PROGRHM VID F OTEN AF ETNA Briljanta vyer och snapshots från det gamla Taormina. Belägen i den vackraste trakt gör staden ett pittoreskt intryck med sina gamla stads- portar, sina springbrunnarvoch de Vackra ruinerna af det antika Taormenium. g ii.I Från Taorminabuktens stränder sända vi i förbifarten en hälsning till Isola Bella, den markhgaste af de Borromesiska öarne. Konstfilm t… G. L. Ungdomssynd Denna-alltigenom mänkliga och på samma gång högt rörande skildring ur lifvet tolka af de uppträdande på ett mäterligt sätt. I I rummet näst intill det, som bebos af den unge studenten Maxime de Verac, liggeråpå sjukbädden en till följd af umbäranden i förtid bruten ung arbeterska. De täta hostanfallen tyckas riktigt vilja spränga bröstet på henne. Rörd af hennes sorgliga öde, klappar Maxime på hennes dörr och erbjuder sina tjänster. Anbudet mottages, och från denna stund ägnas henne den bästa omvårdnad från den unge studentens sida. Men, från medkänsla till kärlek är steget ej långt, och snart slå sig de båda grannarna ihop i en gemensam lägenhet. Månader förflyta, utan att deras lycka på minsta sätt störes. Så en vacker dag uppenbarar sig den unge Maximes fader i staden och skiljer helt plötsligt de bådaälskande åt, i det att han kort och godt tager sin son med sig, utan att dessförinnan hafva gifvit honom till- fälle att återse sin hjärtevän. I nästa tablå förflyttas vi några år framåti tiden; af den forne studenten har blifvit en välbeställd läkare, som till och med hunnit gifta sig med en för- tjusande ung kvinna, Ghislaine, på hvilken han slösar de ömmaste om- sorger. Under ett besök i fattigkvar- teret kommer Ghislaine af en händelse just till den lilla arbeterskan från fordom, som efter den brådstörtade skilsmässan från Maxime födt ett barn till världen. Ghislaine finner hos henne sin mans porträtt och får veta, att han är fader till barnet. Några dagar därefter erfar doktorinnan genom ett bref, att hennes skyddsling, hvars bröst är illa angripet, ligger på sitt yttersta och önskar att få återse henne. Följaktligen begifver hon sig åstad, utan att för sin man vilja yppa anledningen till att hon går bort. Orolig och svartsjuk följer läkaren efter henne och kommer sålunda till det fattiga kytfet just som den döende utandas sin sista suck. Smärtsamt berörd af hvad som passerat, men godhjärtad och medlidsam, tager Ghislaine det stackars ensamma barnet i sin famn, därmed visande, att hon tillgifver sin make för hans ungdomssynd. , , 0 , , En nationalsport på I u r l n I-Iawajiöarne i (Indiska oceanen). SÄREGEN NA TURBILD! För utöfningen af denna sport erfordras en bräda af särskild form, på hvilken infödingarne simma de skummande vågorna till mötes. Då en stor våg närmar sig, resa de sig upp på brädan och störta sig hurtigt ned i de skummande böljorna. Den nedgående solens strålar förlänaåt denna pittoreska scen en egenartad belysning. l=::: MUSIK z-n Säsongens märkligaste tilmsnyhet! Vetenskaplig bild! En lektion i astronomi! J ORDEN sedd i förhållande till några af de förnämsta himlaltropparna. Första Tablån. Jorden är en planet, som fullbordar sitt omlopp kring solen på 365 Vi dagar. Jorden, som på vår bild betydligt förstorats i förhållande till solen, drager månen med sig i sitt lopp, hvarför denne kallas vår idrabanti. Månen, som befinner sig på ett afstånd från oss af 96,000 franska mil, behöfver ungefär en månad för att fullborda sitt kretslopp kring jorden. Andra flfablàn.V Då månen under sittV lopp kommer mellan solen och jorden, uppstår hvad-vi kalla -solförmör- kelse. Då månen åter befinner sig i den af jorden kastade skuggan, uppstår en månförmörkelse. Tredje och fjärde Tablåerna. Månens diameter är 4 gånger mindre än jordens, hvars medeldiameter utgör l2 742 kilometer. , Solen, som i rymden utstrålar värme och ljus ooh som öfver hufvud är betingelsen för allt lif, är i förhållande till jorden af en ofantlig storlek: dess diameter är l06 gånger större än jordens. Femte Tablån. l denna tablå visas de 4 solen närmast varande planeterna. Om vi utgå från solen (hvars storlek här måst betydligt reduceras) äro dessa i tur och ordning följande: ” I. Merkurius, som på den korta tiden af 88 dagar fullbordar sin bana kring solen. 2. Venus, som är af ungefär samma storlek som jorden och som fullbordar sitt kretslopp på 225 dagar. 3. Jorden med sin drabant fullbordar sitt omlopp på 365 Vi dagar. 