Filmarkivforskning

Programblad , Uppsala,

• Ort Uppsala
• Årtal 1911
• Textinnehåll

  PRooRAM. FÖRSTA AFDELNING-EN. Spännande krigsdrama. Vä r l; f Rörande kärleksidyn. , nu i] a – Storslaget, Amerikanskt, seeniskt i konstverk. . idandiingarna tilldrager sig under kriget i Gamla Virginia. Personerna: . Paul Fragier, Plantageägare – Hugh, hans son, sydstatsofficer – Irene Lambert, hans käresta – Baker, plantagearbetaregääfiij jennie, hans dotter – Ben, negerbetjänt hos Fragiers – joe Hawkier, nordstatsofficer. Hugh Fragier är en ung man, son till en förmögen tobaksplan- tagieagare. som lifligt uppvaktar den vackra Irene Lambert, dotter :ill en åilantagsår-gare, ej långt från Fragiers hem, en kall och be- räknande skönhet. i Kriget utbryter och lrene lofvar vid Hughs affärd till krigsskå- deplatsen, att om han åter komme som segrare, skulle hon bli hans. jennie Baker en ung flicka, dotter till en fattig hvit tobaks- plantagearbetare, som inom sig här något romantiskt öfverspändt, hvilken vid första åsynen af den ståtlige Hugh blifvitpassioneradt förälskad i honom, dock utan denne därom har den minsta aning. Vid flughs afiärd ställer hon sig i hans väg, öfverräckande ho- nom några blygsamma blommor, som hon plockat vid dikeskanten, som en lyckönskan till en god utgång. I Hugh anländer lyckligt och väl till fronten begär nägra dagars ledighet för att hälsa på ireiie. Vid hans färd upptäckes han af en fientlig kavalleripatrull, som spårar honom till lrenes hem. jen- me9 som osedd hört deras anslag mot den i hemlighet älskade, kastar öfver sig hans kappa och hatt, som han aflagt utanför in- gången till jennies hem, och bestiger dennes häst, hvarpå hon ma- naiitram denne till en fart, som närmar sig sken. fienden tror sig i flickan se den förföljde Hugh och sätter efter henne. Hon har nu vunnit sitt mål. att afvända faran från den man, som hon gärna vill låta sitt iif för och begynner en af de vildaste och äfventyrligaste ridtcr, som någonsin varit känd. Till lycka för jennie finner hon Hughs pistoler laddade i sadelhölstret, hvilka bli ett godt medel i hennes hand, för att hålla förföljarne stången. Till sistsnår hon uttröttad och sårad en triippstyrka af henes egna och nu är faran öfver. i Program i 5 öre. .I Under tiden är det oroligt i den ort, därllugs hem är beläget. Marodörer och likasinnade grassera och göra trakter osäkra. i .Den gamle trogne negerbetjänten i Hughs hem, försöker att få sin husbonde till att undandölja sina penningar och dyrbarheter, men dennes förslagtillbakavisas stolt. Negern, som dock alltför väl vet att det: oundvikliga måste komma, bryter sig med rätt in i husbonclens förvaringsplats och uttager en kista med dyrbarhet- erna, som han nedgräfver på en undangömd plats. Som vi ser sker detta i elfte timmen. Krigets marodörer storma Hughs hem och då de ej finna, hvad de väntat, våldföra de sig på Hughs fader, hvarpå de, efter att ha utplundrat huset, sätta eld på samma, och återstår snart endast en ruinhög af den vackra buggnaden. Negern räddar med dödsförakt sin husbonde från att bli lågor- nas rof, då denne ligger afsvimmad i den brinnande byggnaden. vjennie fader. som tillskyndat, har under striden dödats, då han tillskyndat för att göra motstånd mot marodörerna, och snart afli- der äfven Hughs fader på grund af sina blesyrer. Hugh återvän- der efter att ha bevittnat de sinas, sydstaternas, nederlag och fin- ner sig fader- och hemlös. Då han besöker sin älskade, finner han före sig en Nordstatsofficer, som intagit hans platsi den nyck- fulla skönhetens hjärta och går förhånad af dem båda på grund af sina olyckor. jennie är dock oförändrad och då gamle Ben, negern, omtalar att jennie räddat hans lif, vaknar en tacksamhetskänsla som så småningom utvecklar sig till kärlek, och för att göra lyckan full- ständig. uppenbarar sig Ben med den räddade skatten. Beväringelifvete fröjder. X ANDRA ÅFDELNINGEN. Skådespelet I En kärlekssaga från den homeriska. tidsåidern. 