Filmarkivforskning

Programblad Tranåsbiografen, Tranås, 1911/01/28

• Biograf Tranåsbiografen
• Ort Tranås
• Årtal 1911
• Textinnehåll

  rings-Blomma – Goodtemplarsalen. :- Förstklassiga iörevisningar ai leivande bilder Hvarje vecka nytt program, :1. PROGRAM för Lördagen den 28 och Söndagen den 29 jan. Säsongen största nyhet! i. Ett framtida luftkrig. En högst originell bild efter en idé af den genialiske Julius Verne utförd med den mest rafinerade teknik, och framställande hur ett luftkrig kommer att se ut om 50 år. Enastående sevärdhet! . l fientliga lägret utrustas ett luftskepp för att fara mot fienden. Obevekligt falla bomberna ned från luften och dödar allt lefvande som kommer i dess väg. Flygmaskinerna som blifvit utsända till försvar blifva förstörda och blomstrande städer blifva en enda ruinhög. En ung mekaniker älskar dottern till en upphöjd man men blir af den unga flickans fader tvärt tillbakavisad. Förtviflad vänder han tillbaka till sin verkstad, där hans nyaste upp- finning, en lufttorped, befinner sig. Medan han grubblar öfver sin olyckliga kärlek, störtar en af hans arbetare fram och förkunnar fiendens närmande. Raskt besluten låter han föra ut sin nyuppfunna torped för att söka med denne tillintetgöra fienden. Torpeden blir. utrustad; uni der arbetet får vår vän se att hans1 älskades hem också blifvit förstört af en bomb. Han skyni dar dit för att försöka rädda, om räddning är möjlig, och det lyckas honomV attlbäral den tin-V ga flickan ut ur ruinerna; fadern däremot har vid explosionen blifvit dödad. Hon följer med sin älskade till torpeden, som nu aflossas. Experimentet lyckas, det fientligalluftskeppet störL tar ner i en4 sjö ochl den unga flickan-får nu följa fädersnelandets räddaretill altaret stolt ”att tillhöra en sådan man. 1 i 1 r f ” 2. Skämt i flera roliga omgångar. 3. En titt in i lägret. Det är af] stort intresse att få en inblick i det vandrande zigenarfolkets lif och lefver- ne. Vår bild sätter oss i tillfälle härtill. Vi se det dagliga lägerlifvet sådant det är, när ett zigenarbamåslagit upp sina bopålar på en plats. Ungdomarne slåss, kittelbotarne laga köks- attmllj;1 flic orna (spå o. s. v. Ett. zigenarebröllop bjudes vi att närvara på och till sist pre- vi för stammens alla skönheter. Bilden för dagen 4. Tolstoys begrafning. ..- l Storartade hedersbetygelser. g Väldiga folkmassor i rörelse. Tisdagen den 22 nov. ägde den store författaren och tänkaren Leo Tolstoys begrafning rum under oerhörd tillslutning från befolkningens sida. Sedan liket förts! från Astapavo, där han dog – filmen visar dödshuset samt Tolstoy på lit de parade – till stationen Asjeha, bars kistan af Tzs barn och bönder de tre versten från statiö; nen till-Tzs egendom Jasnaja Poljana. Framför sorgprocessionen gingo bönder, som! buro hvita dukar med inskription: ((Leo Nikolajevitch, minnet af din godhet skall al- drig utplåna; bland oss bönder, som förlorat sin fadern. Därpå följde en .skara stu- denter och efter dem fyra vagnar med kransar. . Efter ankomsten till jasnaja Poljana bars kistan in i ett rum, hvarifrån alla möbler utburits med undantag af ett bokskåp, en byst af Buddha och ett porträtt af Tolstoys bror. En långwrad .af människor passerade förbi båren. Därefter utbars kistan ånyo och” fördes tillgraiven, hvilken enligt den dödes önskan gräfts i djupa) skogen och omgafs af 9 ekar. 1.ll spetsen för processionen gingo deputationer och sångare. Framför kistan buros ikransar. Efter kistan kommo Tolstoys maka och öfriga efterlefvande. Under det liktåget färdades till gratven lågo folkmassorna på knä under afsjungande af psalmer. En bild som bör ses alla. 5. Den heliga elden. En storslagen bra. Öfver hela Rom råder nattens tystnad. Men i den rika patricerskan Marcellas hus kämpar ett ungt människobarn med döden. Det är dottern till den rika änkan, hvilken upp- fylld af smärta, 4står vid sitt enda barns sjukbädd. Slafvar och