se vad denne äm- nade företaga sig. Och hans miss- tankar besanna sig. till ett vilt uppträde på värdshuset, och ser hur kaptenen bindes till hän- der och fötter. Snabbt som tanken ilar den puckelryggige bort att häm- ta polisen. Och kapten de Valen har fått åter- se .sin flicka, men innan checken är inlöst skulle han ej bli fri. Bunden till händer och fötter släpas han in i en kammare och lilla Lolotte ryckes från honom. Banditerna jubla, deras plan har lyckats över all förväntan, då. står plötsligt mitt ibland dem polisen. De Han blir vittne I Söndag sista dagen.) Paris m- lcke för bam. PlLAlllSER Eth HANDLIleth Paris med omgivningar, Marocko, Nizza. : Paris. Hjältens hemkomst, underrättelserna… Apachernas tillhåll.. . På spår efter förbi-ytarne. Barnet. . . Aven den puckelryggige fann slutligen sin lycka… Nizza, men där förlorat spåren. Han Akt. 1: ,, 2: Nizza. Rymningen… ,, 4: Paris. ,, ö: Nizza… ., 6: Telegrammet… ,, 7: Åter-vunnen… Epilog: j hinna knappast sätta sig till mot- värn förrän polismännen fullt bef- h ärska situationen. En del lyckas dock fly och ibland dem Edmund. Genom en hemlig ut- gång undkommer han med Lolotte och medelst en mästerlig förklädnad lyckas han komma hem till sin vid en av boulevarderna belägna bostad. Där blir han åter världsmannen och ingen kan väl ana, hvem han är och när han tillsammans med Lolotte skyndar till stationen för att lösa bil- ljett till Nizza. Förgäves genomsöker polisen hu- set, Edmund är och förblir försvun- nen. Akt 5. Men den puckelryggige förlorar ej modet. Han genomsnokar huset :från vind till källare och i. ett av rummen lyckas han slutligen finna den hemliga utgång som räddade Ed- mund. Han följer försiktigt och slut- ligen når han den källare där bandi- ten påtog sin förklädnad. Han genomskådar de kläder som ligga kvar, kanske han i dessa skulle finna något som kunde gifva honom någon ledning. Slutligen tar han med ett triumferande rop fram ett ku- vert, vilket står banditens namn och adress. Han skyndar ut och kommer just lagom för. att se banditen med lilla Lolotte vid sin sida skynda ut från ett elegant hus och in i en bil. Ha- stigt hakar lsig den puckelryggige fast vid bilen och snart befinner han sig å tåget, som med väldig fart rul- lar mot Nizza. Edmund andas lugnare när han kommer upp på tåget. Han känner sig nu fullständigt lugn, ingen anar att han lämnat Paris. lSnart är man i Nizza och där stiga samtliga ur. M1en här förlorar den puckelryggige spåren, förgäves sö- ker han finna dem åter. Trött och modstulen vandrar längs gatorna. :Under sin väg han förbi en li- ten dockaffär och tårar stiga upp i hans ögon. rHan minnes den stund, då han gaf lilla Lolotte dockan, som blev hennes tröst undem hennes fån- genskap. Skulle han väl få återse den lilla eeh rädda henne? han Akt. ö. Hela natt-en har han vandraL om- kring. iNäry morgonsolen inbryter sjunker han trött och modstulen ned på en bänk, hungrig och förtviflad. Plötsligt kommer ett par damer för- bi och vänligt räcker den ena av dem honom en slant. .Det är ju ett guldmynt. Hastigt skyndar han ef- ter de båda damerna och förklarar att de misstagit sig. ”Det är ju ett guld- mynt, min fru”. Men de båda bliva rörda över så, mycken ärlighet och hjälpa honom med ytterligare pängar. Han utom sig av glädje, nu behövde han minstone ej svälta. Han ser på sin dräkt, han måste hava nya kläder och hastigt skyndar han in i en affär och köper sådana. .På ett hotell hyr han ett enkelt rum och när detta är gjort skyndar han sig att telegrafera till kapten de Valen, att han följt flyktingarna till 058.! Lördag kl. 6 samt Söndag kl. 4 och o em. visas Ramel från Paris Umeå 1914. A.-B. Västerbottens Nyheter.- även å GAMLA KVARN, där vanliga biljellpriser gälla. hoppas dock återfinna dem och för att söka erhålla upplysning, vart Ed- mund åkt, uppsök-er han den kusk, som skjutsat honom och flickan. Han finner honom slutligen och av honom får han veta allt vad han behöver. Glad skyndar han mot det hus där Edmund bor och till sin förvåning ser han att banditen har en villa som i elegans och komfort söker sin like. Meni han. måste vänta tills natten faller på, förr vågade han ej utföra sin plan. Akt. 7. Och i nattens stillhet smyger den puckelryggige in i villan sedan han förvissat sig om att banditen var ute. Han lyckas komma in och snart har han hittat det rum, där lilla Lolotte är. Han knackar sakta på dörren och hon svarar. Glad hör hon att det är den puckelryggige som kommit för att hämta henne. Han lyckas bryta sönder dörren och än en gång får han trycka sin lilla kamrat till sitt bröst. Försiktigt fly de båda bort. Nu, när han återfunnit Lolott-e, skulle han ej släppa henne. Och hemkommen på hotellet finner han ett telegram: ”Underrätta genast polisen, kommer med tåget i morgon bittida, de Valen”. Den puckelryggige förstår att mi- nuterna äro dyrbara. Snart kunde banditen hava vänt hem och då han finner flickan, vara borta, skulle han nog ej tveka att försvinna. Polisen är underrättad är villan omringad. Banditen har emellertid under ti- den kommit hem och ser tillisin för- skräckelse och vrede att flickan. är borta. Vem kunde här hava haft sin hand med i spelet? Han skyndar- ut i trädgården, kanske han där kunde finna något spår, då ser han att hu- set är omringat. Polisen var redan där. lMen han ger ej spelet förlorat. Snabbt som tanken klättrar han över muren på ett ställe där han vet, att den ej är bevakad. Han lyckas kom- ma över och jublande av skadeglädje vill han skynda bort. Då står han plötsligt öga för mot den puc- kelryggige. Denne har en revolver i handen, som han hotande riktar mot den andre. Utom sig av raseri förstår bandi- ten vem han har att tacka för att flic- kan är fri och innan. den puckelryg- gige hinner sätta sig till motvärn, har Edmund sprungit på honomv och ka- stat honom till marken. Han skjuter dock av ett skott och detta räddar hans liv. Innan den andre hinner ut- föra sin hämnd äro poliserna fram- me och han gripes och bortföres. Dagen därpå kommer de Valen. Glad sluter han sin älskling i sina armar och rörd tackar han den stac- kars gossen för hans hjälp. sig och snart Epilog. Och även för den stackas puckel- ryggige går lyckan upp. Kaptenen lå- ter av tacksamhet adoptera honom. Och den stackars krymplingen får så- ledes ett hem, något som han aldrig ägt förr. Mansfkap 35 öre. m 088.!