PROGRAM – Konst um Modärnt, socialt drama af LOUIS FEUILLADE, framställdt i 3 hufvudafdelningar och 52 scener, skildrande en serveringsflickas gripande lifsöde. Händelsen tilldrager sig på ett studentnattkafé i Quartier Latin i Paris och på ett sjukhem i ”Le Paradou” vid Rivieran m. fl. platser. I HUFVUDROLLERNA: Fru Renee Carl …………………………………. .. Anna Moulin, kallad Nana. Herr Gollen……… D:r Paul Perrin. Herr lean Ayme ………….. ………………….. .. Alfons Marnier, med. stud. Fru Dorly ………………………………………. .. Den välgörande damen. Fröken Pauline Boyer …………………………. .. Blomsterförsäljerskan. Kypare, gäster, läkare, sjukvårdare, sjuksköterskor, patienter m. fl. I W . Paris nattetid. 29. Sjukhusstyrelsen. I . Nattvandrare. 30. Anna Moulin utnämnes till direktris . l Guartier Latin. för sjukhemmet efter den döde D:r l . På nattkaféet. Perrin. . Nlana, den vackra uppasserskan. 31. Lyckönskningar. I . Morgonen gryr. 4 32. En patient för hvilken Anna Moulin . Dagens arbete börjar. särskildt intresserade sig. . Lycka, trots fattigdomen. 33. Tillfrisknandet. I . Ryckt ur den ljufva drömmen. 34. Föreständerskans porträttsom minne . Nana och Alfons Marnier. 35. På nattkaféet Quartier Latin. I Återhållna tårar. 36. Alfons Marnier är fortfarande en Åter med i lifvet på nattkafeet. trogen kund på nattkrogen. . aBetala hvad jag är skyldig, min 37. Blomsterförsäljerskan Paulette. skattb 38. Porträttet. . Hennes ende vän. 39. Anna Moulin vid sina skrifgöromål. . En ny gäst. , 40. En besökande .anmäles., . Nana tar beställning af D:r Perrin. 41. Alfons Marnier återser Anna Moulin. . vaarför gråter Ni, mitt vackra 42. Ett obehagligt intermezzo. barnh 43. wDu skall få höra af migh . En sorglig lifshistoria. 44. Lazarettet skall utvidgas. . En människokännare. 45. wAnna-Stiftelsenm 20. wFölj mig! Jag skall tala med källar- 46. Skandalnotisen. mästaren) 47. Anna Moulin bekänner att hon varit . Brefvet till Alfons. kroguppasserska. . Nana alias Anna Moulin. 48. Bortjagad. . Mot nya öden. 49. Platsanskaffningsbyrån. . D:r Perrins sjukhem. 50. Utan betyg eller rekommendationer . Anna som sjuksköterska. kan Anna ej få någon plats. . Den goda flickan räcker till för alla. 51. Utan bröd åter tvingad att sälja sig . D:r Perrin får ett slaganfall. åt Quartier Latins skam och elände. . Den döendes sista önskan. 52. l förtviflans mörker. ill-III.. .il-Ill i I. m- ååääåäääää EES 33313 äöiåwmummsww- dag, skrattade och pratade gästerna i den tidiga morgontimman ännu som om kvällen nyss brutit in och en stark dunst af rök och alkohol strömmade ut ur lokalen. För ett ögonblick glömde Nana, den Vackra uppasserskan, hvar hon Var. Vid det öppna4 fönstret insög hon morgonluftens friska doft, och med Vid- öppna ögon stirrade hon ut mot det Vid horisonten framträdande skenet af den nya dagen. Men en djup ångest bemäktigado sig henne, O! visste blott människorna hvad hon, källaruppasserskan, led. Under fönstret gick en kvinna bärande en korg och efter kom en man, bärande en tung börda på sina skuldror. Ur deras ögon lyste lycka. Mannen lät sin börda glida till marken, drog kvinnan till sig och kysste henne. Det rörde Nana Och i sin fantasi fortsätter hon idyllen. Man och hustru, i en liten enkel stuga, där frid och glädje rådde; ur hvarenda vrå lyste lycka och förnöjsamhet. Men ett brutalt rop väckte Nana ur hennes vackra dröm. Det Var Alfons Marnier, hennes bäste Vän, en ung medicine studerande, som hon hvarje afton skänkte sitt leende, sin skönhet och blic- karne ur sina nattsvarta ögon, som ropade. Med möda behärskade hon sig. Hon ville ej visa att hon var färdig att gråta och hennes läppar rördes för att tala, men Alfons hörde henne icke. Han endast grep efter hennes väska Och sade: vBetala hvad jag är skyldig min skatt! Din älskling är ännu en gång utan pengar, men du Vet att du skall återfå allt, då jag tagit min exameiw. Nana fick alltid betala för Alfons, men hon gjorde det gärna, ty han Var ju hennes ende vän. l kaféet inträdde en ny gäst, som genast tilldrog sig Nanas uppmärk- samhet. Hans Vårdade dräkt och stillsamma uppträdande röjde mannen af bättre stånd. Nana skyndade att betjäna främlingen, som ointresserad be- ställde och emottog sin förtäring. Drömmande dröjde dock Nana kvar Vid hans bord och stora tårar smögo sig Väg utför hennes brännheta kinder. Då