o”. g r. IJ l Elli!! à Söndagen den 28 Januari kl. 8 e. in. l! Revy öfver veckans nyheter. Pathéjournalen den sist utkomna. l! sold-.dens glada. iif. Mycket komisk. . -: t Bröder i vapnen. Tjugu i år senare Mycket gripande drama i många afdelningar. Tvänne bröder, som voro goda vänner, råkade förälska sig i samma flicka. Den ena hade fram- gång, den andra fick korgen. Deras vänskap upphörde emellertid ej. En vacker dag kallades de båda till vapen vid samma kompani, den ene glad i själen såsom kapten, den andre som sergeant, nedstämd och dyster. Ehuru skilda till rangen voro de likväl vbröder i vapen). På blodigt slagfält blef kapten Hawley sårad, sergeant Carrol förde honom emellertid i säkerhet, men blott för att själf falla offer för en exploderande granat, just som kaptenen öfverlämnas åt sjuk- yåàråare. Båda fördes till sjukhuset och tänkte föga på under hvilka omständigheter de ånyo skulle r as. i i Sergeanten ville ej återvända till hemorten, då hans sår läktes, enär kaptenens trolofvade vistades ÅK K onstålm ! oerhördt spännande krigsdrarna. där, och såsom krympling oduglig till krigstjänst vart han utan tak öfver hufvudet. Tjugu år senare fanns han sofvande invid ett halfbyggdt hus och arresterades för lösdrifveri. I Kapten Hawley återvände från kriget, gifteI sig med sitt hjärtas utvalda och vara tjugu år senare en välsituerad man. , Genom ödets skickelse leddes rättegången med f. d. sergeanten af brodern, kaptenen. Men först sedan wvagabondenw berättat hur han sårats i kriget igenkändes han af kaptenen.. i Med tårar i ögonen dömde kaptenen brodern att tillbringa återstoden af sitt lif sås-om. en ärad gäst i hans hem och såsom lika varm gäst till honom som till hans familj, som han varit till kapte- nen i kriget. Äldersgrans 15 àr. terskorna tillhållas genom ett särskildt ti kä nagi litI n 7palla!y och arbetet precis klockan 7. Efter att hafva inpräntat denna förmaning i sitt thfviidjlfinsliimrar”f! Rosalie, men vaknar icke desto mindre morgonen därpå först klockan 10 minuter före 7. Hon hoppar raskt ur bädden och klär sig i största hast, hvapå hon rusar utför trapporna och kom- mer utstörtande som en hvirfvelvind. Efter en massa äfventyr befinner sig Rosalie ändtligen klockan half 8 framför sin atelier, röd och nedsmord, samt med hatten på sned, andra missöden att förtiga. Hon blifver emellertid stående helt snopen inför ett tillkännagifvande så lydande: aStängdt sön- och helgdagar). I Rosenau, en ung älsklig flicka. I och brinnande kärlek skall jag öfvervinna hvarje hinder. Se! Ovädret därute Rosalie har fått plats. Ofantlig-t skrattretande. Räiääliie; sånäisöiä i -. . is .modeatelien AIDS; V- i nan-sign!! aVar lugn, min älskade, så sant som jag älskar dig med hela min unga 4. fffjåzjjäo -nn- III-IIIIIIlI-s I —- III…IIIIII— .III-II Tillåtna af Statens Biografbyrà att visas endast for aldre. , 088.! stund tyckes alla afgrundeiis makter sammansvurit sig mot oss, men var lugn älskade – bättre tider skola stunda w- och då skall vår kärleks sol lysa från en desto mera molnfri himmel) Knappast hade han yttrat dessa ord förrän Erikas fader kommer och långsamt aflägsnar sig Harry. Samma kväll deltaga bankiren och hans dotter i ett apartyr, hvarest de sammanträffa de baiikdirektör Kober. Han förälskade sig i den vackra flickan och anhåller om hennes hand. Bankir Rosenau meddelar sin dotter den gläd- jande nyheten. rJag älskar Harry Clarkson, din sekreterare, blott honom skall jag taga till min herre och manla – wMen kära barn! Clarkson är en ung man, som ännu ej har någon framtid – däremot är Kober rik! Han kan bjuda dig skall förgå och. följas af det klaraste solsken – så ock med oss. I närvarande . i i U. QUÄJ i f, I Ö d, N” l . . f :TT J (Sn mig. ”x i)e SOMNGANGAREN eller i Äkta män p vift. Ett yga!n yar rw. f ..