Filmarkivforskning

Programblad Scala, Simrishamn, 1919/05/10

• Biograf Scala
• Ort Simrishamn
• Årtal 1919
• Textinnehåll

  Simrishamn. PROGRAM: Lördagen den 10 Maj 1919 kl. 7 och 830 e. m1. Söndagen den ll Maj kl. 530, 7 och 830 e.. rn. I viLDHJ-ÄRNAN PÅ NYA ÄvEerR. Skådespel i 95 akter. w, JL råmtåvf- l huvudrollen:- Violet MersereanB O ficin: BLUE-BIRD. .- -”-.-,- x- Innehåll: lVlitt i skogen ligger värdshuset Stänkan, samlingsplatsen för skogsarhetarna, som där försöka släcka en evig törstf Det är ett ”vilt och rätt liv, som föres på denna krog, och Joe Gaskell är en värdig patron för lokalen. I denna omgivning lever en ung, föräldralös flicka, Bonnie, som piga och uppasserska pa det rnskiga stället, en liten trasjänta, som ett friskt humör bär genom alla vedervärdlgheter, husbondens bruà talrtet-och gästernas klumpiga galanteri. En dag, då hon flytt ut i skogen för att rädda sig undan Gaskells hand- i gripliga titlrättavisningar, stöter hon samman med ett herrskap, som mast gora halt7 emedan automobilen gått sönder. I Främlingarna följa med till värdshuset för att något till livs, och. där göra de närmare bekantskap med den lilla vildinnan Bonnie, vars vackra ansikte och naiva skälmskhet göra ett starkt intryck pa den ut. :e författaren Arthur Wharton och . hans syster, Charlotte Wharton, medan den tredje i sällskapet, fru Elinor Grenville, , visar sig förnämt avvisande mot flickan. i ä i. Fröken What-ton är mycket road av Bonnies beundran för de fina gästernas kläder och lovar att skicka henne något hyggligt att ta på sigi stallet för de paltor, K . 1 hon bär. Innan sällskapet far vidare, får Wharton tillfälle att på ett särskilt sätt göra sig förtjänt av Bonni-es tacksamhet. Då han passerar förbi skänkrummet, där skogs- arbetarna hålla till, får han se ett uppträde, som förleder honom att visa att hans hän- der duga till annat än hålla i pennan. I Den värste slagskämpen bland skogsarbetarna, Dorgan, för sin styrka kallad Buffeln, har fattat behag till Bonnie och håller just på att med våld kyssa henne oak- tat hennes förtvivlade motstånd. Wharton flammar upp, befriar flickan och behandlar till .allas oerhörda förvåning Buffeln med några fruktansvärda boxarslag, som försätta honom ur stridbart skick. Då Wharton avlägsnar sig, svär Dorgan ve och förbannel- se och hämnd. i Wharton och hans syster vistas i orten som gäster hos Georg Grenville, en förmögen man, som för sin svaga hälsa är ordinerad att bo i skogstrakten. Mellan författaren och Grenvilles unga, vackra hustru, Elinor, råder ett kärleksförhållande som knutits, då hon var flicka, och fortsatt efter hennes giftermålrmed Grenville, som hon tagit för hans pengars skull, då ett fattigt äktenskap med den obemedlade författaren icke tilltalade henneA l-lon ville kvar-hålla Wharton som sin älskare, men den unge mannen var för hederlig att stå ut med denna roll, som föreföll honorn dubbelt mot- bjudande, sedan han träffat den lilla skogsflickan Bonnie. Det kom till en uppgörelse mellan honom och Ellinor, varefter han flydde till skogen och tog sin tillflykt till ett ödsligt hlockhus, som han köpte av en skogsflrhftare. Ensam levde han där för att glömma sin kärlek till en annans hustru. Det enslign livet och själsstriderna gjorde honom sjuk och i ett anfall av feberyrsel vack- lade han ut 1 skogen under en sn-”storrn och blev liggande medvetslös. Han skulle ha omkommit, om icke ödety sänt honom hjälp. f I – Efter ett nppträde med Gaskell, som ville tvinga henne att gifta sig med Buffeln, rymde Bonnie och korn till den plats, där Wharton låg. Hon förde honom till hans hydda och stannade som hans ömma värdar-in-na. Efter en kort och lycklig tid upptäckte de att-de älskade varandra. i Den förälskade Buffeln var rasande och satte alla sina kamrater irörelse för att upptäcka Bonnie. Ett iörrädiskt ljus röjde henne för en skogsarbetare, som skyn- dade till Buffeln. Denne tog en del kamrater och ortens fredsdomare med sig. Då de anlände var Whartoh borta. Bonnie förklarade emellertid att hon hatade Buffeln och fredsdomaren upplysre, att det inte kunde bli något lagligt giftermål av om flickan vägrade. I detsamma återkom Wharton och ställde till med en hastig vigsel i skogen. ”Den lilla vildmarksflickan hade blivit societetsfru. What-ton lät emellertid övertala sig att resa till Japan på ett är, medan hans skogsbrud lämnades i hans systers goda vård för att få uppfostran. Under tiden blev Elinor änka, och hon ännu hyste en häftig passion för Wharton, gjorde .hon upp en intrig med en odåga Billy-Hamilton, som hon betalade för att han skulle försöka vinna den oerfarna Bonnie. Minan skulle explodera, då Wharton efter årets utgång återkom. Billy lyckades förträffligt i att intala Bonnie, att hennes man älskade Elinor. Men Bonnie räddade sin lycka med en djärv kupp. l ett brev tiil Elinor anförtrodde hon denna, att hon rymde med ttBilly” och att de. tänkte övernatta i blockhusetisko- gen. Elinor skyndade att visa brevet för Wharjön som utom sig av raseri skyndade till blockhuset. Han kom lagom för att utkämpa eu sista boxningsmatch med Buffeln. Sedan fragnde Whartiirn, blek av svartsjuka, sin hustru var hon gömt ”Billy”. Hon svarade med att leende örpna dörren till en liten kammare. Vid Wharton säg, gjorde honom mycket glad. . Den Billy som Bonnie hadde med sig, var bara hennes lilla hund. Vitagraph-lustspel finare-ace på hiftm- renar. Barn äga ic k e tillträde. Bio-Tryckenei, Ystad, 1919.

• Relaterade filmerLaurence på biltur
  Vid Österrikes högsta gräns