Filmarkivforskning

Programblad Svenska Biografteatern, Eskilstuna, 1909/09/30

• Biograf Svenska Biografteatern
• Ort Eskilstuna
• Årtal 1909
• Textinnehåll

  Svenska linurallralnn ” (lemplarordens stora eleganta hörsal, Kungsgatan 36) Iv, KIN EMATooRAF-FÖREVISNINGAR efter utsokta och gedigna program. OBS.l IAlltid de senaste nyheterna å området. OBS.l Program ir. o. m. Torsdagen den 30 Sept. t. o. m. Söndagen den 3 Okt.AIA Karl IX och hugenoilema. Stort, historiskt dramfa. – Framstående iranska skådespelare medverka. Konstfilm. Etter det sista inbördeskriget hade förbittringen mellan katoliker och protestanter blivit större än någonsin. Också hade av det religiösa protestantiska partiet bildats ett politiskt, vilket alltjämt utvecklade större makt. Henrik av Navarra förklarade sig öppet för protestantismen. Frankrike var oupp- hörligt i jäsning, ty konung Karl IX underblåste hemligen den alltmer omkring sig gripande elden, och det var för-utsett att en katastrof måste inträffa. Protestranterna ville genom lag stadsfästa sina religionsövningar, vilket likväl blev undan- hållet för dem. Därigenom råkade hugenotterna många gån- ger i strid med sina katolska landsmän. Raoul von Limera , en övertygad hugenott, satt en dag utanför ett värdshus, vi” ket låg inärheten av slottet Tavannes. Vid hans bord sutto två strängt katolskt troende, och snart voro de tre i dispyt med varandra, ty var och en höll på sin åskådning. En :i närheten stående helgonbild är föremålet för deras livliga. samtal och katoliker-na fordra av Raoul von Li- meray, att han hövligt skall taga av hatten och hälsa bilden. Stolt vägrar Raoul detta. De båda katolska adelsmännen känna sig kränkta och utmana sin motståndare till duell, vil- ket han genast mottager. I en när-belägen skog duellera de och Raoul von Limeray blir av katolikerna slagen till marken, där han bliver liggande Svårt sårad. De båda katolikerna gå tillbaka till värdshuset och då. de bliva tillfrågade om de visste var ädlingen von Limeray var, svara de att de slagit ned honom. Ryktet om gärningen sprider sig snart och dottern till den katolske ädlingen von Tavannes, vilken redan länge äl- skade Raoul von Limeray skyndar med sin fader till duell- platsen och finner honom ligga där i medvetslöst tillstånd. Tavannes befriar honom från hans kläder och i den sårades ficka finner han en bok utgiven av Calvin, varav Tavannes får veta, att den medvetslöse är hugenott. Med avsky vänder han sig från den särade och befaller sin dotter att följa honom. Hon ropar emellertid obcmärkt en bonde till sig och giver honom en börs med pengar, för att han skall taga hand om den särade. Bonden tager ädlingen med sig hem, där han efter en månads tid tillfrisknar. Med beklämt hjärta har adelsfröken von Tavannes väntat på sin älskades tillfrisknande. I dennes bröst har emellertid uppstått lusten att hämnas på sina besegrare och han sluter sig numera till en hugenottförening, vars sammanträden hål- las hos amiral Coligny. Där blir Limeray utnämnd till officer och anförtrodd ett viktigt uppdrag. Limeray, livligt intresse- srad för vem som lämnat honom hjälp, då han efter duellen låg sårad, frågar lantmannen därom och denne visar honom börsen med fröken von Tavannes7 adelsvapen. Han går med börsen till en i adelns vapen kunnig och får av denne veta vem som är hans räddare. Emellertid hade från konung Karl IX utgått en befall- ning att alla hugenotter skulle utrotas till sista man. Adels- fröken von Tavannes är ängslig för sin älskade och vet inget råd. Raoul von Limeray vill tacka den unga damen för rädd- ningen och söker därför upp henne. Hon talar med honom om tron, men han är ståndaktig i sin åskådning. Hon vet nu