= i . .I bug-.L- .1. Den i w;V 1 I .K- .j H, . . u, 4 v I. . , ., . .. p.) ” i .Ii ”äs-Elfhan i en tid- g tt in.” ie i., om befinner sig hafva7 samma önskningar, har sagt sin hustru att han är söm-ngångare. I Vàr unge äkta man bestämmer sig för att äfven han spela rollen af sömngångare och kommer därför i tillfälle att få genomlefva Berlins förlustelser nattetid Dä han emellertid nästa morgon kommer hem i något vacklande till- stånd faller den för honom betydelsefulla tidningen ur hans ficka. Hans svärfar finner den och då den unge äkta mannen äfven nästa afton upprepar samma historia gör den gamle likaledes för att komma ut på galej. Då de båda under sina försök att komma ut mötas i korridoren och förstå att de hafva samma ändamål, gå de båda tillsammans att fästa. De tillbakasatta fruarna-komma vid ett tillfälle på spår efter sakens rätta sammanhang och förfölja dem. De mötas på en maskerad där fruarna kokettera för dem och till sist gå alla in i ett separatkabinett. Här dema- skera de sig och svärfar och svär-son ha därefter blifvit botade från att gå ut för att få nattluft. Komisk skämtbild. :3353335113 :HP-”Hilalä-un nu. :il-:23333 :HE-:22:23 .35:53:37.5 55:33:23” 33:22:37.2: ”33:25:33.3- i .I II := i .I :I .I 55 Nytt sensationsdrama! Uppseendevackande nyhet! Spännande karleksdrama! 55 :i . i i 1 – EE I i I I I :E Vild och rasande tjuter stormen genom stadens människotomma gator, ryc- I v Ä. . ” , sin ruin. Alla börsspekulationer hafva slagit fel, det var som en osynlig makt ker och sliter i trädens kala grenar, vilka. klagande och stönande gifva efter för I . . i i f V i legat bakom detta. Då en dag förklarar Kober hånande att det var han som med EE trycket. i j i f I få , afsikt ruinerat honom. wGif mig Eder dotter och jag skall rädda Eder-la Rosenau, : l bankiren Rosenauis förnämt och luXiöst inredda arbetsrum gick det icke – x i ”N i sårad i sitt innersta, visar honom på dörren sägande: rTill en skurk vill jag icke g: EE mindre stormigt till. Bankirens sekreterare, Harry Clarkson, en ung man vmed i I A i gifva min dotter – då lider jag hellre nöd och fattigdomb Kober aflägsnar sig :g elegant och slank figur och energiska kloka ansiktsdrag, försökte trösta Erika skrattande. i :g Ja, blott döden kan befria honom. Det en i förtid bruten man, som till :i obevekligt öde har brutit mig. Jag har blott att välja mellan död och bankrutt…. hellre döden som lämnar dig ett iläckfritt namn… Lef väl… grät icke för mycket ”ii u fl; ”I (få h 01,” I!! ih W, ”ll-i . i. t ”f Uf iiJH Il [ju M- ), på i i li. , lll. i l” .in i ))i ,. ett komfortabelt hem samt uppfylla dina minsta önskningar! Men det oaktat stod Erika fast vid sin Harry och den bekymrade fadern skrifver till sin sekreterare följande rader! wMin käre Clarkson. Då jag till fullo 1 förstår Eder känsla till min dotter, bjuder mig min plikt, som fader, att ställa Eder på ett prof. Därför res till Eder onkels gifufvor i Transvaal och stanna där itvå år. Har ödet under tiden varit Eder kärlek huld – återvänd. Rosenau. i) Till Kober skrifver han: rKäre vän. Med glädje skulle jag gifvitv Eder min dotter – men jag hade icke tagit kärleken med i betraktande. Erikas hjärta tillhör en annan. Jag är för ärlig och Ni för storsint för att längre tänka på dessa gifter-målsplaner. Vänligen Rosenaum 1 Två år äro förgångna. Var det det oberäkneliga ödets växlingar? Bankhuset Rosenau står framför öfver din olycklige fader, hvilkens sista tankar skola vara hos dig. a Likt en tjuf v. om natten smyger han sig genom våningen till sin dotters rum, hvilken lugnt slumrande icke anar det förskräckliga som skall passera. En sista kyss trycker han