t PROGRAM , m.- niimeterbåtstäjlan i :::::::: :::: :::::::: ågfgmlåi: Fantastisk legend. g Adopterad för scenenraf hrr DUMERY och LEGRAND. RoLLBEsÄTTNING; Herr Duméry (Gymnaseteatern) ………………………. .. Murillo. Herr Desfontaines (Odéonteatern) ……………………. .. Satan. ”CO-.s- eva”.- Murillo, som fått i uppdrag att i ett kloster utföra diverse väggmålningar, väntar förgäfves att inspirationens ögonblick skall komma. Han Hnner endast reminiscenser från redan kända verk, då Satan plötsligt uppenbarar sig för honom och medI några drag mästerligt framställer ett utkast till Jungfru Marias himmelsfärd, hvilken som bekant skulle blifva-den store malarens förnämsta verk. Men till ersättning fordrar Satan, att Murillo till honom testamenterar sin själ. Svårliga anfäktad af frestelsen, som ej lämnar honom någon ro, omtalar Murillo sin ställning för sin fader, som är . prior i klostret ifråga. Denne gifver honom en relik, för att drifva Hin på flykten, men samtidigt uppmanar han honom att för all del akta sig för den synd, som kallas vhögmoda. Murillo kastar sig med ifver på sitt arbete, och utformar det af djäfvulen gjorda utkastet till det mästerverk som vi alla känna. Men, berusad af framgången, glömmer han det villkor, som är fäst vid hans frigörelse från kontraktet med djäfvulen, och hänger sig åt den förbjudna synden. Triumferande kommer Satan för att hämta sitt byte. Un- der åkallan om hjälp af de himmelska makterna, råkar Murillo göra korstecknet. Då lösgör sig en af gestalterna från taflan på duken, en ängel beväpnad med ett svärd, och fördrifver den Onde, som försvinner i ett moln af rök och lågor. ”WN-ON” B and rosor EE i lååårä! r åtgår? äälårä H .- -ograrbirg i färger j: F ANT ASI, -v ar iir-man Fame rrares. XX l! ” :i låglgtål låg: låå ä 4 ä 4 à Framför åskådaren utbreder sig ett helt rosenfält, med i det oändliga p å växlande färgnyanser, alltifrån rent hvitt till karmosinfärgadt rödt i alla à skiftnmgar till nästan svart, eller från hvitt till guldgult, orange, lax- -h-vl färgadt rödt. k Å V 4 De blodröda Paul-Neron-rosorna, för att icke nämna varieteter såsom V 4 0 Å General Jacqueminot och Malmaison, med sin fina köttfärg, stråla bredvid ll Ä den prunkande Malen Richardson-rosen i denna underbara lustgård. 4 ra ar Men den vackraste blomman i hela denna blomstergård är likväl den ä 4 unga kvinna, som likt en mänsklig blomma i ordets fulla mening, vandrar r-rf kring bland all denna blomsterprakt. ä 4 w s I a s sr s4 s4s4 s4 se s4 sa sa sa sr s4 s4 bàbå båbå käka Izä på äs ba äs éàååéä ååååbsi hå tiil MUSIK till] Sensationsnyhet! Krigsdramat l Estrel = Gripande episod = från fransmännens infall = i Portugal år 1807. – Vildt rasar krigsfurien i den annars så fridfulla bygden, ty världshärskaren har nu äfven sträckt , sin segerrika hand mot det soliga södern. Ofverallt jäser det i sinnena hos de underkufvade. Frihet! Frihet! ropa tusentals röster och alla önska kunna utdrifva den mäktiga fienden. Vår skildring för oss till baron Abrantes slott, där en frivillig skara samlats för att lyssna till den fosterlands- älskande baronens tal. Plötsligt instormar trotjänaren och meddelar de församlade att fransmännen under general Junots befäl öfverskridit Tajo och i ilmarscher närma sig staden. à En blandning af vrede och stolthet, kanske äfven för- färan, målar sig i allas ansikten, men man svär en helig ed att till sista blods- droppen försvara fäderneslandet. Raskt utdelar baronen vapen till sina landsmån. sDet skall dröja länge tills vi få bruk för dema. Men knappt äro dessa ord uttalade, förrän ett skri höres från gården: afransosen är öfver ossa. En förtrupp på några och tjugu soldater under anförande af en ung officer har ridit fram till slottet för att där tillbringa natten. Några ögonblicks förvirring, men baronen lugnar de upprördas känslor: nicke ännu är tiden inne då de skola få smaka vårt stål och krutlw g Genom fönstret ser man soldaterna stiga af sina hästar, göra upp eld och bereda sin aftonmåltid. — Afven Estrellita, baronens knappt 16-åriga dotter, har med förvåning och ängslan i sitt barnasinne iakttagit