såg främlingen, som. Var läkare och hvars namn Var Perrin, plötsligt upp. — wGråt-er Ni, mitt Vackra barnfö Nana berättade om sitt nuvarande lif och om sin åtrå efter en anständigare tillvaro. D:r Perrin, som Var stor människokännarc, såg den kamp den unga flickan. kämpade och beslöt sig hastigt att taga sig an henne. – Djupt instucket i skuggan af gamla, höga träd, låg d:r Perrins sjukhus. I dess stillsamma salar finna Vi Nana eller Anna Moulin, som Var hennes rätta nanm, Vårdande de sjuka, lefnadsglad och nöjd och d:r Perrin såg med belåtenhet på Annas trägna arbete. Hon räckte till öfverallt. q En .afton satt Anna och skref och doktorn gick af och an på golfvet, då han. plötsligt kände en smärta åt hjärt-at. Hvem skulle nu taga hand om hans sjukhem, då han kände döden nalkas? Hans tankar föllo på syster Anna och han Visste att hon Var omtyckt af hela direktionen. Hastigt fattade han ett papper och skref att Anna skulle efterträda honom såsom direktris för anstalten. . Ett gällt rop från Annas läppar tillkallade läkare och sköterskor, men allt Var för sent. Doktorn var redan död. l I styrelserummet Var hela styrelsen församlad för att Välja efterträdare efter d:r Perrin och enligt den dödes önskan blef äfven Anna Vald. I en af sjuksalarna låg en ung flicka i feber. Anna kände ett omed- Vetet begär att trösta henne och satt därför ofta Vid hennes säng, slösande sina omsorger, hvilket gjorde att den sjuka också snart- blef frisk. I af- skedet-s stund önskade den unga flickan föreståndarinnans porträtt. Anna, som särskildt Var fäst Vid flickan, gaf henne också gärna detta lilla hon bad om. Flickan kysste kortet och aiiägsnade sig. – Lifvet på nattkaféet i Quartier Latin fortgiek sin gamla gång. Alfons Marnier kom alltjämt dit, men dyster och sluten, Var han sig icke mera lik. En dag kom en blomsterförsäljerska in. i kaféet och, då hon kom fram till Marniers bord, fick denne se det fotografi hon bar i sin väska. .Purpurröd i ansiktet frågade Marnier: sHVar har du fått detta ifrånb Blomster- försäljerskan berättade om sin Vistelse på sjukhuset och att porträttet var af föreståndarinnan Anna Moulin. i . I den tidiga morgonstunden brukade Anna utföra sitt skrifarbete för att sedan få Vara ostörd. Nu knackade det på dörren. . Alfons Marnier! Anna sjönk som träffad af slag samman. wNana, min skatt, här se vi hvarandra återh) sade Alfons. Anna förmådde ej svara, men slutligen samlade hon sina krafter och ropade: aut! uth) sDu skall få höra af mig), svarade Alfons, hånfullt aflägsnande sig. Lasarettet hade länge visat sig för litet för den ständigt växande hopen I I gå natt-kaféet i Quartier Latin, .hvarest man är van göra natten till III-III..III-IIIl-IIIIIIIAIIIIII4 -à-I af sjuka, och på Annas förslag hade direktionen nu beslutat en tillbyggnad. Styrelsen var församlad och man diskuterade frågan. om ett namn åt den nya afdelningen. En af de äldre damerna föreslog namnet vAnna-Stiftelsenw, hvilket äfven accepterades af direktionen. Då knackade det på dörren och en Vaktmästare kom in med ett bref och ett tidningsblad, adresseradt till direktionen. Ordföranden öppnade det och läste med stigande förvåning. wUsch hvilket afskyvärdt påståendev, sade han, hvarefter han tog tidningen och läste med hög röst: nEn skandal i välgörenhctskretsen. Den heliga Anna, mänsklighetens våll- gömrinna, en servaringsflicka? De fattigas pengar i händerna på en ovärdig.a Hvad vill detta säga? Häpnad stod målad i allas ansikten. Med ett skri sjönk Anna samman. wDet är alltsammans sant! Jag har varit krog- uppasserska ! s nAr det möjligt Vår firade, vår prisade Anna Moulin – en serverings- flicka? Hon måste borth) Platsanskaffningsbyrån. Anna stannade. Hennes fötter ville ej bära henne längre. Men hon måste hafva arbete och bröd. Misstrogna och forskande blickar stucko Anna till mötes som nålar. wFår jag se Edra betygh) sade förestånderskan. iHvad för slag? Inga betyg? Då kan jag ej heller skaffa Eder någon platsa En sällsam bild passerade revy för Anna: Quartier Latin och dess lifI räddarn, sjukhuset, tacksamma patienter, Anna-Stiftelsen. Hvar var nu en räddares hand? Nana slöt ögonen. Så glider hon tröstlöst l in i förtviiians mörker, hvarur någon ej mer förmår att hjälpa henne. I — hm h h — Stockholm, Stellan Ståls Boktryckeri, 1911.