tjänare träda in i hallen, där den unga flickan ligger; och vilja genom dans och sång fördrifva den sömnlösa natten. Lä- karen, som besöker henne, gifver föga hopp. ((Om icke Era hjälper ditt barn, är det förlo- radt, Marcellas. Om morgonen skyndar Marcella och tjänareskaran med den dödssjuka till gudinnan Vesta för att rådfråga oraklet. Där rådfråga de oraklet och Era, prästinnan som öfr- vervakar den heliga elden, tillkännagifver att dottern icke kan räddas. Fort skyndar Marcella hem, förbannande Era, och den-ledsamma profetian går i fullbordan. En tid förgår och hos Marcella uppstår lusten att hämmas på prästinnan. XBakifrån anfaller hon Era, hvilken förlorar medvetandet Xoch släcker dena-evi-gaielden. Detta var det fruktansvärdaste brott en vestal kun- de begå.Å Marcellaibenjnåfgra af sina vänner komma med i tämplet och de se där huru den evigafieldejn slocknar. Folket kastar Era i tornet för att där låta henne svälta ihjäl. En vän till Eraivid namn Freda -bönfaller gudinnan om ett underverk, och folket bestämmer, att om elden åter börjar brinna skall Era blifva fri. Hvemligen tänder Freda på densamma och Era blifver fri. Marcella har? emellertid gripits af en fruktansvärd ånger och beder den i triumf återkomna Era om förlåtelse. i .. i 6. l Pontiska kärren.) Pontinska kärren äga stor ryktbarhet. De äro belägna uti italienska provinsen Roma och sträcka sig i en längd af 45 km. och en bredd af 15 km. För att hålla träsken torra äro kanaler anlagda. På området beta hjordar af nötkreatur, hästar och buffeloxar. Befolk- ningen är fåtalig och trakten osund. Vackra scenerier bjudas dockjrägnlingen och herdelifvet på kärrområdet är af stort intresse. Konstfilm.l Konstfilm. Kinematografiska föreningens af författare och skribenter i Paris senaste l ulåPSeendeväckade nyhet; .1111 . U o . I 1 y i: 7- H = U p p s ta el s e, i XLeo.fifolstoys bekanta folkskådespel, mästefgfligt .iscensatt- Katjusehn: lele Madealine Rock från Comedie Francaise i Paris. m Prins Nekliudoff: Mr Damény från Theatre du Sejsnuase i Parisa; i. Då LeovTolstoy för några år sedan .utgaf en roman vid namn Uppståndelse, tilldrog den sig genast stor uppmärksamhet. Tolstoy förkunnade här som alltid barmhärtigens evan- 4gelium. l en rad dramatiska och gripande scener skildrar han en ung flickas fall och han slutar icke sin. roman? förrän uppståndelsen funnit fåsteiiiltldenna månniskosjäl, ”WW-hvilken gifver henne sitt värde som människa tillbaka. Tolstoys varma1 frisfinne-ocllllstöra människokärlek har aldrig visat sig så som i detta verk, där han gör oss uppmärksamma på, :att icke männi- skorna själfva utan de situationer, som. möta dem, skapa defas fall och att icke” tröttas i att hjälpa en fallen tillbaka till-iden rätta vägen. Den djupaAv tanken dettafvelrk görwbökeii till den mest öfverlägsna i sitt slag och det är därför som” den franske dramatikern dmarbetät den till ett skådespel, hvilket öfverallt vunnit stor Vsuccés. Y i ”M Y till I o n 1 Ä . l 8- Fr f Yokohamas 50-års jubileum. Kinematografi i färger från Pathé Fréres. Yokohama, som år 1859 blott var en liten fattig fiskarby, räknar uu nära 500,000. innevånare. japan har nu i anledning af 50-års-dagen för stadens öppnande för handeln och västerländingarna firat en stor fest. En procession, sammansatt af historiskt märkvärdiga typer såsom armborstskytiar, fiskare, musikvagnar, tågar genom staden. Geishor i sina granna ko- stymer och i gamla dräkter bidraga att höja effekten af denna stämningsfmla österländska fäst m, 9. när starka fru Flnöersson kommer i farten. Komisk. Biljettpriser: 1:a plats 50 Öre, 2:a plats 35 öre. Barn: 1:a plats 35 öre, 2:a:iplats325 örem i A.-B. Bongs Fabriker, Kristianstad, 1911

• Relaterade filmerDen heliga elden
  Ett framtida luftkrig
  Från en japansk fest
  I Pontinska kärren
  Marseilles hjälte
  När starka fru Andersson kommer i farten
  Tolstoys begravning
  Uppståndelse
  Zigenarliv