på hennes panna, lägger brefvet och begifver sig till sitt kontor för att utföra sitt förtviilade beslut. Sömndrucken reser sig Erika upp: vast! Någon mäste ha kysst mig? Hvad är det? Ett breffö Hon vrider upp det elektriska ljuset – och läser — ett fruktansvärdt skri tränger fram mellan hennes läppar. I ett nu är hon uppe och ilar ned till sin faders rum och kommer tids nog för att rycka det farliga vapnet ur hans hand. vaarför ville du göra. mig detta? Annu finns det utsikt för oss att blifva räddade. Förtrösta på Gudla I samma ögon- i blick ringer telefon. aHallå! Hvem därför – aDet är grufägare Clarkson, London, kommer just från Tvans- vaal, där jag upptäckt stora guldminer…. Min brorson, Harry Clarkson, är på väg till Berlin för att gifta sig med Eder dotter. Jag skänker härmed som brudgåfva tillV min blifvande svärdotter tio millioner – hoppas att Ni icke har något att invända mot giftermälet…. all right… Fader och dotter äro öfverväldigadc af lycka. Allt kom. så plötsligt och oväntadt. Nästa. dag kommer Harry för att hämta Sin älskade. Kober inträffade samtidigt för att aiihålla om Erikas hand eller… att presentera fordringen, som är liktydig med huset Rosenaus ruin. Utan att säga ett ord öfverräcker Clark- son beloppet i banknotor. Kober mäter honom med ögonen, då begriper han att han spelat ut… .och af- lägsnar sig. sin dotter skrifver följande ord: rMitt enda kära, älskade barn. Ett blindt och . .slipning-nunnan lll. un” lll-uno.” .-, .I frå-manus: :::::::::::: :::::::::::: ::::::::::::—T-=-.J::::::::::: :annuaäm-Jaunaa: :::::::maäuaauuaif I-s —- n- i I i .i jiP i -nlplllnllllir .ll r- ilA . v I, , .514 Oofvertrafadt! . . .. :i , , v – . Konstverk! Kiafligi gripande diama med miiliv efter liehlenschlagei. Fiiievisadl pa Paniiplikiinleaiein i Kiiiienhamn divei 400 gangei for fulla hus. lnspelt af Köpenhamns förnämsta skådespelare från Kungl. Teatern.l Personerna: Grefven Herr Th. Roose, Grefvinnan Fröken lngebirg Larsen, Snickaren Herr Nie Netiendam, Tjänaren Herr Rs. Ottesen, l. En dybar gåfva. Det är höst, en klar och kylig septemberdag; Grefvinnan sitter i par- och säger: rFar, jag är hungrigb Men det finnes intet att äta. aFar jag är hungrigbiy Då reser ken och läser, ibland lägger hon boken till sidan och ser vemodigt på de blommor, som ligga i hen- sig snickaren, han har beslutat sig. Hans hustru barn skall icke längre svälta. nes sköte. Hon vet att likaväl som dessa sommarens sista blommor skola vissna, likavisst skall äfven 5. Skendöd. Det är natt då snickaren kommer smygande in i grafkammaren, han kämpar hennes korta lycka vara förbi. Hon känner att döden är henne nära och tungsint tänker hon på alla ännu en sista kamp – men han måste göra det för de hungrande som Ivänta honom hemma. Och de lyckliga stunder, som hennes mans kärlek har skänkt henne. Då hör hon plötsligt ett skri och ser har han inte rätt? Hvem har gagn eller nytta af smycket då det ligger i jorden? Han begynner upp där kommer han ju. Han hälsar henne leende och böjer sig öfver henne och kärleksfullt slår sitt dystra verk, aftager kistlocket, aflägsnar blommorna och likklädet och famlar därefter med darran- hon sina armar om hans hals. Till, tröst för hennes ensamhet gifver han henne ett dyrbart smycke, de händer efter smycket på den dödas bröst. Då känner han ett fast grepp om sin arm – hvad är en halskedja, en skön symbol på de länkar som binda dem samman. det? Har den döda blifvit lefvande? Vill hon försvara sin dyrbara skatt? Han väntar ej på något 2. På. dÖdSlägret. Grefvinnan ligger för döden. V Förtviflad står den unge grefven vid hen- svar eller förklaring utan rusar i väg .i panisk förskräckelse. nes läger. För-sistaI gången reser hon sig för att