PROGRAM: Onsdagen den 15 Mars kl. 7 och 830 e. m.Å Torsdagen den 6 kl. 7 och 830 e. m. I FILMPRIMA- Filmskådespei is akter. i Regissör: E. Shulter. i . . Officin: Metro-Film. i IÅ huvudrollen den amerikanska film-X, divan EMMY WEHLEN. En alltigenom intressant och spännande fiim med ett utmärkt upp– slag, som tack vare Metros utmärkta skådespelare löses på ett intelli- gent och sympatiskt sätt. ” iilmskådespelerska. Innehåll: Den- över sina millioner stolte major James Courtenay har en son, Earle, som -ej .alls är av faderns läggning. Han har förälskat sig i en fabriksflicka, Annie Leigh, och beslutar göra henne till sin hustru. Majoren vill emellertid att han skall gifta sig med Ethel Ainsworth, dottern till hans vän Henry Ainsworth, med vilken han inlåtit sig i stora spekulationer i Mexiko. Annie har ännu en uppvaktande kavaljer, Lens Peters, som envist fortsätter med att göra Annie sin kur, trots att hon låter honom förstå att det ej tjänar till något. Då majoren yrkar på att Earle skall komma hem och gifta sig med Ethel, låter han iV hemlighet viga sig med Annie, sedan han fått hennes löfte att äktenskapet tillsvidare skall hållas hemligt. 1 ” i Major Courtenay anländer med sin jakt till sonens vistelseort för att .över- raska honom, då han genom Lens, som spionerat på det unga paret, får veta att so- nen gift sig med en arbeterska. Han blir ursinnig, lockar sonen ombord och hissar ankar. Earle ger dock inte tappt och dåP inga föreställningar hjälpa hoppar han över- bord för att simma i land. Majoren låter sätta ut en båt som för den alldeles utmat- tade ynglingen ombord. – Earle vill underrätta sin hustru, och bedja henne vara vid friskt mod samt vidtalar därför jaktens telegrafist att sända ett trådlöst telegram till Annie. Men fadern som övervakat sonens mått och. steg befaller telegrafisten att i stället avsända ett tele- gram, enligt vilket Earle beklagar att äktenskapet ingåtts och ber Annie att försöka glömma honom. I . Annie, som skall bii mor, reser hem och omtalar allt för sin moder. Då hon en dag tar fram giftermålscertifikaiet passar Lens på att stjäla detta och Annies moder tar så illa vid sig att hon inom kort avlider. Annie står nu ensamQ och lämnar därför hemmet. Annie har på fabriken haft en väninna vilken hon skänkt en del av sina kläder. På fabriken utbryter eld och väninnan omkommej. Vid undersökningen tror man att det är Annie och hon förklaras itidningarna hava omkommit. Earle som – ser tidningsartiklarna vill nu ej längre motsatta sig faderns önskan utan gifter sig med Ethel, ehuru han ej älskar henne. I den stad där Annie slår sig ned blir hon bekant med en filmskådespeler- ska, som en dag anmodar-henne att följa med till en inspelning och taga sin lilley gosse med sig. Annie följer rådet och har turen att intressera regissören, som ser att han har framför sig enkvinna, som med nödiga instruktioner kan bli en förträfflig Under tiden har revolution utbrutit i Mexiko och gamle Courtenay håller på att bli ruiner-ad härigenom varför han hemkallar sin son. Annie skildrarfsin egen historia i en film, som genom sin utomordentliga inspelning väcker det största uppse- ende. Den visas också på en völgörenhetstillställning vid vilken Earle och hennes far äro närvarande. Annie sitter i en loge och hyllas av publiken som den ryktbara film- diva hon är. Til] sin fasa ser Earle att hans förra maka är i livet liksom också att filmen framställer honom och hans far som verkliga skurkar. Annie, som inköpt så godt som alla inteckningarna i Courtenays ägendo- mar, har i sin makt att när som hälst störta honom. Då han sammanträffar med An- nie omtalar han för henne sanningsenligt allt. uJag kan inte begära att ni skall hysa någon misskund-4 med mig, men ni får ej förakta min son, ty alltsammans är mitt fel”, säger han. Ethel, som aldrig älskat Earle, har vid underrättelsen om att både han och fadern äro ruinerade, flytt med ei annan. Då Annie får veta hela förloppet och blir övertygad om att Earle aldrig upphört att älska henne,y låter hon blidka sig och de båda makarna förenas. I å .nickey för bam- Bio-Tryckeriet, Ystad, 1919. V