4. Mars, som nästan behöfver två af våra år för att fullborda sin bana. Enär planeterna Merkurius och Venus befinna sig mellan jorden och solen, kunna vi aldrig se dem annat än morgnar och aftnar. Mars har 2 små månar, som dock äro osynliga för blotta ögat. De 4 stora planeter, som vi i det följande skola få se, äro mera aflägsna från solen än jorden. Sjette Tablån. Solen, som i stort sedt befinner sig på ett ganska litet afstånd från oss, rör sig tillika med hela solsystemet i riktning mot Herkules” stjärnbild. Solsystemet omfattar alla de himlakroppar, som kretsa kring solen. Dennas inflytande sträcker sig till alla planeterna, hvilka af densamma dragas med i dess lopp ivärldsrymden. Planeterna hafva alla i denna framställning måst högst väsentligt förstoras: i själfva verket skulle, med den storlek som solen har på vår bild, endast den jättestora planeten Jupiter vara synlig som en helt liten kula. I solens omedelbara grannskap kretsa Merkurius, Venus, jorden och månen, äfvensom Mars. Jupiter, som kom- nier dårnäst ifråga om afståndet, fullbordar sitt lopp på ll år och l0 månader, Jupiters diameter är ll gånger större än vår jords. På bilden se vi den sida, som denna planet visar oss om natten, då den kommer framför solen. Den egendomliga planeten Saturnus, som man lätt igenkänner till följd af dess ringar, visar oss däremot den mot oss om dagen vända sidan och är just på väg att försvinna bakom solen. Saturnus behöfver 29 år, 5 månader och l4 dagar för att tillryggalägga sin bana kring solen. Denna tidsrymd motsvarar sålunda ett år på Saturnus. Planeten till höger är Uranus, som tyckes stå stilla; så är dock ej förhållandet, men den behöfver hela 84. år för att fullborda sitt lopp kring solen. Planeten till vänster, som är den från solen mäst aflägsna af alla, rör sig i världsrymden på ett afstånd af l,0l9,000,000 franska mil från solen och behöfver icke mindre än l64 år för att till- ryggalägga sin årliga bana. . v Dessa två planeter, Uranus och Neptunus, äro osynliga för blotta ögat, till den grad stort är det afstånd, som skiljer dem från oss. Sjunde Tablån. Kommande från de aflägsna. rymder, där planeten Neptunus befinner sig, närmar sig kometen till solen i en alltmera svindlande fart. l ögonblicket för bildens upptagande befinner den sig helt nära jorden, men aflägsnar sig ånyo hastigt från vårt solsystem, i förbifarten, den l8 maj, med sin svans kringsvepande vår jord med dess måne. Kometen begifver sig därpå ånyo ut till världsrymdens aflägsnare delar, för att, efter att någon tid bafva dväljts i det fjärran mörkret, ånyo återvända till grannskapet af vår sol, något som nästa gång inträffar år l985. Upptagandet at denna den mest intressanta kinemato- 015.! grafhiiti, som hiiiiiis visats har kostat iiimiaorikanien francs STORARTAD NYHET! , Efter en blodig dag En vacker och gripande bild från ofredens dagar, i hvilken hunden Moustache spelar hufvudrollen. Gubben Morin har på gamla dair haft till enda .sällskap sin hund Moustache. På den ensliga landtgården hafva dessa båda varelser varit hvarandra till ömsesidig båtnad och glädje. Men gubben Morin, som är utfattig, har ej längre råd att föda sin trogne följeslagare. Moustache räcker honom förgäfves sin tomma matskål. För att icke behöfva se den stackars hunden lida längre, för Morin honom långt bort från hemmet, samt binder honom vid ett träd, vid kanten af en väg, hvarpå han går ifrån honom, i hopp att han skall blifva upptagen af någon medlidsam vandrare. Moustache blir verkligen omhändertagen af ett zuav- regemente, och länge dröjer det ej, förrän han gjort sig bemärkt genom åtskilliga hjältedater under det på- gående fälttåget. En natt går den trogna hunden på vakt. Plötsligt upp- täcker han fienden och skyndar sig att göra larm i lägret. Efter drabb- ningen är slagfältet här och hvar betäckt med stupade. Fanan har er- öfrats af fienden, och allmän för- stämning råder, då man på en gång får se den hjältemodige Moustache komma åter, uttröttad och blodig, men bärande den saknade fanan. Moustache upplefver nu ett ärofullt ögonblick, ity att han af hela regementet emottages med ett öronbcdöfvande hurrarop, hvarpå han i triumf bäres omkring af sina vänner soldaterna. En missliän storhet eiier Petters geni- alislia affärsidé Komisk scen af TIMIVIORY lhufvudrollen humoristen PRINCE Rätt till ändringar af programmet förbehålles. nr Måndagar uth luisilaai nyll piiiuiam wo Publiken ombedes att använda den plats, hvartill biljetten gäller. Eftertryck af programmet förbjuda. Stockholm 1911, Stellan Ståls Boktryckeri.