Filmarkivforskning

Programblad Skandia, Kramfors, 1912/11/03

• Biograf Skandia
• Ort Kramfors
• Årtal 1912
• Textinnehåll

  ll RES T illlllllli å KRAMFURS TEATER i Söndagen den 3 November 1912, ,. kl. 7,30 e. m.k Express i dag från Paris. PROGRAM f Senaste serien. Kinematografisk Veckorevy Viser lefvande bilder till dagshändelsema verlden rundt. Kärlek och sjösjuka. Tvenne förälskade hindras af en obeveklig pappa från att få hvarandra. I stället för att sätta sin lit till slumpen, hitta de på en list för att förmå pappa till att ge sitt samtycke till deras förening. På det dottern skall .. glömma den enträgna friaren, tar fadern henne med sig på en resa. Dottern underrättar ögonblick4 ligen den älskade härom. Den unge mannen följer efter dem ombord och finner snart tillfälle att bevisa fadern, hvilken blifvit sjösjuk, en ovärderlig tjänst. Han förkläder sig till skeppsläkare och lyckas bota den kranke, som inom kort är på benen igen och inte önskar något högre än att få. sin räddare till mäg. Att han nu får sin vilja fram säger sig själft. Kinematogranska veckorevyn vet aut! ser ant! Väninnans minne. Briljant skådespel. Efter att hafva varit borta i 10 år finner jag Eder vara gift. Jag har alltid älskat Eder, men aldrig vågat tillstå min kärlek för Eder. Redan i morgon lämnar jag hemlandet och reser till Amerika. Jag vore mycket tacksam om Ni ville uppfylla min bön och gifva mig Edert fotografi, den enda erinran jag skulle kunna få af Eder i min ensamhet där borta. Jag vet Ni äger en medaljong med ett poträtt som bär Edra trogna drag. Det är helt säkert den sista önskan som framställes till Eder af Eder vän FRANS DORNER. I huset. Hon får brefvet. Ringen utgör-vinsten. Nej, var är min rlng? Vi tre äro ensamna, må vi tömma våra fickor. Skrattsuccås, Frans Dorner har i sin ficka husfruns bild och vill inte visa sina fickors innehåll. rGör Ni vad jag fordrar af Eder min vän., äIIIIIIIIIIIIIIII I II III-IIIIIIIIIIIIIIIIII.III-…ä I IL II I I i M” Afrikanskt nybyggda-Lif. W I I x. I i II .I . . eller W En natt bland oknens rofdjur, Hyenor, Schakaler och Lejon. . . i , absolutmest spännande äfventyrsdrama. l Publiken hålles hela tiden i andlös spänning. . Skymningens skuggor lägrade sig öfver öknen och färga- ars vännerna, som väl redan började tvifla på undsättning. de med sin ljusa stämning sanden i skimrande guldton. Plötsligt ryckte Lestrac till, han hörde smygande steg och Med skymningen inträdde ångest och beklämning i de buller, hvarför han höjde hufvudet för att rekognosera ter- människors sinnen, hvilka ensamma bodde på den ödsligt rängen och ett spändt uttryck kom i hans ansikte. Ofri- belägna farmen. På dagen då solen sken glömde man lätt villigt togo hans händer mot gördeln. där han förvarade sin att man var omgifven af Hender, af vilda, blodtörstiga djur revolver. Kanske voro äfven här beduiner lagrade, beredda och beduinerna som man ingen dag var säker för. Men att skjuta honom af hästen. Försiktigt smög han sig ned då natten kom med sitt mörker, då blandade sig hyenornas från hästryggen och gick i riktning mot de ännu tassande och schakalernas tjut och lejonets rytande med en mans stegen. Hela hans kropp genomförs af en darrning. när skrik, hvilket ljöd som ett dödsskri i den-tysta natten. han fick se hvad som stört nattens lugn. En hyena stod En man, som ensam till häst färdades genom öknen för framför honom ätande på kadavret af en häst. Med en att känna dess nattliga faror, hörde plötsligt bakom sig rörelse i hvilken detta djurs feghet och låghet klart fram- ljudet af hofslag och vilda krigiska rop på beduinernasV skymtade, lyfte det sitt hufvud och då det såg en människa språk, hvarför han sporrade sin häst till ytterligare ansträng- framför sig, fick det en grönaktig glans i ögonen. Sedan ning. Hans förföljare kommo dock allt närmare, han hörde sprang det därifrån in i sin håla. Lestrae samlade all sin redan knallarna från deras gevär och såg elden från den- viljekraft för att frigöra sig från den fasa som vid åsynen samma. Antligen nådde han hemmet nästan halfdöd af af hyenan bemäktigat sig honom Han gick till sin häst och ansträngning. Hyddan med sina tunna brädväggar skulle fann denne så intagen af skräck, att han insåg det vara kunna ringa skydda mot den annalkande fienden. Hustrun omöjligt fortsätta färden förr än hästen fått hvila en stund som tillsammans med sin far inväntat mannen, såg genast och samla krafter. Han såg en grottlik naturformation i klipp- på dennes förstörda utseende att fara var på fårde, och orna och denna utvalde han till gömställe för sig och sin snart fick hon af mannen bekräftelse på sina farhågor. häst. Efter att hafva lugnat djurensåg han sig själf om Raskt tillbommades fönster och dörrar och