De senaste decenniernas feministiska filmforskning har medfört ett förnyat intresse för stumfilmsepokens historieskrivning. Inte minst portalen Women Film Pioneers Project har under senare år publicerat otaliga texter som uppmärksammar kvinnors insatser på olika håll inom tidig filmkultur. Forskningsresultaten har såväl utmanat som reviderat traditionell mansdominerad historieskrivning, som tidigare har tagits för given av många filmintresserade.
Ingrid Stigsdotters temaartikel – ”’Att bliva invigd i alla Bios mysterier – nixum!’ Kvinnor, stumfilmskultur och historieskrivning” – utgör ännu ett bidrag till denna forskningsinriktning. Utifrån arkivstudier och internationell filmvetenskaplig feministisk forskning lyfter Stigsdotter fram en tidigare sällan uppmärksammad sida av svensk filmhistoria med kvinnor i olika roller under 1900-talets inledande decennier. Stigsdotter poängterar det positiva i tillgängliggörandet av filmhistoriskt relaterat material på webben (flera källor är hämtade från Filmarkivet.se och Filmarkivforskning.se), men varnar samtidigt för att detta kan reproducera åldersstigna köns- och värdehierarkier, såvida forskare inte granskar det tillgängliggjorda materialet på nytt och problematiserar och kontextualiserar det utifrån dagens kunskap om perioden ifråga.
En annan temaartikel som bidrar med nya forskningsrön är Erik Perssons ”Stadsfilmen och arkivet – Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964”, som nyligen publicerades under temablocket på denna sajt. Stadsfilmer är genomgående en av de mest populära kategorierna på Filmarkivet.se., och detta gäller inte minst filmer som dokumenterar rikets andra stad. Perssons text lyfter bland annat fram hur denna typ av beställningsfilmer med sin mix av information, reklam och skiftande visningskontexter producerades i nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer i Göteborg kring mitten av förra århundradet.