soldaterna. Nu falla. hennes blickar på den unge ofliceren, som raskt närmar sig henne. Huru skulle denne man med sitt goda och ädla utseende kunna hafva llendtliga af- sikter? Med sina stora mörka ögon ser hon halft frågande halft beundrande på r” den sig närmande löjtnanten, på hvilken äfven Estrellita tycktes göra ett djupt intryck. aMin herre, jag skall föra Eder till min faders, yttrar den unga flickan till officeren, som kom för att öfverlåmna sin inkvarteringssedel och sina order från. general Junot, som befallt honom att tills vidare taga slottet i bevakning. – Sedan generalsordern. öfverlämnats till baronen lämnar Henry, den franske offi- ceren, rummet. – Han följes af en tyst förbannelse från alla, undantagandes Estrellita, hvilkens hjärta uppfyllts af en stigande beundran. Hvilket nobelt upp- trädande hade icke Henry. Alls icke det råa sätt, som är betecknande för kri- garen och huru vekt och till hjärtat gående var icke hans tal. Den unga flickan kunde alls icke få i sitt hufvud att han vore en fiende. Under dessa reflektioner ser Estrellita ut genom fönstret, men så hör hon sin fader yttra till lsina bunds- förvandter: aVi skola öfverfalla dem under nattens mörkerls – Afven han, hvilkens goda ögon Estrellita icke kunde glömma, skulle således blifva ett offer för kriget. – Det kan icke Vara möjligt! – Dock, natten faller på och inhöljer allt- i sitt skyddande dunkel. I naturen blir det stilla, men i baron Abrantes hus råder en hemlig brådska. Perets har från byn genom en lönngång infört ännu mera folk i slottet och alla äro beredda att på baronens tecken störta sig öfver de intet ondt anande soldaterna. Estrellita kämpar en1 hård kamp i sitt hjärta. Skulle hon varna Henry för den öfverhängande faran? Då hon i skenet af den matta lägerelden upp- täcker den älskade, skrifver hon raskt en biljett: Jag älskar Eder! Följ den, som öfverbringar detta. Löjtnanten, som äfven suttit försjunken i drömmerier, ryckes plötsligt ur dessa då biljetten öfverlämnas. Ett leende krusar hans läppar, och han går genast för att infinna sig på ett arendez-vouz i fiendelanda. Knappt har dock Estrellita hunnit taga emot den älskade förrän ett skri från gården kungör att öfverfallet börjat. En dödsångest aftecknar sig i oifilcerens ansikte och han sliter sig från Estrellas omfamning och rusar ut. Ofverallt möter honom död och jämmer och han skyndar till hufvudlägret för att meddela det skedda. Det slås genast allarm och i språngmarsch ilar en afdelning att hämnas sina fallna kamrater. Portugiserna hafva dock under tiden förskansat sig, men efter en tids belägring måste de gifva sig. Slottet stormas och bland fångarne be- finner sig äfven Estrellita. Efter ett kort förhör afkunnas dödsdomen och Henry kommenderas att med en afdelning ur sin pluton verkställa arkebuseringen. Löjtnanten ser den unga kvinna, som för kort tid sedan velat rädda hans lif stå framför sig och han har hennes lif i sitt våld. Ett ögonblick tvekar, han. Han vill rädda henne, men plikten förbjuder honom och hans läppar uttala det förlösande ordet. l såååtååld Ya -1 a agge – Säsongen roligaste kämtnyhet! – Jöns på biografen. Storartadt I Oemotståndligt I Jöns har, innan han blef soldat, framlefvat sitt lif i frid och ro långt ned i, låt oss säga, det mörkaste Småland, fullständigt okunnig om och oberörd af hufvudstadens faror, frestelser och många lustiga uppfinningar. Om han bara fick vara i fred och xäda möe mada så var han nöjd. – Det måste sägas att Stina. hans käresta, visserligen söker civilisera honom litet, men hon är på det hela taget nöjd med sin Jöns som han är, ty hon får ha honom i fred. – En gång skulle hon dock falla för en fre- stelse – den att besöka en biograf à men döm om hans öfverraskning och Eärsäiàkaraseri då han utan att ana det ser sig själf spela med i en biograf- ome 1. ” ,e,–eeeeeeeeå see-fe eeeee lågt Rätt till ändringar af programmet förbehålles. av Måndagar arh Torsdagar nytt program mg Publiken ombedes att använda den plats, hvartill biljetten gäller. Eftertryck af programmet förbjudas. ” Stockholm 1910, Stellan StålslBoktx-yckeri.