Filmarkivforskning

Programblad Scala, Simrishamn, 1919/04/04

• Biograf Scala
• Ort Simrishamn
• Årtal 1919
• Textinnehåll

  s cfA L Simrishamn. n-liliumlm-mlilm PROGRAM: Fredagen den 4 April 1919 kl. 7 och 830 egm. .Lördagen den 5 Åpril 1919 kl. 7 och 830 e. m. Söndagen den 6 April kl. 530, 7 och 830 e. m. TERJE VIGEN. Skådespei i .4 akter lefter HENRIK IBSENS berättad-aX dikt I -nuquPERsoNEm I Terje vigen . . . vicTOR sJösTRörvt t Hans hustru . . . BERGLIOT HUSBERIG Lorden . . . . . ÅUGUSTé FALCK i Ladyn . . ” . . . . EDITI-l ERASTOFF arga. vicroR siösraörvi. Fota i. Jntins. När Norges störste skald under 1800-talet, Henrik Ibsen nu presenteras på den vita duken, har det blivit en av hans lyrisk-episka dikter, som dramatiserats för – ”i ändamålet. Valet är ingen tillfällighet. Ibsens härliga ungdomsdikt har själv på det.I mest idealiska sätt handlingen tillrättalagd för filmkameran. Då ”Terje Vigen” första gången publicerades hade Ibsen som instruktör i 6 år vid teatern i Bergen redan ge- nomgått .den bästa skola, som kunde tänkas för den blivande dramatiska författaren. Kanske har man häri att söka en anledning till det dramatiska anslaget i ”Terje Vi- gen”, förmågan att ge en situation, en karaktär och en miljö, att den läsande ser scenerna levandegjorda framför sig: hela Terje Vigens ofredssaga under hotande moln. När Ibsen skrev ”Terje VigenKL var han en man i slutet av 20-åren, men redan under flera år torde Terjes saga då ha sysselsatt hans fantasi. Man vet att skå- – x deplatsen för Terje Vigens öden en gång var skärgården i närheten av Grimstad (ett par mil öster om Kristiansand på norska sydkusten), där Ibsen första gången hörde den berättas av de gamla, som ännu erinrade sig ofreden 1809-1814, då Norge och England lågo i krig, de engelska krigsfartygen blockerade den norska kusten och fol-l ket svalt och for illa. – i Inte förrän sommaren 1857 komI uTerje Vigen” inför allmänheten under en av de mest ekonomiskt svåra perioder, ibsen haft att genomgå. Överallt iNorge kän- ner man nu det vingbreda Ibsenska diktverket, som kommit att tillhöra norrmännens käraste läsning, eftersom det blivit en hyllningsdikt åtl det norska lsjälvt i dess största nöd. Som” alltid, och i synnerhet då det gälde den unge Ibsen, blev dock kTerje Vi- gen” ingalunda genast denna älsklingsläsning. Dess första framträdande inför allmän- heten var kanske också för blygsamt: Ibsen hade endast kunnat placera den i en tid- ning, uIllustreret Nyhedsblad”, som utgavs av hans vän Botten-Hansen. I y Det var sommaren 1918, som Svenska Biografteatern hade träffat den första överenskommelsen med dzr Sigurd Ibsen, Ibsens även här hemma mångbekante son, om överflyttandet till filmen av några av Ibsens arbeten före 1870. Emellertid kom man snart underfund med att ingen av de påtänkta säkerna var lämplig, varför man undersökte möjligheterna för filmdramatisering av något av Ibsens övriga ungdomsverk. Någon nämnde ”Terje Vigenu i och så var saken klar.- I Resor företogos till Norge för att finna en lämplig plats för inspelningarna. men resultatet blev att man till sist stannade för vårt eget w Landsort. Orsakerna voro dels, att man här var närmare Stockholm, vilket kunde vara av en vissbetydel- se för nyarrangemangunder Iinspelningens gång, dels att man i Landsort hade en na- tur, som gav en trogen kopia av naturer”l i Terjes bygd, och dels slutligen, att man i Landsort så att säga, var på klassisk mark. då det gälde filmning i Sverige. Härute ha nämligen bl. a. filmer ”Havsgamajrf6 och ”lVlinlotsenfl ur Svenska Biografteaterns ti- Adig-are produktion inspelats. Så fick man då förarbetet crdlnat under våren 1916, och den 15 augusti började de första upptagningarna vid-Landsort. 1Härute utvecklades ett ra-stlöst liv, fi- skar-stugor timrades upp efter ritningar av den bekante dekorationsmålaren Jens Wang vid Norska Nationalteatret, vilken särskilt studerade de gamla norska bfiskar-bostäderna, för att man alltid skulle erhålla den rätta miljön, det repeterades och arbetades dagar- na i ända w ofta ratt så krävande strapatser under stormdagarna vid Landsort. Inte förrän den 8 november var man färdig efter den hittills mest krävande och omsorgs- fulla filmupptagning, som ägt rum i Skandinavien. . Sagan om mTerje Vigen” gör alltså nu på den vita duken sitt tåg uti värl- den. Man har med varsam hand hela tidenI sökt se till, att filmen endast skulle bli en levande illustration till den härliga dikten utan att. lägga något av egen uppfinning. i Filmen vill alltså vara ett ackompanjemang till de ibsenska stroferna, där de berätta om den norska oireden, när de fattige sulted, de rige led savn to kraftige armar var ingen till gavn I för dören stod sot og död. När ”Terje Vigen” hade premiär såväl i Stockholm som Göteborg, Malmö och Köpenhamn, kunde den glädja sig åt ett entusiastiskt publikemottagande, som åt- minstone här I hemma aldrig tillförne torde ha kommit någon film till del. Och inte mindre enstämmigt har mottagandet i pressen varit. Det är ingen överdrift att säga att uTerje Vigenn blivit den mest uppmärksammade film som hittills visatsiSkandinavien. …. ”35 ..- .vid .Aven för-barn. Å sto-tryckeriet, Ystad 1919.

• Relaterade filmerTerje Vigen