Stormande skrattsuccés! Heltimmes-Lustspelet Inkvartering (Flirt under fältmanövernl) Lustspel i 2 akter. Inkvartering, det ordet hälsas alltid med glädje av traktens kvinnliga innevånare, under det de man- liga däremot veta att med en sådan invasion är det slut med deras makt, åtminstone den tid det hela varar. På grundvatten av en sådan inkvatering är det bil- den inspelats och man måste medgiva att ett lustspel där man så från början till slut får skratta har sällan eller aldrig förr bjudits en biografpublik. Humor i varenda scen – krigarliv – flirt under fältmanöver, vore rätta rubriken. Inkvartering, h-nrra, så ljudÅe-r lösen .för dagen.. Och gods- ägarens lfillafåic-ka som med all kraft det lilla lfli-ckhjä-rtat är mäktigt nyligen visat den gamle ungkarlen vad hans frid till- hör-er, klappar så has-tigt vid tanken på alla de stiliga löjtnanter i fina uniformer som inom några få dagar skulle komma och lägga hela traktens befolkning, mest naturligtvis den kvinnliga, under sina sporrbeklädda hälar. Men fadern vill ej veta av att hans lilla flicka som natur- ligtvis är bestämd för den gamle ungkarlen, skulle gå och stolla bort sig med en sådan där glop till löjtnant. Nej, det skulle han nog veta att sätta stopp för. Och med hela den faderliga myndighetens hela stränghet stänger han in sin lilla yrhätta och får hon alltså försaka alla de ljufliga saker en in- kvartering har att bjuda. Krigarne komma, alla taga de med storm och hos vår godsägare har en samling unga aristokrater blivit inkvarte- rade. bland andra vår historias hjälte. Och lillan däruppe får då och då kasta en blick på den granne officern, å Gud, vad det lilla hjärtat klappar, så förfärligt . , . ja, hur skulle man väl kunna få bli bekant med honom. hjälten i hennes drömmar, det kände hon första gången hon såg honom. Kärleken är uppfinningsrik: snart kan den unga fröken stoltsera i en kalfaktorsuniiorm och vår löjtnant lägger visserligen ej märke till en början att han har en förtjusande vacker kalfaktor, men han är dock synnerligen belåten med gossen . . . Emellertid kan hon naturligtvis ej länge gå utan att bliva upptäckt och döm om vår löjtnants förvåning när han får se vem som varit hans kalfaktor, och vem han under dessa dagar komenderat . . . Och lilla nåden är ej alls ond på sin käre löjtnant. Tvärt- om. Och nu är det krigarens tur att bliva förälskad och han blir det också med besked. Snart är det han som ligger för den Hlilla lantliga oskuldensAK fötter och de stolta ord han kas- tat vid sitt inträde i manövern att han nog skulle lägga dem för sina fötter, besannades nu i Omvänd ordning. Men även lillan tycker om sin löjtnant och vad skall pappan-godsägaren säga när tvänne unga mäniskohjärtan be- slutat sig för att binda sina öden samman. Då har han natur- ligtvis ingenting annat att göra än hålla god min och inom sigyönska att – inkvarteringen aldrig ägt rum.