medels telefon- efter en plats där han kunde finna hvila och snart hade förbindelse med en annan farmare lyckades (let dem att han slumrat in. meddela den fara hvari de sväfvade Pä andra sidan berget gick djurens konung, lejonet, och Den varskodde bodde ensam med sin fru på sin farm, sökte 0sin föda, han kastade sig öfver ett djur som blef men väl inseende att människolif stodo på spel, tog han hans måltid och efter att ha förtärt detsamma, började han I ett hjärtligt farväl af henne och red ut i natten. Vägen på nytt sin vandring. Nu lade han sig till ro, men endast g gick öfver obanade stigar. Gräs och buskar slingrade sig för att åter rusa upp och med ett språng stod han vid i om hästens hofvor och försvarade-färden. grottan, där Lestrac låg. Här utstötte lejonet ett fruktans- : Men Lestrac, så var mannens namn, gaf sig icke, utan värdt rytande, hvilket väckte Lestrac och snart hade denne E med smekningar och vänligt tilltal gick hästen framåt. i situationen klar för sig. Han såg lejonet närma sig hans B I Snart hade han uppnått några tvärbranta klippor, öfver hvilka häst, och med ett språng var Lestrac genast uppe på klippan 4 han måste taga sig fram, men hästen gjorde nu det våld- Lejonet tog just sats för att kasta sig öfver hästen, då small sammaste motstånd. Det var som om hästen anat en fara , ett skott och djurens konung låg död bredvid hästen. Mor- hvilken hans husbonde ej kunde upptäcka Ater ljöd Lestracs gonen inbröt nu och Lestrac svingade sig upp på sin häst vänliga maning till djuret, ty framåt måste han, därpå och fortsatte färden. Andtligen nådde honom ljudet af skott kunde ju fiera människolif bero, han sporrade hästen. och på afstånd, Lestrac tog sitt gevär, och samlade allt sitt mod nu gick färden framåt i ursinnig fart utför berget. Ofver red han midt in bland beuinerna, nedgörande den ene efter allt reste sig hinder i hans väg, han måste genomtränga den andre tills han själf blef sårad oclrL föll af hästen, Be- täta snår, hvilka sönder-refvo hans ansikte, men ännu var duinerna skulle just bemäktiga sig den särade, då Lestracs hästen oskadd och alltjämt gick färden framåt. Nu låg hustru tillkom och med hjälp af uppbådadt manskap dref slätten framför honom och hans tankar gingo till de stack- sllllBI fienden på flykten. ” ”ll ål…- Vid källan af floden Va 7 Ej långt från Avignonyi en: krrom:iii-tisk ÄIkliplpdal, nppriimerfflof Efter den har departementet i provinsen erhållit sitt namn, samma departement, som uppstått ur de forna provinserna, grefskapen Flodens källor förena sig i den vackraste förtroll4 ning, öfver stenar och grus rusar vattnet och visar en smaragdgrön och Längs efter iiodens stränder synas de präktiga vinbergen, oliv-, fikon- och mullbärsträden spegla sina grenar i den vackra Då vid vinterns slut snö och is kommer ned från höjdema . till dalen får vattnet ibland en svart mörk färg. Det är som gömde det sig då mellan klippdalarna för att först åter komma i dagen då den blå himlen åter speglar sig däri och då floden rusar fri öfver klipporna. Vaucluses källa visar sig för åskådarnes hänryckta blickar en klippdal, som I denna dal, där hvarken finns buskar eller träd, finna vi äfven källan af floden Sorgue, hvilken följer Vaucluse ett stycke på dess väg och sedan ofvanför Avignon Psammanflyter med Denna dal med sin vilda romantik och sina praktfulla floder är . berömd som den store italienske diktaren Petrarca7s vistelseort,idå han här den Vaucluse. Avignon och Veuaissin. genomskinlig klar färg. flodens vatten. tyckes härstamma ur sagolandet. Rhone. i Härliga yÄnaturscerlerier. ski-ef sina dikter och sonetter till den gudomliga Laura. Tillåtet även för barn, men skola barn efter kl. 8 ,e.m. vara åtföljda af föräldrar eller målsmän. z Entré: ucluse. Ej långt från l genoinreligtilustspel.- se f Dansösens friare. Detta är en historia om hur en lika vacker som . dygdig dansös är odygdig nog att föra sina beundrare bakom ljuset. Iett par af dessa kännaviigen wBunnyr, pere noble-favoriten från så många af de populära i Vitag-raphbilderna. Till medspelare har denne en aktör, Q som inte blott wfigurligt) taladt gör en mer urkomisk än rslätr figur. De kärlekskranka farbrödernas kur för den sköna är alltigenom lika skrattretande, som det löjliga slutet är värdigt den utmärkta iscensatta framställningen af denna originella fars. fvt-vr v wmw-zet-ssmi, 4:e:- .50 öre för äldre, 25 öre förbarn. Numrerad plats 75 öre. Verdsamr joH. mannen e. .x .sewe-massdes-asvet-:eftermuseum-:ewadessa-:efme i s www-sewe:- IW (I. F. Berghs Ara-idenstryckeri, Kramfors 1912. I I 4,-,

• Relaterade filmerDansösens friare
  Kärlek och sjösjuka
  Vid krigsutbrottet
  Värmland. John Erikssons födelsebygd och sista vilorum
  Öknens drottning