Så hafva också vi börjat studera denna öförlikneliga bok och i dag kunna” vi meddela att vårt verk är afslutadt. Publiken skall nu dömma iom. denna bildserie. X Den väcker förvåning då de bibliska tilldragelser som hon i stora drag för vara ögon framvisar, framställer hvar och en, en dödssynd. Densammas konstnärliga utförande är oförliknelig. De minsta detal- jer äro så sorgfälligt utarbetade att det hela”är en bild af högsta fulländ- ning. . Innehållet är omväxlande. storartadt och enkelt och kan omöjligt öfver-träffas i konstnärlig verkan. I koloration och fotografi är denna serie värdig den store Gaumont- Konstfilmen. Vi bringa i denna vecka 2 af bilderna: ”Högmodet” och ”Vinnings- lystnaden”. Högmod. 1 På fältet Dura i Babylons närhet, har Nebukanezar, Babylons konung låtitäuppresa en jätteetaty och skall inviga denna. Slafvarna strö blommor ochirökelse på vägendär konungen bäres fram följd af en mängd dignitä- rer, .uppvaktning och slafvar. I. 1 . Långsamt och värdigtk stiger konungen uppför trappan till sin tron varifrån han befaller den församlade mängden att .kasta sig ned på mar- ken framför sin staty i det ögonblick då nya fanfarer utstötas. Alla utfö- ra denna kungliga befallning och böja knäframför Götzenbilden. Tre unga Hebräer som blivit födda under fångenskapen i Babylon, men som troget hafvatbevarat sina fäders tro, blifva stående med högburna hufvuden. Utan att låta skrämma sig betrakta de denna på knä liggande folkmängd oohdenna högmodige konungroch nekade att visa Nebukanezar den äran som blott tillkom deras Gud. I Bibeln förtäljer oss att Nebukanezar lät inspärra. dessa tre unge män y i en glödande ugn, men devtre männen stämde upp en psalm till guds ä- ra och flamman skonade dem så att de oskadda komme ur ugnen. Guds handlade sig senare. tungt på Nebukanezar för att bestraffar honom för hans högmod. I Vinningslystnad.- Vinningslystnaden är en omätlig kärlek till penningar. Här hafva vi ett exempel på denna ända till förbrytelse gående lidelse. Simson hade lidelsefullt förälskat igfi en fru som bodde i Sorecs dal och hette Dalia. Philisteernas härskare som hade hört omtalas, att han ofta hemligt besökte henne, lofvade henne mycket guld om hon kunde ta reda på hvari Si-msons stora kraft bestod, .samt sedan meddela honom detta.11 Fran nu hade Dalia, som blifvit ett byte för vinningslystnadens de-X mon, blott en tanke, att förråda den man hon älskade. Efter upprepade försök gaf 1han henne beskedbhärom och sade: ”Det har aldrig kommit en Film de .American Biograf Comp. I .Elipl knif på min hud, ty som en Guds utkorade är jag från födelsen; och om jag skäres så skall min kraft vika från mig och jag blir svag som1 andra manniskor. Dalia som nu äntligen hade- erfarit hemligheten söfde honom, ropade till sig en tjänare som afskar hans hufvudhår. Och Philisteerna bemäkti- gade sig honom samt förde honom bunden till Saza hvarest han i fängel- set màste draga kvarnstenar, . Dalia tog i besittning det snöda guldet hvaröfver hon girigt vakade, rädd att förlora detsamma. i – Kunstfilm. slig Iiusslràle. Gripande bild i 50 aidelningar. i John Rogers, en ung kemiker, hvar uppriktigt förälskad 1 den äldsta af två systrar. i i i 1 . Som ung fru blir hon snart trött på det husliga lifvet och sökerI s1tt umgänge utomhus. Så en dag drabbas hennes man af en svår olycka, un- der .experlmenterande 1 sitt laboratorium uppstår en ex- plosion hvarvid han förlorar-både syn och hörsel. Hans maka öfvergifver honom,l men nu träder systern emellan samt vårdar honom under hans långa sjukdom; – Han bhr oms1der återställd men förlorar synen åter, dock är han glad öfver att ha fått en bättre vårdarinna än sin pliktförgätna första hustru.