P R O G R A M Lördagen den 13 Okt. 1917 kl.78-lO e. m. Söndagen den 14 Okt. kl. 4-6; 6-8; 8-10 e. m. Ett enastående tilmsevenemang ri Simrishamn. KAMELI n Filmatisering i.5 akter av Alexander Dumas9 världs- berömda, odödliga kärleksdrama. i .huvud-rutten den vackra fiimdivan Mziie Hesperia. Ur avdelningarna framhålles: Armand Duval på bättringsvägen. ”Vad hör jag? Känner du inte henne? Det är ju den vackra Marguerite Gautierl” Marguerite har endast ett svar: Nej! , ”Får jag presentera – Armand Duval, som är dödligt förälskad i digt” ”För kvinnor i mitt slag är det en lycka att få dö ungal” ”Besök mig åter, men först när denna kamelia har vissnatl” ”Saknar du pengar, kan du väl sägatill Armandl” I sen aftontimma. Hjärtesorg. t Det första molnet på himmelen. thtygga, stygga gosse, som skriver sådana brevl” I en vacker .liten villa i Anteuil har det älskande paret slagit upp sina bopålar. ”God dag, kära barn!n ”Giray har låtit protestera växlarnaltl Hos familjen Duval. här, Varje afton gick solen ned över deras lycka . . . . . . ”För er skull störtar min son sig i vanära och ruinl” (iMarguerite, ni är så god, så god!u Sorg. Nästa dag var Armand i Paris. Festen. Fram på natten. i AKNu är Ni väl lycklig med Er rike älskareP” I spelsalen. Duval spelar högt. Festen nalkas sitt slut. ”Jag hoppas Ni vill duellera med migltf i ”Förstår du då inte, Armand E det är dig, det är fditt livrjag är rädd omi” Armand har begivit sig ut på en längre resa, och Margueriteqär allvarsamt sjuk. ”Kan Ni inte nöja Er med ett mindre belopp, så får Ni resten sedanl” ”Jag känner ny livskraft strömma genom mina ådror denna morgonstund. Bed Ninon komma in till migl” ”Armand . . . . . . älskade Armand!K ”Du skall älska mig som förr i tiden. Vi skola flytta ut till landet och bo tillsammansl och när jag så blir kry igen . . . . . . .ti MILLIONER MANNISKOR i hela den civiliserade världen ha med största beundran läst den gripande kärleksroman, som nu upprullas för åskådarens ögon. Handlingen: två människor, den unge elegante Armand Duval och den sköna Marguerite Gautier, vilka mötas och skiljas, det är allt,i men innanför denna trånga ram rymmes en hel värld ä bakom dessa två älskandes bröst klappa varma hjärtan som krossas, under det att det röda blodet rinner och rinner . . . . Mitt i en järntid, ”som blott tror den makt som vinnes med vapnen”, för att använda Jonas Lies poetiska uttryck, måste människorna en stund stå stilla och dväljas vid de öden, som vi här få beskåda, lyssna till den gripande kärleksdikt, som ehuru stum, ändå säger oss så mycket. Marguerite Gautier älskar Armand Duval, och han älskar henne tillbaka. Men då hon förstår och inser att hennes kärlek förnedrar Armand i hans släkts ögon, offrar hon sig själv, sin lycka och hela sin glädje för det, som andra kalla hans ära. Hon överger honom, och i denna sin osjälviskhet är hon stor, en verklig hjältinna… låt så världen håna och förakta henne aldrig så mycket . . . . . Den franske diktaren, vars verk vi här ha glädjen att se framställt ilevande bilders internationella tungomål, i en tid, då all annan internationalism eljes tycksI ha blivit Ken saga blotta ä räknades kanske aldrig bland världslitteraturens stora andar. Men ett verk har han skapat, som är värdigt att hedras med mästerskaps- rramnet – ett verk, som bär odödlighetens insegel – och det är den enkla och sköna, äkta mänskliga romanen om kärlekens allmakt, romanen om .UKAMELIADAMENtM I o u in I I I 085.! 2-timmars föreställningar. Ej för bam. Bio-Tryckeriet, Ystad, 1917.