ROGRHJIIII Nilllll lllll llllliillllllll ill il llllllil lill lllllllllll WR Kinematograii i färger! W En hel skara af arbeterskor är sysselsatt med tillverkningen af de mer eller mindre praktfulla, konstgjorda blommor, som åtgå till garnering afI damernas hattar. I Denna film visar oss en bild från atelieren, där tillklippnlngen, fargningen och krus- nin en af blommorna ä a rum. a . .I g Sedan återstår eghdast själfva hopsättandet, nagot hvari de darmed sysselsatta arbeter- skorna visa prof på såväl skicklighet som smak. ” Shoflicliaren och den rilte mannen Komedi efter La Fontaine. Bearbetad af Tete. SKoflicKaren – den dråplige humoristen PRINCE. aEn skoflickare sjöng från morgon till kvälls, fattig och glad utan be- kymmer för morgondagen. En finans- man, hans granne, lika sorgsen som rik, beklagar sig öfver, att han stores om dagen och hålles vaken om nat- ten af denne bullersamme filosof. Han står inte ut längre, utan koper tystnaden för en stor säck guld. All- deles bländad vid åsynen af .dessa skatter skrinlägger vår oskofltckare pengarna och glädjen ”pa en gang. pTy från denstunden ofvergaf som- nen hans läger; bekymmer, ”mi-ss- tankar och oro voro hans standiga gästen). Trött på en skatt, som .kos- tar honom hans hvila, ger skofhcka- ren pengarna tillbaka till sin granne och börjar i detsamm: ater med sma ” i s ratt. o i – Vlsor Oåkfäcljlgngäftdför mera än rikedom, det är sens-moralen af denna fabel, som sa spirltuellt tolkas af Prince. Kinematograii i färger. Zigenerskan 1-Balettpantomimliidansad af fröken Carmen Fernandez och herr Malatsotf De båda uppträ- dande framställa i detta av; 4! nummer, tack vare sitt uttrycksfulla min- spel en rad hogst 1n- 411 tressanta scener, där kärleken, svartsjukan och koketteriet om- växlande illustreras. åk ii 8 PMUSIK 3-:I En il iii ill iii en; Ma is ” iii inema il lisa ne. – Bedårande vacker resebild i naturliga färger. I lätta, af en trädsam urhålkade farkoster, som med kraftiga årtag framdrifvas af seniga infödingar, styr man mellan de af en tropisk vegetation betäckta stränderna kurs mot forsarne. Vid framkomsten till dessa lämna våra roddare sina åror och kasta sig i vattnet för att styra båten mellan de af brusande vattenhvirflar omgifna klipporna och stenarne. Så snart floden ånyo blir tillräckligt djup, begifva sig roddarne åter ombord och nu bär det utför i rasande fart, under skickligt undvikande af de utefter stränderna belägna under- vattensgrunden. . III-III…..III-…IIIIIIIIIIIIIIII KONSTFILM S. C. A. G. L. En nödlögn – Dramatisk seen af Michel Carré. Personerna: Herr Mosnier Sonen …………………………………………. .. I-Ierr Caillard Vännen i familjen ………………………… .. Herr Capellani Modern ………………………………………… .. Fru Desclauzas Fästmön ………………………………………. .. Fru Albane Den i en liten by bosatta skollära- rinnan Jeanne Sabourée har ingått förlofning med. kapten Jacques Rey- naud. De båda familjerna hafva för vana att samlas hvarje afton för att prata bort en stund med en gemen- sam vän,Jean, en stackars krympling, som i hemlighet älskar den unga lärarinnan. Den lilla familjekretsens ro störes en vacker dag genom ankomsten af ett budskap, som kallar kaptenen un- der fanorna. Han skickas till distrik- tet Yunnan, hvarest hans ställning blir dubbelt farlig på grund af otillräck- liga stridskrafter, som fransmännen där disponera öfver. Snart nog får den unga ofliceren nyheter från fosterjorden: hans fäst- i mös moder har dött, och hans egen fader har blifvit blind. Efter mottagandet af dessa sorg- liga nyheter förgå ej många dagar, förrän fiendtligheterna utbryta på allvar. I en af de första drabbningarna stupar kapten Reynaud.; Hans ordonnans öfverbringar till fosterjorden den sorgliga nyheten. Den dödes mor och fästmö tveka i det längsta att gifva den gamle blinde fadern del af sonens tragiska slut. Emellertid upptäcker denne på ett bord sonens fältkista. Han tror nu fullt och fast, att sonen kommit åter. Huru bära sig åt för att längre hålla honom i okunnighet om det för- skräckliga som inträffat? Jean, krymplingen, går nu, själf gripen af det djupaste medlidande, in på lärarinnans bön att ikläda sig den försvunnes uniform. Den glädje, som den blinde fadern erfar öfver att få trycka sin förmente son mot sitt bröst, belönar honom på sätt och vis för den pinsamma roll han åtagit sig att spela. – Hvem vet för resten, om ej Jeanne en vacker dag kommer att samtycka till att föreviga den välmenade lögnen genom att förena sitt öde med den ädel- modige krymplingens. = KONSTFILM S, C. A. G. L. = Kunsien att hliiva vill sina s ul er Komik scen af I-Iennequin. Personerna: Målaren ……………………. .. Herr Milo Ockraren Grippeson Herr Brunais Syflickan .. Fröken Marly . En stackars målare, som hotas med utmätning af en ockrare, känner sig högst olycklig och förtviflar just om sin räddning, då hans vänner, hvilka aldrig låta ett tillfälle till ett godt skämt gå sig ur händerna, på ett högst oväntadt sätt rädda honom ur knipan. Utklädda, den ene till en björn, den andre till en chimpans och den tredje till ett spöke, åtaga de sig att taga emot den väntade ockraren vid hans lbesök, samt sätta en sådan skräck i honom, att han faller ned afsvimmad. De passa nu på attfråntaga honom den fatala reversen – och målaren är räddad. Måndagar och Torsdagar nytt program. Rätt till ändringar af programmet förbehålle. Publiken ombedes vänligast att använda den plats hvartill biljetten gäller. Eftertryck af programmet förbjudas. Stockholm 1911 Stellan Stål: Boktryckeri