Sitt segertåg genom världen gör den imponerande storslagna iilmsnyhe- I ten det gripande Krigsdramat. I Belägringe-n år 1347. Historisk Konstfilm af Greissel och Andreani IHUII UHHI Kinematografisk I praktbildi I naturliga färger. I , dramat medverka 1200 skådespelare och sta- tister samt 200 hästar. Praktfullate och fullt tidstrogna dräkter och kostymer. Med ett ord en uppsättning och ett ut- förande, som är en ära för världen förnämsta iilmfabrikant om framtällt denna iilm.. HUFVUDPERSONERNA: Konung Edward III af England ………. .. Hr Etievant Drottning Philippa …………………………. .. Fru Manart Jean de Vierme (Guvenör i Calais) ……. .. Hr Derivat-l Gauthier de Mauny Hr Godeau Eustache de St. Pierre ……………………. .. Hr Salva 2:dre borgaren ……………………………. .. Hr Amyot 3zdie borgaren ……………………………… .. Hr Angely 4:de borgaren ………………………………. .. Hr Hauterive Szte borgaren ……… ……………………. .. Hr Moire i 6:te borgaren ………………………………. .. Hr Maupain Snart hafva sex århundraden gått till ända, edan det fasanfulla skå- despel, som kallas Bclägringen af Calais, utspelade. Men det lefver ännu i historien och som en ymbol för den allt uppofrande foster- landkärleken, det okufliga modet och dödsföraktet framträder de sex borgarnes hjältedåd. FÖRSTA AFDELNINGEN. ET VAR. ETT blodigt skådespel, som är 1347 ut- spelades pä och omkring Galais, murar. Sedan flera månader tillbaka låg Englands konung Edward III utanför staden och belägrade den med sin krigshär. Gäng på. gång slog guvernören Jean de Vierme, som ledde försvaret, understödd af sina trogna borgare, engelsmännens häftiga angrepp tillbaka, men till sist utbröt hungersnöden .och fasanfulla voro de scener som utspelades. Till sist var nöden sä stor att man på. allvar började tänka på. kapitulation, men in i det sista sökte guvernören hälla modet uppe hos borgarne, ty den franske kungen var pä väg till undsättning och hade nu icke många dagsresor kvar. För att inge borgarne hopp, lyckas guver- nören förmå. en modig man att söka bringa konungen underättelser om stadens nöd, och sent en afton läter sändebudet sig nedhissas frän muren och lyckas efter mänga äfventyr och oerhörda stra- patser nå. sitt mäl. MUSIK ÅÄÖ. J ANDRA AFDELNINGEN. Konungen hörsammar sändebudets bön och skyndar i ilmarscher till stadens undsättning, men blir efter en af de blodigaste strider historien känner, slagen tillbaka af konung Edwards öfverlägsna här. Nu fanns icke längre något hopp för Oalais. En parlamentär utsändes för att underhandla med konung Edward, men det franska sändebudet afvisas hänfullt af konungen som meddelade att han nog själf skulle fastställa fredsvillkoren. Dessa voro: Stadens ögonblickliga upplätande. Borgarnes lif skulle skonas mot det att sex af stadens förnämsta män öfverlämnades med rep om halsen och stadens nycklar i händerna. I Galais, råd blef stor förvirring rådande vid meddelandet af dessa villkor, tills plötsligen den gamle 1rädsherrn Eustache de St. Pierre uppträder och säger: aJag vill vara den ene af de seX borgare konung Edward fordrar skola ut- lämnas! Hvem vill följa migm Strax anmäler sig fem andra m än som icke hysa fruktan för döden.- I konung Edwards läger mottagas de utskickade med spott och spe. aDräp dem! Kalla hit bödelnla lyder konungens ord och strax infinner sig bödeln, grof och stark och van vid sin dagliga handtering. Eustache de St. Pierre är äfven nu den förste, som lägger sitt gamla hvita hufvudA på.1 stupstocken. I andlös spänning följer hela lägret förberedelserna till det fasansfulla skädespelet, dä plötsligt ett skrik om nåd ljuder.1 Det var drottningen som ropade och bödeln har sänkt sin yxa utan att hugga till. I en gripande scen tigger drottning Philippa af Hanaut om nåd för de dödsdömda och hennes böner röra till sist den härdhjärtade konungen. Det blodiga skädespelet spelas icke till slut och historien har fått en skändlig gärning mindre att anteckna, under det borgarne frän Calais fram- träda som de modigaste och mest uppoffrande män hvarom histo. rien har att berätta. Rätt till ändringar af programmet förbehålles. .- – o . Mandaoar ooh Torsdagar ryll program . I . .. . .. . .. .. I .- Publiken ombedes van11gast att anvanda den plats, hvartrll biljetten galler. Eftertryck af programmet förbjudas. Stockholm 1911 Stellan Stàls Boktryckeri