1 lzsta Akten. Ett kärleksförhållande. år; Konung Diomedes sköna dotter Clio älskar i hemlighet sin faders hö- i- vidsman. den tappre Pfiletes. En dag öfverraskar dem konungen själf mitt under ett ljufligt möte. Men Diomedes värderar allt for myc- ket sin hövitsman och älskar allt för högt sin dotter för att vägra X denna förbindelse, och ger alltså paret sin faderliga välsignelse. Kung Haexar kommer. Samtidigt komma sändebud från barbarkonungen Haexar med be- gäran om gästfrihet. Diomedes ger sitt-samtycke och nu se vi kung Haexar intäga i staden åtföljd af sin svit. Fästen. For Haexar som mottages under befolkningens jubel, tillställas nu stora fästligheter. Därvid kommer Clio in i fästsalen för att hälsa barbarkonungen. Denne upptärides vid första anblicken av en häftig kärlek till den Sköna Clio. Anbudet: Han framställer ochså till konung Diomedes sitt giftemålsanbud men tillbakavisas af denne under förklaring att Clio redan är tro- lofvad med Pfiletes. Haexar råkar då i en häftig vrede och svär att hämnas skymfen. Barbarhorderna komma. Han begifver sig genast hem, men återkommer snart och då med en stor krigshär med hvars tillhjälp han vili inta staden och hämnas. aFienden öfver oss.u Emellertid får en herde se krigshären komma. Fan kastar sig upp på en häst och skyndar till staden för att varna invånarne. Varningen. Det är torgdag och vi få nu skåda en utmärkt kulturbild från an- tiken. Konung Diomedes har just afgjort en tvist, då herden spränger in genom stadsporten och berättar att fienden nalkas. Belägi-ingen. .Konung Diomedes befaller att stadsportarna skola stängas och kallar invånarne till vapen. Första anfallet avslås lyckligt; men i ett obevakat ögonblick lyckas barbarerna spränga en port och tränga in genom denna. ” . Wii-mf 4 i Kemiskt. I i har. ill oli Plilrlllll . .ey I rf v i 1, ”min illmL- I l a ,,- , ää;4- X .[T, v fiffJffå-fg q? å Strid. En häftig strid uppstår nu, men barbarerna äro öfverlägsria och allt motstånd är fåfängt. Pfiletes lyckas draga konung Diomedes, – som blifvit lätt sårad, ur stridsvimlet och för honom till en herdes ringa koja, medan han själf återvänder tillstaden för att rädda Clio. För sent. Då Clio märker att fienderna strömma in i staden, gör hon de sista förberedelserna till att lämna palatset, men tyverr för Sent. I spetsen för en skara störtar konung Haexar in i palatset och me- dari hans följeslagare döda dem, som ännu finnas kvar i palatset söker han upijlio Och griper henne, utropandc: ,,Nu är du min;i TREDJE ÅFDELNINGEN. l2:dra Akten. Hjälper-en. Då Pfiletes inträngeristaden finner san öfverallt döda och såra- de. Han tränger sig dock fram till palatset och ser genom ett föns- ter Clio i en sal, där Hae-:rar vid bägaren firar segern med sina män. Clio i stor fara. X I i Slutligen stiger den rusige Haexar upp och griper den stackars Clio oc för henne till ett inre rum. Vad är att göra. Förtviflad ser Pfiietes allt detta, men kan kan intet göra för att rädda henne. Då får han en gudomlig ingifvelse. Han tränger sig ned i palatsets källare och antänder där ett bål. Räddad. Under den förvirring, som uppstod genom branden, lyckas Pfilet- es komma in i palatset och just som Haexar vill omfamna Clio iri- tränger Pfiletes och dödar konungen samt för ut Clio. Gudomlig räddning. Men nu strömma barbarerna till och flyckt synes omöjlig. Clio ber då Pfiletes döda sig, men innan han hinner fullborda den hem- ska gärningen inträffa ett underverk: Palatsets väggar ramla, be- grafvande förföljarne. Tackande gudarna omiarnna de räddade varandra och med dem instämmer konung Diomedes, som de se- dan hämtadt. Denna film, som kostat enorma sum- mor genom dess enastående praktfulla dekorationer, är ett absolut enaståen- de kinomatografiskt verk. 5,000 personer ha medverkat vid dessI inspelande. Städer brinna och palats störta. Konstnärlig fotografering. Mästerligt spel. lista plats 50 öre. 2:dra i ” I! Upsala Wii, j. Aug. Petterssson tr.

• Relaterade filmerBeväringslivets fröjder
  Clio och Pfiletes
  Svärd och hjärtan