Valhall-Biografen Stadens -största och förnämsta biografteater. Föreställningar: Dagligen oafbrutet från kl. 7,10-10,10 e.m. Sön- och hälgdagar jämväl kl. 6,10 e.m. P r 0 g r a m från och med måndagen den 31 oktober 1910. Edison iilm! 1. En liten hjälte. En episod nr ngbgggarlifret i vilda västern. Edison iilm! Spännande! Spännande! 2. Den menediga eller Lefvande be- grafven. Jdttebtld e” 2 afel. och 50 scener. I n l e d n in go; Blanche Marie tillbrakte sin tidigare ungdom i ett nunnekloster Ar 1810 förmäldes hon med markisen von Cruis- mazenc, en grym och okänslig person, som fann behag i att se sina medmänniskor 1 trångmål. Afdelning I. l. Blanche Marie hade lefvat 4 långa år tillsammansl med sin buttre make på ett ensligt slott. 2. En vårmorgon står hon ensam på en terass på slottet och låter sin slöja iladdra fritt ned. 3. En ståtlig kavalleriofiicer kommer ridande. 4. Ett för-troligt men kort samtal äger rum. 5. Han binder en ros, sedan kan kysst den upp- repade gång-er, vid nedersta snibben på slöjan, hvarpå han försvinner. 6. Päföljande afton rider markisen bort i ett ärende. 7 Officer-en underrättas därom genom ett hemligt bref från Blanche Marie. 8. Han rider dit. 9. De ha fattat oskrymtad, brinnande kärlek för hvarandra. 10. Blanche Marie ber ofiiceren föra henne med sig uti kriget, att hon måtte få dö med honom, hängande kring hans hals, med händer- na på hans skuldror, med hennes läppar tryckta mot hans. 11. Mar- kisen kommer ovåntad tillbaka. 12. Officeren gömmes i ett sidorum. 13. Den förre fattar misstankar. 14. Går bort mot dörren till sido- rummet. 15. Hustrun söker hindra honom från att gå dit 16, Mar- kisen räcker fram ett kors. 17. Låter hustrun svära, att ingen funnes därinne. 18. Nyckeln vreds om. 19. De gingo att sunera. 20. Ti- digt påföljande morgon smyger sig Blanche Marie till sidorumniet utan markisens vetskap. 21. Men, ack, dörren har under natten mu- rats igen på mannens befallning. 22. Hon utstöter ett skri, likt en sårad tiger. 23. Hon hyste blott en tanke, att dö. 24. Hon störtade sig våldsamt mot muren. 25. Ref sönder händerna, 26. Ropade den älskades namn. 27. Hon sjönk under krampanfall ned på knäna. 28. Slog med armarna i luften. 29. Sjönk döende ned på golfvet 30. Annu ett ord trängde sig genom hennes strupe mot den tillstädes- kommande markisen: tMöi-darel” Så försvann en vårnatt vicomte de Cassart, chef för kejsarhu- sarernas 4zde regemente. Afdelning II. Det hemlighetsfulla rummet. 20 år har gått sedan dess Markisen, som förut varit grym och butter, har blifvit ännu dystrare. Han har dragit sig nu helt undan från andra människor, Ensam med sin niece, lefver han nu i sitt ensliga slott. Det hemska brottet och sin hustrus tragiska död stå ännu tydligt kvar i hans minne. En officer, som en dag red förbi hans slott. föll ur sadeln och skadade sig mycket illa. så att han icke kunde fortsätta vidare Hans anhållan om hjälp från slottet blef af- visad. Den dystre markisen ville icke upptag-a honom isitt slott. Hans niece hade dock ett mera känsligare hjärta. Hon släppte in den särade fräinlingen och gömde honom i det hemlighetsfulla rum- met, där dörren till det igenmurade lilla sidorummet befanns, där markisen en gång låtit lefvande inmura sin hustrus älskare. En natt ser markisen ljus i det ofvannämnda rummet. Han menar att det är spöken, som drifva sitt spel där. Han skyndar dit och finner där den främmande officeren med sin niece. Han tycker att det är anden af den döda officer-en, som han låtit inmura Han låter bryta upp in- murningen i rummet, men allt hvad han får se där – är ett grinande människoskelett. Vid synen af detta faller markisen död ner. 3. Illustrerad sång. ”Om gubben i lman vore neger”. Hör, Jesper, hvartill tjänar det väl Att prata ifrån nu till kvälln? Korn ej och påstå. att du tror. Att det en neger uti månen bor. Kors, en neger med sin svarta vro . Skulle fylla månens blanka skif- va opp. Nej, bror, tag genast ditt förnuft till fånga, Annars slutar det ej väl. Mest alla mänskor veta, Att negern älskar liten pulla rar. Tänk då, hvad fara det skulle vara För den pullan, om ej mån, fanns kvar. Säkert blef ej svårt att taga lilla pullan, Om blott månen ej sågs till, Det skulle duga för den svarta fuling, Tror du kanske ej han vill? Refräng: Tank, om gubben uti mån: vor” en neger, Hur tror du det gick? Jo. han skulle skugga med sin svarta korpus Månen för din blick. Dä ingen i parken om kvällen gick ner, Och slut blef på kärlekssuckar och mer. Ja. om gubben uti månv vor, en neger, Ja. tänk dig själf. Svenska bilder! 4. En färd på Kinda kanal. (Ng serie.) Härliga naturscenerier. 5. Svärmor kommer. H amoresk. Event. förändringar i programmet förbehålles.n Nytt program torsdagen den 3 nov. 1910. Kalmar 1910. llidn. Barometerns A.-B:s Tryckeri.