slingra sina armar om ”hans hals – men de sjunka , 6. UppStåndelsen. Grefvinnan har vaknat ur sin medvetslöshet. Hon var icke död utan utmattade tillbaka. Dödskampen har kommit och- liflös fallerl hon ner. Ar hon död! Jo, det är förbi. X, låg blott i en11 dödsliknande sömn som hade lätt att narra den gamle husläkaren. Nu reser hon sig. Gråtande kastar sig grefven öfver hennes lik. l och full af ångest ser hon kistan hvari hon legat, likklädet och de vissnade blommorna. Skälfvande 3. Halsbandet Som följer henne i grafven frestar Snickaren. l slottets riddarsal l af köld och rädsla. står hon upp ur kistan och vill fly men kan icke – hennes krafter ha svikit hen- ligger grefviniian på wlit de paradew. En syster ligger på knä vid kistan och beder för den dödas ne. Med stora ansträngningar vacklar hon till Madonnabilden, sträcker händerna mot henne och tac- själ. Grefven kommer – det är sista gången han ser hennes ansikte – de ögon som talade till ho- kar Gudsomoder för det hon frälst henne från en fruktansvärd död. Så sjunker hon medvetslös ner. nom af idel kärlek, den mun han älskade att kyssa., händerna som hvilade så tryggt i hans, allt det 7. Atergifvandet af lifvet Sonar brottet. Grefven sitter framför kaminen, dä snickaren – var hans enda lycka.” Han böjer sig öfver kistan och kysser de blodlösa läpparna. Så tager han kommer in till honom och kastar sig på knä. Han lyssnar undrande till den besynnerliga berättelsen halsbandet som skall följa henne i grafven, den sista gåfva hon fick af honom, men tjänaren och och det är en tanke som behärskar honom, skulle det vara möjligt att hon ännu lefver. Talar man- i snickaren vänta, kistan skall igenspikas. Grefven går nedbruten bort för att få vara ensam med sin nen sanning eller har han blifvit vansinnig af rädsla och samvetsagg. Han vill själf gå ned för att sorg. Då snickaren skall börja Sitt arbete ser han det dyrbara smycket. Detlhar alltså-:de rika råd se om det verkligen har skett – om den döda har vaknat till lif. till, de kan låta sänka en förmögenhet i jorden utan att någon människa har gjädje däraf. Den som Han. ser det strax. Kistan tom, alltså det sannt. Och där ser han henne ligga – han ägde en sådan skatt! DetA enda smycke som nu skall gömmas i jorden, vore nog att göra honom till böjer sig öfver henne, kvarsamt reser han henne upp och i outsäglig lycka livilar hon sitt hufvud vid en välbärgad man, och få nöd och sorg fjärran från sitt hem. Och han småler bittert då han slår hans bröst. Förtviiiad knäböjer snickaren framför henne och beder om förlåtelse, då gifver hon ho- igen locket öfver liket och det strålande smycket. . nom smycket till gåfva. Det var ju hah som räddade henne, utan honom hade hon varit dömd till 4. Nöden bryter rättvisan. Hemma hos snickaren ligger barnet sjukt. Dubbel bitterhet . en förskräcklig död. Låt honom behålla smycket, som kan frälsa dem, som han frläste henne. läses i den fattige mannens ansikte, då han från slottets rikedomar-kommer hem till sitt arma hem, I Tacksamt kysser snickaren hennes hand men då de två äro gångna reser han sig och går till Madon.- där han omtalar för sin hustru om det otrefliga han sett: Halskedjan, förmögenlieten som skall gräf- nabilden. Där skänker han det dyrbara-smycket till Guds moder som ett offer och bevis på sin ånger, vas ner i jorden. . i ”g ty han förstår att på en förbrytelse kan hans hems lycka icke grundas. Rikedoinen Som kunde rädda dem skall nu ligga gömd och ofruktbar. Barnet reser sig i-sängen I l- 1 ” ii: . :ii e”. Entré: 50 öre. Reserveradplats 75 öre. C. F. Bergh, Aocidemikyekeri, Kramfon. 1912. Vördsamt JoH. TRANBERG. TSEIO -eiiple Jo; isepue sesjA ne eiÄqie-.iäofjig sueieiglje eufieiiu. Q :in 91 vsiliieaiäsi9pr