inget annat råd än att bjuda honom ett glas vin, i vilket hon slagit sömnmedcl., för att skydda honom för en säker död. Limeray känner sig trött och insomnar plötsligen. Hon tager då och sätter en vit bindel om hans arm, vilken katolikerna skola bära under blodbadet, för att därigenom söka skydda honom. Bartolomeinatten drager in och man ser huru katoliker-na under .ledningen av en katolsk präst och ädlingen von Tavan- nes känneteckna husen med ett vitt kors. En hemsk tystnad råder i Paris, tills plötsligt stormklockorna ringa. Blodbaden börja och tusentals arbetsamma människor bliva mördade. Genom gatorna drager människomassan mördandevoch brän- nande. Under tiden sover Limeray på en stol hos ädlingen von Tavannes men vaknar slutligen vid ett fruktansvärt larm på gatorna. Framför sig ser han den kvinna, som älskar honom, men som han inte ännu kommit till besinning, rycker han upp fönstret och ser det brinnande Paris och hör sina troen- des dödsskrik, då han plötsligt känner, att någon omfamnar honom och bönfallande beder honom att icke gå ned på gatan, emedan där väntar honom en säker död. Alltjämt bönfallande beder kvinnan sin älskade, men dödsskriken kalla honom; han måste hjälpa sina bröder, om det också skall kosta hans eget liv. Han stöter henne från sig och skyndar ut på gatan, bort till hugenotternas överste, amiral Coligny. Han rusar ini församlingsrummet och blott huru den mördade amiralen blir utkastad genom fönstret. Han ser ädlingen von Tavan- nes och tränger sig på. honom. Denne försvarar sig och frå- gar, varför han strider mot honom, då han själv bär katoli- kernas vita bindel om armen. Först nu upptäcker han, att han bär den vita bindcln, river den av sig och tränger åter på sin fiende. Då träder en protestantisk andlig fram och drager undan ett förhänge, bakom vilket ett stort krusifix hänger och ropar med tordönstämma: GtSe denne” där! Båda tro ni på. honom. och likväl mörda ni varandra. Ar det den av den Evige pre- dikade broderskärleken?ic Vid dessa eftertryckliga ord sjunka de båda fiender-na ned på knä bredvid varandra och härmed sluta blodbaden. 1 Slagnummer! Enastående sevärdhet! 2. På väg lill nordpolen. En tur med Zieglerska polarexpeditionen. Denna expedition omfattade 4:0 man, 50 hästar och 300 hundar. Bilden, som visar en hittils icke kinematograferad del av jordklotet, är kolossalt intressant och har i helavärl- den tilldragit sig en berättigad uppmärksamhet. En hjord bestående av 1,200 renar. Inskeppning av ryska hundar och hästar. Ombord pä expeditionsfartyget Amerika. Polar-cirkeln pssseras. I polarhavet. Skeppet banar sig väg genom packisen. Skeppety infruset i isen. Avlastning av hästar och hundar. 0. Hästarna inövas. Packning av slädarna. vasesrwwv 10. Snön smältes för att skaffa vatten. 11. En valross styckas sönder till föda åt hundarna. 12. På väg över isen. 13. I läger efter en snöstorm. 14. Slädar förspända med hästar. 15. Den sista hästen skjutes till föda åt hundarna. 16 Ett sista försök göres för att nå nordpolen genom att spänna hundar för slädarna. 3. Patentmälaren. Skrattsucces. OBSJ På grund av bildernas storlek om- fattar detta program. ej mer än 3 nummer. Rätt till ändring av programme! förbehålles. Musik av Hr Protus Aslund. TlDERNA: Vardagar kl. 7-10 e. m., Lördags- och helgdagsaftnar kl. 6-10 e. m., Sön- oach helgdagar kl. 2-5 och 6-10 e. m. PRISERNA: l:sta plats 35 öre, Zldra plats 25 öre, barn resp. 25 och 15 öre. Sön- och helgdagar mellan kl. 2.-5 e. m. barn 10 öre, äldre 25 öre. 50 öre. Reserverad plats W Nytt program Måndagen den 1 4- Oktober 1909. W Tr.-A.-B. Folket, Eskilstuna.

• Relaterade filmerKarl IX och hugenotterna
  Patentmålaren
  På väg mot Nordpolen