I lJournaIenl l-I -t-.fi I Senaste världsnytt! I Lefvande. I BilClSCfl-C I lllllllll llllll lllll. 0158,! NYHETER! Illustreraigå ett briljant sätt senaste händelser af vikt och intree från hela – världen – i ristan och Isolde Ur sagocykeln om riddaren af rundaÅ bordet-år 516 e. Kr. Den modärna kinematografiens mästerverk! lllllll I naturliga färger! lllllll Tritan och Iolde, denna underbara medel- tidslegend, som gifvit upphof till poemer och romaner på å många olika pråk, har nu äfven blifvit iscenatt för att kinemato- graiiskt återgifvas, och att denna bilderie, på hvilken stora kostnader nedlagts, torde få räknas till det yppersta som hittill gått öfver den hvita duken, skall en hvar med nöje erkänna. W Tristan är enligt sagan son af riddaren Bivalin i dennes kärleksförhållande med Blancheflour, syster till konung Marke af CornWall, hvilken är vasall under Irlands hjälte Morold. Rivalin stupar i en tvekamp och Blancheflour flyr, för att dölja följderna af sitt förhållande, till Bretagne, där hon döende föder Tristan. Gossen växer under den trogne Kur-Wenals skydd och åter- vänder som yngling till Cornwall, där hans morbroder mottager honom med stor hjärtlighet. Tristan utför nu en rad bedrifter och dödar Morold. Tristan får i striden själf ett svårt sår, för hvilket intet läkemedel synes finnas. Den stupade Morolds trolofvade, den irländska kungadottern Isolde, är emellertid känd för sin undergörande läkekonst. Under det antagna namnet Tantris seglar Tristan öfver till den irländskamkusten och lyckas väcka Isoldes med- lidande. Omsider får Isolde dock veta hvem Tristan år, och utom sig af harm vill hon nu utkräfva hämnd på sin trolofvades baneman genom att döda honom med hans eget svärd. Men då Tristan i sin feberdvala ser upp på henne, röres hon djupt af hans elände 1–v och svärdet faller ur hennes hand. Med helande salfvor lyckas hon så läka hans sår, att han tillfrisknar. Tristan svär henne evig tack och trohet, och Isolde låter honom fara hem till sitt land igen. Snart kommer han likväl åter i denna gång på ett präktigt skepp för att åt Cornwalls gamle konung Marke kråfva Isolde till brud. Trots det djärfva i att den skattskyldige Cornwallsfursten vågar begära Irlands konungadotters hand, mottager hon dock anbudet att blifva vasallens bnud och medföljer Tristan till Cornwall à och därmed börjar -dramats handling. Några rubriker, bref m. m.V till förtydligande af bildens innehåll: FÖRSTA AFDELNINGEN. Marke, konung af Cornwall, gifver riddaren Tristan i uppdrag att för hans räkning anhålla om den irländska prinsessan Isoldes hand. ll Herr Konung! – Landet ser med sorg att Eders Majestät ännu ej gift sig och anhåller vördsamt att Ni Herr Konung ville trygga tronföljden genom att gifta Eder med prinsessan Isolde. Ätföljd af Rosen, hans favoritslafvinna, begifver sig Tristan åstad för att uppsöka den blonda Isolde. Isolde ser från sin slottsterrass Tristans skepp nalkas. Hofvet i Cornwall önskar en drottning. Konung Marke skulle ej kunna finna en älskvärdare härska- rinna öfver sitt land än den näpna Isolde. M Tristan, som är förälskad i Isolde, är nära att falla ett offer för sin slafvinna, som är svartsjuk på honom. Féen Morgana förvandlar till en kärleksdryck innehållet i den giftbägare, som öfverräckes till de båda älskande af slafvinnan Rosen. Sorgsen och nedstämd kommer Isolde till konung Markes hof. :I MUSIK Zl m-:l lll-NW-W-W- Will l ANDRA AFDELNINGEN. Konung Marke gifver en präktig fest för att fira sin förlofning med Isolde. Kärleksdrycken, soln han druckit, förmår Tristan att bortröfva Isolde. Slafvinnan Rosen berättar för konung Marke om hans trolofvades flykt. Rörd öfver de båda älskandes stora ungdom, benådar konung Marke Tristan och Isolde. Gripna af fasa öfver den kärleksyra, som fått makt med dem söka Tristan och Isolde döden tillsammans. ” Och sålunda dogo riddar Tristan och Isolde iden blondaw en död i kärlek. Momo-Mum. å å i i -Wlllll (E EE! :EM m M Ni måste duellera! Lutspel af Georges Fagot, speladt af Max Linder. Den öfver hela. världen populära Max Linder lirar i detta. lustspel en af sina. största triumfer. Vi ha sett Max Linder i många äfventyrliga situationer och alltid haft roligt däråt. Nu har den oförbrännerlige Max skaffat sig en duell på halsen, naturligtvis för sin kärleks skull. Händelsen är denna: Max erhåller från sin fästmö ett kärleksbref af följande innehåll: iNi är ej annat än en pultron och skrällare. För att gifta er med mig måste Ni duellera! – Om moder natur ej utrustat en med stålmuskler och hjältemod, måste man gå försiktigt till väga, hvilket vår hjälte också gör. Att slåss är ingenting, men man måste vara två, det är just knuten. Iegenskap af utmanare riskerar man att råka ut för någon individ med oklara begrepp om heders- saker, och som afgör tvister med knytnäfvarne. Om kärleken uppväcker djärfhet så framkallar fegheten list. Max duellerar,I han slåss som ett lejon; hvilken vacker vapenbragd, han parerar, gör utfall, blod flyter, det är döden, han segrar! Max upplefver därefter ett sällt ögonblick i sin fästmös armar, hvilken kysser hans af ära och tapperhet omstrålande panna. Men nu kommer den förargliga fäktmästaren och afbryter Max utgjutelser med att framlämna en räkning på ett sönderrispat finger. Hvilken skam! Hemligheten är röde Förföljd af hånskratt och smälek flyr vår stackars hjälte från den familj han ei så snart ämnar besöka. Men. det finns flera giftaslystna flickor i Paris och vi återse honom nog snart. A M Måndagar och Torsdagar nytt program. Rätt till ändringar af programmet förbehålles. Publiken ombedes vänligast att använda den plats hvartill biljetten gäller. Stockholm 1911, Stellan Ståls Boktryckeri